"Århundradets möjlighet"

Kristina H: Hur kommer det sig att information om Lund på utrikiska är nästintill obefintlig på turistinformationen? Om man vill göra PR för staden till utländska vänner så finns det inget att skicka eller visa. Hur går det ihop med era ambitioner? Hur mycket kulturhuvudstad i EU är det? Känns snarare låååångt ute på vischan.
Albin Balthasar: Tack för synpunkten. Vi har varit ett begränsat projektteam fram tills nu. Efter nyår är det hela kommunen som kommer att jobba med kandidaturen. Då måste vi givetvis se till att det finns relevant information hos alla delar av kommunen, särskilt bland de som jobbar med turism. Lund har lång väg kvar, men jag tror det går. Det finns en stor pepp för kandidaturen, särskilt nu.


Mathias: Tjenare, Richard. Vi spelade teater ihop för en 6-7 år sedan när du gick din producentutbildning. Allt väl? Min fråga/åsikt: Jag har skummat projektbeskrivningen och jag tycker att amatörteatern får otroligt lite plats, trots att den sysselsätter teaterintresserade i alla åldrar och producerar ett stort antal pjäser varje år. Jag tänker i synnerhet på Lilla teatern som inte nämns en enda gång, trots att den ligger mitt i centrala Lund och har över hundra medlemmar i åldrarna 8-85 år. Synpunkter?
Richard Willford: Hej Mathias! Det är mycket som kunde nämnas i en sån här ansökan, tyvärr helt omöjligt att få med allt. I detta skedet av arbetet handlar det inte så mycket om att visa upp allt vi har, utan om att skapa en vision för framtiden - en vision som andra kan fylla med konstnärligt innehåll. Var inte rädd, vi har täckning för amatörteatern också! /R


Johan: Hur kan en kommun som skickar polisen när husockuperande ungdomar söker dialog bli kulturhuvustad? Handlar det bara om vem som kan lura hit flest operasångare eller spelar lokala ungdomars kreativitet och självständiga kultur någon som helst roll i era planer för Lund?
Richard Willford: Lokala ungdomars kreativitet och självständiga kultur spelar en klart större roll i det vi försöker skapa. Det är ni som ska fylla hela det här projektet med ett innehåll. Vi skapar bara förutsättningarna. /R


Maud Hell: Kan satsningarna på kulturhuvudstadsåret också stärka kommunens skolbibliotek så att de kan bli en bestående kulturfaktor i Lund? Som skolbiblioteksverksamheterna är organiserade nu finns ingen samordning och kulturförvaltningen, som har den enda verkliga överblicken, har ingen beslutanderätt eller inflytande över skolornas (rektorernas) satsningar på skolbiblioteksverksamhet.
Albin Balthasar: Ja, skolbiblioteken är viktiga för 2014-programmet kommer definitivt att få utrymme att skapa program som märks. Kandidaturen tycker jag är ett utmärkt tillfälle att sätta fokus (inom kommunen och medialt) på vad som inte funkar i kommunen och hur allt ska funka. Ta tillfället och skapa en debatt om hur en riktig kulturstad ska fungera!


MM: Enligt uppgift från SDS, nuvarande prislapp 32 miljoner kronor; Hur motiverar ni den kostnaden?
Richard Willford: Det är egentligen upp till politikerna att motivera summan. Men de 32 miljonerna har oavsett inte bara gått till det renodlade kandidaturarbetet, man har också startat upp tre stora kulturfestivaler, som var och en satt Lund på kartan nationellt inom respektive område. Dessutom är pengasumman utslagen på fem år - betänk också att Kultur och fritidsförvaltningen har en årlig budget på 250 miljoner.


Maud Hell: Lund skulle kunna profilera sig genom att satsa mera på att alla skolor får tillgång till riktigt bra skolbibliotek. Man skulle skriva in tydligare i den kulturpolitiska strategin att skolorna måste ha personal på sina skolbibliotek. De kan också satsa på kultur genom att skolbibliotkarierna får tid att delta tillsammans med lärarna i skolornas kulturgrupp, i Litteralund och kultursatsningar som Skapande Skola, där vissa skolbibliotek redan finns med. Även samarbete med lettiska skolbibliotek!
Albin Balthasar: Hej Maud! Kul att höra av dig. Kulturpolitiska strategin är ju redan färdig och beslutad, men just nu skapas dess handlingsplan i arbetsgrupper där även biblioteken är representerade. Jag tror mycket av det du nämner ligger där snarare än i själva 2014-programmet, som har en mer internationell prägel. Samarbete med lettiska skolbibliotek låter som en riktigt bra idé, och jag ska kolla med våra lettiska partnerstäder hur de jobbar med skolbiblioteken.


Hung: Behöver ni anställa mer folk för att klara detta?
Albin Balthasar: JA! Och det jobbar vi med just nu. Det finns i budgeten för 2009.


Lisa Moraeus: Hejsan! Jag vill bara säga GRATTIS! Stolt över er och över Lund!
Richard Willford: Tusen tack! Det hade varit kul om Lundaborna och skåningarna hade varit här i Stockholm igår. Det är STORT det här, och Lund/Skåne stod verkligen i rampljuset. En internationell, synnerligen kompetent jury, gav oss stora tummen upp!


Roger Andersson: Hej, har ni förståelse över att ansökan från Lund verkar flummig? Vems idé var det med Freijvalds? Timbuktu vore klokt men LF känns mossigt vad tycker ni?Hur mycket tar ni i timmen som konsulter?
Albin Balthasar: Juryn, som består av några av Europa tyngsta kulturprofiler, verkade ytterst imponerade av idéerna och tankarna i ansökan. Men givetvis kan det framstå som flummigt om man inte är van vid det typ av fikonspråk som kulturbyråkrater använder för att kommunicera med varandra. Laila F är tidigare kollega med kulturchef Stefan Sköld och de känner varandra väl. Hon blev mycket impad av den politiska och intellekturella sprängkraften i vår ansökan, och ville gärna engagera sig, frivilligt. Hon har ett ytterst gott kontaktnät i hela Europa, och det är ovärderligt när man jobbar med sådana här storskaliga internationella projekt. Och så har hon mycket god koll på Lettland.


Erik: Hur har ni mage att slösa skattepengar på detta?
Albin Balthasar: Hej! Det får du fråga politikerna om. Om du inte tycker att internationella relationer är viktiga, eller att kultur inte är viktigt, så bör du ta den debatten med dina politiker. Mitt uppdrag från politikerna är att göra Lund till en världsberömd kulturstad, och det tycker jag personligen är en bra idé.


Linnea: Kommer ni att passa på att hjälpa regionen att lära känna förstklassig musikteater på liten skala? Det finns så många makalösa kammaroperor som inte är svåra att föra upp och som kvalitetsmässigt inte borde ha problem att konkurrera med billiga mastodontuppsättningar på Malmöoperan.
Richard Willford: Kul att du nämner detta, för det är precis så vi vill att Lund ska nischa sig - de många småscenernas stad, med inriktning på internationella gästspel i det mindre formatet.


Hung: Jag är också stolt över er och att bo i Lund. Den bästa staden jag känner till!
Richard Willford: Tack!!!


Hung: Vilken profil behöver ni?
Albin Balthasar: Förstår inte riktigt frågan, men i ansökan presenterar vi Lund som ett öppet internationellt laboratorium. Här ska alla kunna vara med och skapa, vara kreativa, och det ska finnas många möten mellan de olika världarna i Lund (företag, universitet, kultur, föreningsliv, kommun, sjukvård) och mellan Lund och regionen. Detta är vad vi tror behövs för att staden ska lyfta som kulturstad. Därtill behövs fler internationella samarbeten i staden. Det är profilen. Sen har vi också skisserat profiler för varje enskilt kulturområde, från teater, musik till design och faktiskt även hästkultur.


hannes: Hur har ni tänkt att de internationellt kända lundaförtagen skall/kan engageras i arbetet?
Albin Balthasar: Det är en viktig del av arbetet. 1. Ömsesidigt givande samarbeten mellan kultur och näringsliv är det ont om i Sverige. I Sverige handlar det oftast bara om kultursponsring. Så vi håller på att titta på lyckade exempel från bland annat Frankrike och Italien där konstnärer verkat i företag och vice versa. 2. Förhoppningsvis kan vi få till ett bra arbete kring kulturellt/konstnärligt innehåll till telecom-företagen, och på så sätt nå nya målgrupper och samtidigt dra in kompetens från företagsvärlden in i kulturlivet. 3. Företagen måste, precis som alla aktörer i staden, själva definiera sin roll. Vad vill de ha ut av ett kulturhuvudstadsår? Hur vill de marknadsföra Lund som en kreativ plats att arbeta på? 4. Företagens personal är viktiga målgrupper. Vi hoppas kunna se företagen som en kanal att nå ut till många lundabor och skåningar. ...och mycket mer därtill...


Hung: På vilket sätt kommer en lundabo märka att Lund är en kulturhuvudstad?
Richard Willford: Under själva året kommer 2000-2500 olika projekt/evenemang att gå av stapeln, mediabevakningen av Lund/Skåne kommer att öka radikalt, både nationellt och internationellt - om vi vill kan vi komma till tals på ett sätt som aldrig förr. Turistströmmen ökar, hundratals kulturarbetare kommer hit. Möten, konferenser, workshops med internationella politiker, tjänstemän, företagare... För det första kan det mycket väl vara så att du själv bidrar till programmet


Maud Hell: Vad säger ni om kritiken att det bara är gamla gubbar som jobbat med detta? Kvinnor och ungdomar saknas.
Albin Balthasar: Styrgruppen, som haft hand om ekonomin och de politiska kopplingarna, har dominerats av män, helt klart. Detta kommer att förbättras nu när styrgruppen förändras från och med fredag, då Malmö och Region Skåne kommer att ingå. Innehållet har däremot skapats av ett team med lika många kvinnor som män, med fyra personer under 30. Ansökan bygger på mycket dialog med personer i Lund, och där har vi eftersträvat en bra balans och representation. Vi har också haft barnprojekt för att få inspel från den åldersgruppen. Vi har dock inte kunnat prata personligen med alla 107 000 Lundabor (vilket somliga har krävt av oss...) Men dialogen intensifieras definitivt nu under våren.


Em: Hej! Kul att det går vidare med arbetet! Tendensen bland de städer som vill bli kulturhuvudstäder verkar vara att jobba mycket med ett koncept, litegrand som en hollywoodfilm med fet budget. Lunds high concept är "den femte friheten". Jag fattar inte vad den går ut på. Förklara, snälla!
Richard Willford: Europeisk kulturhuvudstad är ett EU-initiativ. Därför vill man givetvis att det vinnande konceptet/programmet ger något slags europeiskt mervärde. EU har idag ett stort problem i det att medborgarna är måttligt intresserade - hela samarbetet bygger på fyra ekonomiska friheter, något som inte nödvändigtvis gör att vi känner oss mera europeiska. I vårt koncept föreslår vi att vi tar en gemensam europeisk "diskussion" kring vad en FEMTE frihet skulle kunna vara, en frihet som mer handlar om identitet. Dessa diskussioner förs genom kultur.


Moderator: Chatten närmar sig sitt slut. En sista fråga kommer att besvaras.


Ola: Anser ni att ni har lundabornas stöd för den här ansökan?
Albin Balthasar: Ja, det anser vi. Visserligen finns det alltid en skepsis mot stora kulturprojekt, och det får man räkna med i ett så här tidigt stadium, när man fortfarande bara projekterar och grovplanerar. Det blir lätt abstrakt. Men vi är ju ute i staden för jämnan och diskuterar, och känner ett stort stöd och att det finns höga förväntingar. Det är många som tycker att det är dags för Lund att ta sig i kragen när det gäller kultur. Och det här är århundradets möjlighet att göra så, tillsammans med hjälp från stadens gamla och nya vänner i hela Europa. Vi tror också att stödet kommer att öka ytterligare, nu när vi fått besked om att EU-juryn tror på Lund.