Chatt med seismolog Reynir Bödvardsson om skalvet

Publicerad 16 december 2008 8.28 Uppdaterad 16 december 2008 23.08

Chattarkiv.
Reynir Bödvarsson vid Seismologiska institutet i Uppsala har idag fullt upp med analyser av morgonens skalv. Men han tog sig tid att svara på några av alla frågor som haglade in från Sydsvenskans läsare.
Nadia Haffajee-: När vet vi om det kommer efterskalv. Hur långt efter kan de komma och hur kraftiga kan de vara? Vänligen Nadia
Reynir: Om det blir skalv som man märker av så kommer de inom de närmaste timmarna. Men det kan komma små skalv som ingen märker av upp till någon vecka efter.


Marcel: Hur många meter under epicentrum ägde själva energiurladdningen rum? Går det att förutse sådana mindre eller medelstora skalv och i så fall: Vilken instans har förutsett den?
Reynir: Nej, man kan inte förutsäga tiden för ett skalv. Särskilt inte skalv mitt i en platta, för de kan vi mindre om än skalven vid plattgränserna.


Fredrik: Kommer det att komma fler skalv senare på dagen?
Reynir: Ja, det kan det men sannolikheten minskar ju längre tid det går.


Mats: HEJSAN! Jag undrar varför en del forskare som har uttalat sig om händelsen inte gör skillnad på begreppet "jordbävning" och "jordskalv"?
Reynir: Man använder båda orden för samma fenomen för det är samma sak. Min personliga språkkänsla säger mig att inte använda jordbvävningar för väldigt små skalv. Men jag tycker att det kan användas för ett skalv som detta, på 4,7 på Richterskalan.


christian: Jag kände samma sak för cirka två-tre veckor sedan, hela huset skakade. Är det uppmätt ett skalv även vid den tidpunkten?
Reynir: Inte någonting i närheten av detta. Det händer ofta små skalv men jag har inget minne av att det skulle ha hänt något sådant som man kände av de senaste veckorna. Men det kan man kolla på vår hemsida, på snsn.se.


Catharina: Varför blev det jordskalv här och nu? Hur mycket påverkar det underjorden att man gräver och borrar för Citytunneln samt under Hallandsåsen, tror du?
Reynir: Det påverkar ingenting. Detta är krafter från jordens inre som har med plattektoniken att göra. Ingenting att göra med mänskliga krafter.


Amanda Nilsson: Kan du berätta om vad som rent geologiskt sätt sker när Sverige drabbas av jordbävning? Har det något med den baltiska skölden att göra?
Reynir: Ja, vi befinner oss på den Baltiska skölden, men det är en otroligt gammal och stabil platta. Jordskalv är alltid en liten rörelse på en förkastning nere i jordskorpan, som har med stress i jordskorpan att göra, som finns överallt.


Ulrika: Hur kan det bli en jordskalv här i Skåne (och ett så kraftigt)? Vi har väl inte några plattor som kan röra sig (så mycket)?
Reynir: Som jag nämnde ovan, så finns det även jordskalv inne i plattorna men det är mycket mer sällsynt än vid plattgränsernna.


sussi: Kan man vara säker på att det inte kommer ett ännu kraftigare skalv efter detta, att detta va ett förskalv? Och kan efterskalven vara lika kraftiga som detta var. eller är dom alltid mindre?
Reynir: Säker kan man aldrig riktigt vara, men sannolikheten är mycket liten.


Gun Gun Satsare: Kollade vädret på svt igår men de sa ingenting om nåt skalv. Borde man inte informera allmänheten i förväg?
Reynir: Vi skulle gärna göra det om vi kunde förutse. Men det kan vi inte. Men det är det vi forskar på.


Ann-Marie Campe: Vi vaknade av en "smäll", ett dovt ljud som man kan höra när de spränger i gruvor. Sen började det skaka i huset. Vad kan själva "smällen" bero på? (Ingenting i huset eller vägar omkring oss verkar vara skadade) Med vänlig hälsning
Reynir: Det är olika vågfronter som kommer ifrån jordskalvet, som rör sig med olika hastigheter.


Katta: Vilken nivå på richterskalan ska det uppnå innan det är fara för allmänheten?
Reynir: Det beror på hur väl byggda hus man bor i till exempel. Väsentligt större än det här skalvet behövs för att till exempel en byggnad ska rasa och det är det som är farligt för människor.


Andy: Varför vet man mindre om skalv inne i plattorna än vid plattgränserna? Borde det inte forska i det med?
Reynir: En anledning är att det finns mycket, mycket mer data från skalv från plattgränserna för de är mycket, mycket fler. Det är därför man kan forska mer på dessa.


Malin: Hur pass långt upp i Sverige tror du det kändes?
Reynir: Jag har hört några rapporter om att det kändes upp till Stockholm.


Katta: Kan vi får kraftigare jordbävningar, eller var detta en ren slump?
Reynir: Ja, vi kan få kraftigare jortdbävningar. Ett exempel är utanför Kosteröarna 1904.


Julia, Trellebo: Hej! Hur stor är risken för efterskalv? Kan djur "känna av" skalv innan de sker? Min hund har varit orolig hela natten...
Reynir: Det vore i så fall om det är små, små skalv. Men det har vi ännu inte analyserat.


Johan Svensson: Sker sådanahär skalv djupt ner i marken eller ytligt? Kan man se spår på markytan efter morgonens skalv och hur kommer händelsen att generera aktivitet från forskare och geologer?
Reynir: Man ser ingenting på ytan av ett sådant skalv. Det är på flera kilometers djup. Det här var förmodligen på 18 kilometers djup.


Större eller mindre text



1 läsare har reagerat på denna artikel

0% är glada

0% är likgiltiga

0% är nyfikna

100% är arga


Hur reagerar du på "Chatt med seismolog Reynir Bödvardsson om skalvet"?
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu