"PP får inget direkt inflytande"

moderator: Nu öppnar chatten. Välkommen att ställa frågor.

Åsa K: Vad avgör vilken partigrupp PP kommer att tillhöra?
Jonas Tallberg: De har hittills sagt att de preliminärt vill tillhöra antingen den liberala gruppen eller den gröna gruppen. Nu är det dels en fråga om att Piratpartiet måste bestämma sig vad som är deras förstahandsval, dels en fråga om vad de möjliga partigrupperna kräver. Som del i en partigrupp kan de inte bara driva integritetsfrågor, utan får ställa upp på hela det paket frågor som den gruppen för.

kajsa: Nar oppnar det nya parlamentet? Hur fungerar det med de tva platser som kommer om lissabonfordraget ratificeras? Far dessa personer lon av EU och kontor, assistenter osv? Vad hander om Irland rostar nej for dessa personer? tack skall du ha!!!
Jonas Tallberg: Det nya parlamentet sammanträder för första gången den 14 juli. Om och när Lissabonfördraget träder ikraft får Sverige ytterligare två platser, som fördelas utifrån valresultatet och den existerande mandattilldelningen. Dessa personer kommer att få lön, kontor och assistenter av Europaparlamentet. Om Irland röster nej till Lissabonfördraget igen eller detta på annat sätt faller, kommer Sverige att ligga kvar på de nu aktuella 18 parlamentarikerna.

Alf: Hur kommer Piratpartiet att kunna påverka EU-parlamentet?
Jonas Tallberg: Integritetsfrågorna är på väg att bli alltmer uppmärksammade även i övriga Europa och Piratpartiet får genom sin plats (eller platser, om de får två mandat) en möjlighet att påverka genom att driva opinion i frågan. Däremot är de för små för att få något större direkt inflytande på lagstiftningen, som domineras av den konservativa och den socialistiska partigruppen.

gunder: varför ingen av de eu partierna/länderna har berört frågan om utvigning av unionen?
Jonas Tallberg: Bland de svenska partierna finns det ingen stor skiljelinje i frågan om fortsatt utvidgningen av EU till västa Balkan och Turkiet, utan de är alla i princip för. Det speglar också den svenska opinionen, som är EU:s mest utvidgningsvänliga. I övriga Europa är det dock en betydligt mer omdebatterad, för att inte säga infekterad fråga, och många högerextrema och främlingsfientliga partier har mobiliserat mot en fortsatt EU-utvidgning.

Jan: Hur fungerar egentligen kopplingen mellan styrningen av EU och det nationella styret? Är den tillräckligt stark för att det ska vara effektivt?
Jonas Tallberg: Den demokratiska kopplingen mellan den nationella nivån och EU-nivån är dubbel: dels utser vi i nationella val en regering som företräder våra intressen i ministerrådet, dels väljer vi direkt vem som ska företräda oss i Europaparlamentsvalet. Vilken koppling som är och bör vara starkast är omdebatterat, men tillsammans gör de EU mer demokratiskt än andra internationella organisationer.

Oscar: Hur kommer försvarssamarbetet se ut i framtiden? med nuvarande partier??
Jonas Tallberg: Utrikes- och säkerhetspolitik är ett område där Europaparlamentet inte har något inflytande, utan där ansvaret helt och hållet ligger hos medlemsregeringarna. Det innebär att valet till Europaparlamentet inte har någon direkt effekt i denna fråga.

Kristian S: Finns det partierer likt Piratpartiet i andra länder i europa som oxå vunnit framgång i valen?
Jonas Tallberg: Nej, de är ensamma i sitt slag. Men frågorna vinner som sagt terräng även i övriga Europa, som intresserar sig för Piratpartiets framgång i Sverige.

Åsa K: Vilka högerextrema/fascistiska MEP:s kom in? Vilken partigrupp sitter de i?
Jonas Tallberg: Högerextrema partier kom in eller blev kvar i många länder, däribland Nederländerna, Finland, Ungern, Storbritannien, Österrike, Danmark, Rumänien, Grekland, Belgien och Frankrike. Den dominerande bilden är att de har gått framåt starkt. Samtidigt drabbades etablerade högerextrema partier i Frankrike, Belgien och Polen av bakslag. Dessa partier ingår inte i någon av de sju etablerade partigrupperna.

Jonas: När är det dags att rösta om EMU och Euron igen?
Jonas Tallberg: Det kommer att dröja ett tag. Folkpartiet och kristdemokraterna förespråkar en ny folkomröstningen om euron under nästa mandatperiod, men moderaterna och centern är tveksamma, liksom socialdemokraterna. Såväl moderaterna som socialdemokraterna brukar säga att de efter nej-utslaget 2003 såg det som rimligt att vänta tio år innan frågan ställs till väljarna igen.

Marce: Hej! Hur röstar folk idag? Har vi kommit ifrån att rösta utifrån våra egna värderingar utan man lägger sin röst på den som pratar finast och säger rätt mening?
Jonas Tallberg: Det finns en större ombytlighet i väljarkåren idag än förr, och det gäller inte minst Europaparlamentsvalen, där väljarna gärna "prövar" nya partier.

16åringen: Varför har ni val i EU? Fast att 60% av eu väljarna bojkottade valet så finns ni kvar, varför?
Jonas Tallberg: EU:s medlemsländer håller val till Europaparlamentsvalet eftersom de anser det angeläget att medborgarna direkt kan utse sina representanter i EU, jämte de nationella ministrar som företräder dem indirekt. Bakgrunden är att allt fler frågor som tidigare beslutades på nationell nivå numera avgörs på EU-nivå, vilket skapar ett behov av demokratiska mekanismer även på EU-nivå. Det låga valdeltagandet väcker frågor om politisk legitimitet, men vi vet inte med säkerhet varför så många avstår.

Fadi: Men är det troligt att Piratpartiet skall kunna lyckas med sin "politik" på denna nivån?
Jonas Tallberg: Se svaret på tidigare fråga om Piratpartiets möjligheter till inflytande.

Zandra Persson: Hej. Vad kan partigrupperna i parlamentet kräva av sina "gruppmedlemmar/de personer som väljer att ingå? Hur fria är politikerna att driva de frågor som de profilerat som sina hjärtefrågor? Tack tack.
Jonas Tallberg: Partigrupperna i Europaparlamentet är inte lika "discipinerade" som partierna i Sveriges riksdag, utan det finns goda möjligheter att avvika och profilera sig i sina egna hjärtefrågor. Ett svensk exempel är kristdemokraternas Anders Wijkman, som med framgång drivit en tuffare klimatpolitisk linje än sin partigrupp, EPP-ED.

moderator: Det är en liten stund kvar av chatten. Vi hinner med några frågor till.

Björn F: Vad är chansen för att vi i framtiden får se ett riktigt Europeiskt parlament där EU-partier (dagens partifederationer?) ställer upp med gemensamma listor. Finns det något i nuvarande och kommande fördrag som hindrar en sådan utveckling?
Jonas Tallberg: Tanken att partifederationerna skulle gå fram med gemensamma listor med kandidater har väckts som en möjlighet för att få fart på valdeltagandet och få fram en mer all-europeisk debatt. Jag är osäker på om det finns något formellt hinder för detta. Jag tror dock att idén är politiskt svårsåld: risken är att väljarna uppfattar EU som än mer avlägset, om kandidaterna inte ens är svenskar. Därtill skulle det nog uppfattas som ett steg mot ett federalt Europa som många är tveksamma till.

Apricot: Är det människors emotionella behov av nationalism som gör att de inte röstar, eller är det journalisterna som med sina svaga språkkunskaper hellre intervjuar en svensk-språkig person än en viktigare EU-politiker som gör att många människor inte känner angelägenheten? Eller är det statsskicket med nationalstater och deras ledare som i rädsla att inte bli omvalda i sin egen region gärna målar ut EU som det yttre hotet och sig själva som landets förkämpe? Vad behöver vi ändra på?
Jonas Tallberg: Det finns nog flera förklaringar. Många upplever Europaparlamentet som avlägset och valets resultat som mindre angeläget än i ett riksdagsval, där en nationell regering kan avsättas eller få nytt stöd. Min bild är att mediarapporteringen inför valet i år har varit utomordentlig - ingen kan klaga på för lite information. Samtidigt hade det naturligtvis varit ännu bättre med en mer kontinuerlig och vardaglig rapportering om vad som händer i EU och parlamentet mellan valen.

moderator: Nu är chatten slut. Tack för alla frågor.