Chatta om julen

Charlotte: Hej Anders! Jag skulle gärna vilja veta hur utveckligen gick från en gråklädd hustomte till en tjock rödklädd jultomte. Skulle du påstå att jultomten har sina rötter i svensk tradition och myt?
Anders Jansson: Tomten har fått sitt namn efter hustomten - som tog hand om gården och bodde i stallet. Han var gråklädd och hade röd luva. Det är den tomte som Jenny Nyström gjorde populär och till jultomte. Den svenske tomten var liten och elak - om man inte tog väl hand om honom. Den fryntlige rödklädde jultomten med skägg har sitt ursprung i den tyske Herr Winter som kläddes om i rött i England och USA under 1900-talet. Så namnet är svenskt, men utseendet är det inte.

Sanna: Finns det någon av våra nutida traditioner som hänger kvar från midvinterblotet på vikingatiden?
Anders Jansson: Man kan kanske inte säga att någon specifik tradition levt kvar i den meningen att man skulle säga "så här har vi i vår familj firat jul sedan vikingatiden". Men eftersom firandet av Jesu födelse av många olika skäl förlades till samma tid som de hedniska festerna finns det självklart likheter. Man var ledig från arbetet. Man firade med mycket ljus och glädje. Och man åt kopiösa mängder av mat.

Nathalie: Hur hör jultomten, julbocken och hustomten ihop -hur överlappade de och hur länge fanns julbocken med oss? Tack! =)
Anders Jansson: Jultomten blev julklappsutdelare under slutet av 1800-talet. Samtidigt förekommer julbocken med denna funktion. Julbocken som karaktär är en gammal svensk lektradition - när ungdomarna gjorde upptåg för att tigga mat och brännvin. Julbocken är mest känd som julklappsutdelare från Elsa Beskows böcker och han blev aldrig särskilt populär och försvann snabbt. Tro på hustomten gjorde man in på 1800-talet - men då som beskyddare av gården och djuren.

Julia: ååt man mycket korv??:D
Anders Jansson: I Skåne har man alltid ätit mycket köttmat till jul. I god tid före julhelgen slaktade man och allt kött togs till vara. Man gjorde både köttkorv som röktes och blodkorv. Av gås kunde man göra gåskorv. Allt serverades på julbordet och det var den dag på året då man fick äta så mycket man ville. Julfrossa!

Daniel: Varför heter det jul? har det något med hjul att göra?
Anders Jansson: Jul är ett hedniskt ord och därmed ett urnordiskt ord. Vad ordet egentligen betyder är man inte säker på. Att det skulle hänga samman med hjul har man länge använt som ett skämt, men det finns språkforskare som anser att ordet jul kan härstamma från ett indoeuropeiskt ord som betyder svänga, rulla.

Erik: Om man skulle uppskatta i procent hur mycket av julen som är en kristen högtid och hur mycket som sk hednisk tradition, vad skulle storleksförhållandena bli ungefär? 50 - 50?
Anders Jansson: Bra fråga, men jättesvår att svara på. Om man ser till begreppet tradition så är jul 100% kristen - eftersom julen firas till minne av Jesu födelse. Om man ser till enskilda delar av firandet - mat, saker, pynt osv - är det omöjligt att räkna ut. Idag kan man också säga att vi firar jul för att det just är en tradition. Ursprunget är inte längre lika aktuellt och påtagligt som det var för kanske 50 eller 100 år sedan. Och man behöver ju inte vara kristen för att fira jul.

Lena W: När började man ladda inför jul med att öppna en lucka för var dag fram till julafton, är julkalendern lika utbredd i andra länder?
Anders Jansson: Adventskalendern kommer från Tyskland. En mor bakade 24 kakor till sin son och han fick äta en varje dag fram till julafton. Den lille gossen blev tryckare och i början av 1900-talet gjorde han världens första kalender - man klippte ut en bild varje dag. En adventskalender skall egentligen börja på första söndagen i advent och kan därför ha mer än 24 luckor. Men idag börjar vi 1 december. Adventskalendrar finns mest i norra Europa och i USA, men börjar nu spridas över resten av världen.

Daniel Wikstran: Varför firar vi jul på julafton och inte på juldagen som i många andra länder?
Anders Jansson: Att fira aftonen före en helg är typiskt för vårt traditionsområde. Jämför med påskafton, midsommarafton osv. Vi tar liksom ut det goda lite förskott.

Ulrika: Varför äter man grönkål i Halland, men brunkål i Skåne och Blekinge? Alla tre är ju gammeldanska landskap med ganska likaratade traditioner i övrigt.
Anders Jansson: Grökål har man troligen ätit i alla de gammeldanska landskapen, men maträtten har bara levt kvar i Halland och i nordvästra Skånes yttersta hörn - Bjärehalvön. I Danmark är den fortfarande en vanlig rätt på julborden och heter där grönlangkål, hos oss heter den kort och gott: långkål.

Mårten: När börjar julen egentligen officiellt? Handlarna är ute tidigt, men någon begränsning tidsmässigt måste det väl finnas traditionellt? När är den över?
Anders Jansson: Officiellt blåses julen in på julafton. I gamla tider var julafton halv arbetsdag och sedan följde ett antal helgdagar, fram till 1700-talet hela 3 stycken (vi har två kvar: juldagen och annandagen). Sedan följer förstås flera helger, nyår, trettonhelgen. Men i gammal tradition varar julen till tjugondag Knut den 13 januari. Knut kör julen ut.

Johanna: Vilka traditioner har försvunnit och vad har de ersatts av?
Anders Jansson: Rent generellt kan man säga att mycket av gamla traditioner finns kvar. Vi tänder ljus, lyser upp. Vi frossar i god mat. Vi ger presenter. Vi umgås med vänner och familj. Om man ser till hur vi anser att "klassisk" svensk jul ser ut så kommer det mesta från 1800-talet och Tyskland. Åtminstone när det gäller sådant som gran och pynt. Sedan finns det nytillkomna fenomen som blivit traditioner i modern tid. T ex Kalle Anka och Julkalendern i teve och radio.

Erik: När började vi fira jul i Sverige? Eller Danmark kanske, eftersom vi ju befinner oss i Skåne?
Anders Jansson: När de första kristna missionärerna kom till Norden på 700- och 800-talet berättade de att Jesus - Vite Krist - föddes den 25 december. De som så tidigt anslöt sig till Kristus firade redan då jul. Innan dess firade man förstås hednisk jul och den går långt tillbaka i historien.

Yvonne: Hej Anders! När började man egentligen med de 7-armade ljusstakarna, som man kan se i många fönster så här i jultider.
Anders Jansson: Ursprunget är flerarmade träljusstakar för stearinljus som var väldigt populära i hemmen från 1920-talet och framåt. På 1950-talet kom tillverkaren Phillips på den lysande idén att förse ljusstakarna med elektriskt ljus - och så uppstod fönsterljusstakarna (det kan vara lite för mycket dra i fönstret för att ha levande ljus där). De blev väldigt populära och ur den modellen utvecklades sedan en massa olika modeller. De kallas ibland också för adventsstakar, även om det är något helt annat.

Lena: Kan man se nya traditioner eller matinslag och nya smaker/kryddor som är betingade av ett mer mångkulturellt samhälle? På tal om att Kalle Anka numera är starkt julförknippat till exempel.
Anders Jansson: Jultraditionerna förändras med tiden som alla traditioner gör. Vad som blir en "ny" tradition är svårt att säga eftersom det tar några år innan det känns som just en tradition. Jag tror att den största förändringen är att tradtionerna blir mer individuella och anpassade efter den egna familjen. Man blandar från olika kulturer och får på så sätt ett helt nytt smörgåsbord. Några exakta exempel kan jag inte ge ännu. Men vi ser det tydligare om 10 år.

Ted: Hej, jag har en kompis som är ateist - han firar inte jul alls. Men jag hävdar bestämt att julen inte behöver ha något med religion eller kristemdomen att göra (även om det är mycket med julkrubbor och psalmer i julsånger etc). Eller har jag fel?
Anders Jansson: Intressant fråga. Jag ser det mer hur man personligen tolkar tradition och jul. Julfirandet har sin grund i kristen tradition, men idag är det inte alls lika levande som för 50 eller 25 år sedan. Så bortser man från ursprunget kan man fira jul hur mycket man vill även om man är ateist. Men det kan ju också vara så att man vill helt ta avstånd från traditionen som fenomen. Många väljer att inte fira jul också av andra orsaker t ex avståndstagande från överflödskonsumtionen.