När Mats Theselius 1991 ritade Eremitens koja, en sjuochenhalvkvadratsbod
byggd av gammalt ladvirke, var han först bland etablerade formgivare och
arkitekter att sätta sitt namn på en friggebod. Han fick efterföljare och
har själv följt upp den första kojan, i år med limiterade Eremitaget: femton
kvadratmeter, tio signerade och numrerade exemplar och ett pris på 225 000
kr.
I inspirationsboken ”15 kvadrat” ritade femton arkitektkontor varsitt litet
hus, en del mer idéskisser än byggbara, men två av husen är faktiskt i
produktion, Karlsson och Mini House.
Britta Rylander Berglund och Pontus Orrbacke är arkitekter på Krook och
Tjäder och båda har färska friggebodserfarenheter: Britta har precis köpt
en gäststuga till familjens lantställe och Pontus har börjat rita på ett
femtonkvadratshus till en kund.
Om man nu är arkitekt, varför ritar man inte sin egen friggebod?
Britta: – Tiden. Ritat har jag gjort många gånger, men bygghandlingar,
hantverkare, köpa lösvirke ... Det tar mycket tid och blir också mycket
dyrare.
Britta tror att hennes friggebod hade kostat det tredubbla om hon byggt den
från lösvirke. Men att anlita en arkitekt handlar om mer än själva huset.
Man får också en anpassning till platsen.
Britta: – Vi har precis ställt upp vår friggebod och det gick en hel
sommar innan vi kunde bestämma oss var den skulle stå i förhållande till
vårt hus.
Just mellanrummen är en aspekt som dödliga utanför professionen aldrig ser men
som är mycket viktiga för arkitekterna.
Hur ser det ut när det gäller samhörighet mellan olika byggnader?
Pontus: – I så fall skulle de flesta friggebodar vara gjorda i
mexitegel.
Inte för att han själv skulle kunna tänka sig att rita en. Hade Pontus fått
uppdraget hade han förmodligen plockat upp någon detalj, som de mörkbruna
träpartierna, och byggt vidare på det.
Den friggebod Pontus ritat på har fyra sängplatser, toalett och köksdel,
vilket innebär krav på bygganmälan eftersom det ska dras in vatten, plus
grannsamtycke om den ska kunna placeras där det är tänkt, nära tomtgränsen.
Finns det ett rimlighetsperspektiv när det gäller kostnaden för en friggebod?
Pontus: – Det finns en enkelhet inbyggd i friggebodskonceptet och rent
privat känner jag att toalett är förbi den enkelheten. Ska man ha toalett är
det bättre man tänker om och söker bygglov för då får man så mycket mer.
Bara sprängarbeten och brunn kan kosta bortåt en kvarts miljon.
Det totala kvadratmeterpriset på Pontus Orrbacks lilla hus kommer att hamna på
runt 35 000 kronor. Och det är väl kostnaden som gör att många drar sig för
att anlita en arkitekt. Pontus och Britta räknar på var totalkostnaden för
ett kombinerat uterum/gäststuga med förråd skulle hamna och kommer fram till
i runda slängar 150 000 kronor plus moms: 60 000 kr för ritningen, 60 000 kr
för material och 30 000 kr för byggarbetet.
Och då får man ett helt unikt litet hus?
Pontus: – Nja, det ska man nog inte tro. Friggeboden är ett ganska
utforskat område. Det handlar snarare om anpassning och små variationer.
Så varför går man då till en arkitekt?
Britta: – För att man har ett behov som inte är uppfyllt på marknaden.
Sedan kan vi lösa anpassningar som ett färdigt hus aldrig kan ge. Olika
övergångar till exempel: ett hus som tillåter dig att vara ute, halvute,
halvinne eller inne.
Pontus: Och som med rätt placering på tomten kan bli ett litet smycke.
Superarkitektens egen bod
I byn Roquebrune, på Franska rivieran, ligger Le Corbusiers eget sommarhus, Le
Cabanon. Le Corbusier, vars inflytande på modern arkitektur knappast kan
överskattas, gjorde sig känd som betongpionjär, brutalist, skyskrapsprofet
och tillbedjare av allt maskinellt, men det enda hus han någonsin ritade åt
sig själv blev en primitiv friggebod helt i trä.
Det lilla huset var en födelsedagspresent till hustrun Yvonne och invigdes
1951 efter en byggtid på sex månader. Le Cabanon är byggt av obarkat
grantimmer och inuti klätt med plywood. Det 14 kvadratmeter stora rummet
innehåller allt utom kök.
Paret Jeanneret, Le Corbusiers egentliga efternamn, intog alla sina måltider
på det intilliggande caféet. Le Corbusier, som propagerade för hemmet som en
boendemaskin, beskrev själv Le Cabanon så här: ”Inte en kvadratcentimeter är
bortkastad. Ett litet rum i mänsklig skala där alla funktioner tagits hänsyn
till.”
Det mesta är platsbyggt och väggfast inklusive sängarna och många av
inredningsdetaljerna är återvinning. Läslamporna, till exempel, kommer från
en järnvägsvagn. Stor omsorg lades ned på färgsättningen och Le Corbusier
gjorde själv väggmålningen vid entrén och målade också insidan av
fönsterluckorna.
I detta minimala hus tillbringade Le Corbusier många somrar och ritade också
några av sina stora bostadskomplex med utgångspunkt från idéer först omsatta
i praktiken i Le Cabanon.
Le Cabanon är öppet för besökande grupper. Visningarna bokas via den lokala
turistbyrån www.roquebrune-cap-martin.com