En inte alltför ovanlig syn i nybyggda villaområden.
De som just köpt sin allra första, nya villa fattar ofta ingenting.
Men under den prydliga ytan är jorden hårdpackad av tunga byggmaskiner och
lastfordon som rullat fram och tillbaka, fram och tillbaka.
Jorden har packats till en tjock sula som regnvattnet inte förmår tränga
igenom. Har man kört med en stor grävmaskin kan packningsskadan vara
halvmeterdjup. Och häckplantorna har ruttnat bort, dränkta av stillastående
vatten i planteringsgropen.
Innan det översta, ofta bara ett par decimeter tjocka lagret planteringsjord
förs på, måste mark som har packats av tunga maskiner under byggtiden
luckras upp så att vattnet kan rinna undan. Det är det som i många fall inte
alls görs.
Allan Lickander är trädgårdsingenjör, har jobbat i kommunal verksamhet i många
år och sett bekymren. I dag driver han företaget Grön Markbesiktning, som
bland annat utför både besiktningar under ett arbetes gång och
slutbesiktningar.
– Även om man har med en ”grön” besiktningsman och inte bara en
byggnadsbesiktningsman vid slutbesiktningen är den bara okulär, man ser bara
ytan, inte hur det ser ut under.
För husbygget krävs en kvalitetsansvarig enligt plan- och bygglagen, men inte
för markarbetet. Entreprenören som gör markjobbet ska utföra arbetet
fackmässigt och ha egenkontroll, men ingen kontrollerar hur den sköts.
– De kvalitetsansvariga är bra på att granska kvaliteten på hus. Det borde
finnas en kvalitetsansvarig som kontrollerar markarbetena och ser och
dokumenterar hur arbetena utförs, säger Allan Lickander.
Barbara Johnson är välrenommerad landskapsarkitekt som också bland annat
arbetat som lärare på Alnarp.
Hon och flera av hennes grannar har själva drabbats av problemen i ett nybyggt
bostadsområde i Gislöv utanför Trelleborg.
– När vi skulle plantera häck fick vi använda en jordborr för att komma igenom
det hårdpackade lerlagret, och vi hittade dessutom gammalt byggmaterial och
annat skräp som man bara hade täckt över med lite jord.
– Hur man behandlar marken är oerhört viktigt. Vi ska värna om alla våra
resurser, vi ska kunna odla där vi bor, vi bygger ekologiska hus – men bra
standard slutar oftast en halv meter utanför husets väggar! Om det beror på
okunskap eller på missaktning av jorden vet jag inte. Att betrakta jorden
som dött material är ett kardinalfel. Jord är levande materia! säger Barbara
Johnson
När nya områden planeras görs en teknisk beskrivning som ligger till grund för
utformningen av den yttre miljön. Där står till exempel hur marken är
beskaffad, vilka material som ska användas vid anläggning av gång- och
cykelvägar, hur växtbädden ska vara beskaffad innan man till exempel
planterar träd, buskar och perenner eller anlägger en gräsmatta.
– Det ställs stora krav på sådana beskrivningar. Men tyvärr är det alltför
ofta ett stort glapp mellan vad som sägs i den tekniska beskrivningen och
utförandet av arbetena. Det är sorgligt att det inte ställs krav på att det
finns en kvalitetsansvarig även för markarbetena, säger Barbara Johnson.
Kerstin Nilsson utexaminerades på Alnarp 1967 som trädgårdstekniker, det som i
dag kallas landskapsingenjör. Sedan många år gör hon markbesiktningar, och
hon är med i en referensgrupp inom Movium, som är knutet till Alnarp.
Referensgruppen har tagit fram en ny utbildning för besiktningsmän för
utemiljö.
– När jag gör en besiktning har jag med mig en sticksond. Med den känner jag
hur marken är beskaffad under ytlagret med växtjord, det som ofta kallas
matjord. Det blir ofta tvärstopp, eftersom det ligger ett lager med hårt
packad lera under ytan.
– När jag påpekar det händer det ofta att den byggansvarige lånar sonden och
sticker ner den i jorden för att visa att det är jag som inte orkar få ner
den. Men de kommer inte heller ner i marken.
– Ofta anlitar de stora byggbolagen sina egna anläggningsavdelningar om de
inte anlitar någon tillräckligt billig utomstående anläggningsfirma. De
klarar kraven på att marken ska slutta från huset så att regnvatten inte
rinner in mot husgrunden. Men ingenting säger att avdelningarna eller
firmorna har någon djupare kompetens vad gäller markarbete för växtlighet.
– När jag ifrågasätter kvaliteten på markarbetet rycker beställaren eller
entreprenören oftast bara på axlarna. Det är ett dilemma. Ingen ställer
motkrav, säger Kerstin Nilsson.