Det händer mycket hos barn i sexårsåldern. Skolpsykologen Pia Sointio chattade
med Sydsvenskans läsare om sexåringar och skolmognad.
Nilla: Hej! Vår son är mycket osäker i sammanhang där han inte vistats i tidigare och jag tror själv att han hade behövt ett extra år i förskola tillsammans med sina kompisar. Men många kommer inte gå kvar, utan börjar på olika skolor runt om i kommunen. Ingen som vi vet kommer börja i samma förskoleklass som han. Hur ska man veta vad som är rätt? Det känns som ett så stort beslut, dels att välja skola, och dels att valmöjligheten att vänta också finns?
Pia Sointio: Ja visst önskar man som förälder att man hade en kristallkula ibland... Generellt sett så växer ju barn av att gå in i nya stadier och nya utmaningar. Dessutom är ju förskolan en arena med jämngamla barn som ger både språklig och social stimulans. Att bli kvar innebär ju att han finns bland yngre barn vilket kan påverka självkänslan hos ett barn. Vad säger personalen? De brukar vara duktiga på att läsa av barnet.
Orolig mamma: Hej Om man misstänker att ens barn har ADHD, framförallt har stora koncentrations problem. Vart vänder man sig först då ? till skolsköterska,skol- läkare, skol psykolog eller måste man gå direkt till BUP. Har man rätt att kräva extra resurs personal för sitt barn? TACK för ditt svar
Pia Sointio: Hej Jag vet inte hur gammalt ditt barn är men jag tycker att du skall prata med barnets lärare först. Om ni båda är oroliga tar läraren upp frågan med skolsköterska eller skolpsykologen. Om skolan inte har samma oro men du fortfarande är orolig kan du vända dig till BUP direkt. En elev har ju rätt till det stöd han behöver men skola och hem är ju inte alltid överens om hur stödet skall se ut.
Mansour: Hej!Jag har en 11 årig son vars mamma avled för drygt 2 månader sedan. Det hände utomlands och fallet ligger hos Internationell åklagare. Hon är inte jordfast än och polisen har inte gett tillstånd för kremering än. Han har börjat skolan för drygt 2 veckor sen och skolan vet om det för det stått i tidningar o Dödsfallet men de har inte erbjudit någon samtal än,jag förstår inte vad jag ska göra!Bup säger han måste må mycket dåligt för komma dit. Finns det ingen hjälp?TACK
Pia Sointio: Jag beklagar verkligen förlusten! Har ni diskuterat saken med skolan? Hur vill din son att man skall stötta honom i skolan och vilket stöd skulle du önska att han fick? Det finns ju också sorgegrupper för barn som har förlorat en av sina föräldrar. Genom sjukvården kan du få kontakt med dem.
Maria: Vi har det omvända problemet mot Nilla. Vi har en femåring som är väldigt långt framme och inte alls intresserad av att leka fantasilekar längre. Hon är duktig på att läsa, skriva och även räkna men hon måste gå på dagis för hon är inte tillräckligt gammal för att få börja skolan. Hur ska vi hålla motivationen uppe hos henne när hon kan mer än alla kompisarna som är ett år äldre och nu får gå i förskoleklass?
Pia Sointio: Ja flickor är i regel lite mer mogna i den åldern. Hur ser personalen på er flicka när det gäller utvecklingen? Kan de stimulera henne utifrån hennes nivå? Du nämner att hon är långt framme vad gäller kunskaper. Hur är hennes mognad i övrigt tex socialt och vad gäller intressen?
Lundapappa: Hur pass mycket varierar mognad bland sexåringar? Går det att säga något generellt...?
Pia Sointio: ..det var en stor fråga.. Generellt varierar det mellan 5 och 7 år men det är givetvis svårt att säga exakt. Man kan ju ha olika mognadsgrad inom olika områden. Tex vara kunskapsmässigt men i sociala sammanhang ha en något lägre mognadsgrad. Om man har ett barn som har en något lägre mognadsgrad inom något område brukar barnet oftast hämta in avståndet genom den stimulans hemmet och förskolan ger.
helen: Hej, jag har en tjej som nu går i första klass. Hon lärde sig själv att läsa och skriva redan som fyraåring. Hur gör man om skolan inte möter henne där hon är? Vi vill inte gärna flytta henne till en högre årskurs för hon har sina kompisar men vi är samtidigt rädda för att hon inte blir mentalt stimulerad med alldeles för enkla uppgifter.
Pia Sointio: Hej Som jag förstår det har hon precis börjat skolan? Prata med pedagogerna när de har lärt känna din dotter lite mer och berätta om din oro. Skolan har ju skyldighet att möta varje barn utifrån det barnets behov. Kompisarna är ju viktiga för hennes sociala utveckling.
Maria: I våras lät dagispersonalen vår flicka vara med i samma grupp som de stora barnen under två dagar för att kunna göra en bedömning. De hade inga kommentarer kring hennes mognad utan menade att hon smälte väl in, trots att hon kastades in i den gruppen för så kort tid, vilket kan vara ganska svårt. Personalen verkar inte ha resurser att stimulera henne så att hon fortsätter utvecklas på olika plan.
Pia Sointio: Jag önskar att jag hade dig i rummet så jag fick prata med dig! Många frågor väcks o det är ibland svårt att ge ett bra svar i denna korta form. Leker hon i regel med de äldre barnen, alltså de som gått vidare till förskoleklass? Hon verkar ju ha lätt för att smälta in och ibland är det ju befogat att man kliver över till nästa nivå... Vilken policy har skolan i dessa frågor. Det kan se olika ut på olika skolor och i olika kommuner.
Trebarnsmamma: Hur bedömms det om ett barn är skolmogen?
Pia Sointio: Personalen brukar som jag har nämnt tidigare vara bra på att bedömma den saken. Lekkamraternas ålder brukar också ge en riktlinje. Söker sig barnet till äldre/ yngre eller jämnåriga?
Maaike: Jag undrar ibland om det inte är för mycket lek och för lite allvar i det svenska skolsystemet (även om jag i storsta allmänhet tycker bra om skolsystemet). Om barn visar sig vara nyfiken på att lära, vad händer då med deras naturliga nyfikenhet om de får leka istället av att de får lära. Barnen tar den här skolstarten (även om det bara är förskoleklassen) på störst möjliga allvar och jag kan känna att de får ganska lite allvar tillbaka. Tar det inte död på deras nyfikenhet?
Pia Sointio: Barnen behöver båda delarna.Man kan ju lära in kunskaper på ett lekfullt sätt. Leken stimulerar deras naturliga nyfikenhet och den behöver man för kunskapsinhämtningen
Karin: min son har precis börjat i nollan och har förflyttats från city till utkanten /innebär att han ej känner ngn sedan tidigare /men det verkar inga problem för honom:) (säger han iallafall)han pratar inte så mycket om vad han har gjort iskolan ,när man frågar honom /han pratade mer när han gick på dagis//vad ska jag göra för att få honom och prata mer om sina nya vänner osv
Pia Sointio: Det ligger ju i den normala utvecklingen att barn vill hålla lite mer för sig själv när de blir äldre.Det enda råd jag kan ge dig är att ta vara på de stunder barnet självmant vill prata. Vid sänggåendet tex brukar barnen berätta mer om det som för tillfället är viktigt för dem. Man vill ju gärna som förälder veta hur ens barn har det och det kan ibland upplevas som en press för barnet.
Trebarnsmamma: Varför får just 6 åringar ett fruktansvärt humör?
Pia Sointio: Humöret är ett tecken på utveckling i detta sammanhang! För att skapa sig en ökad självständighet måste man ibland visa ilska och humör.Med den utvecklingen som barnet befinner sig i följer en ökad känslighet som ju också skapar humörsvängningar
Stolt mamma: Hej Pia Jag har en son som är 6,5 med en medel till grav hörselnedsättning som börjat årskurs 1. Han har börjat i en så kallad hörselklass där han går tillsammans med tre andra hörselskadade pojkar. Min son använder hörapparat och är framåt i sin utveckling och anses vara skolmogen. De andra pojkarna i klassen är ett år äldre men ligger efter min son. Kan deras utveckling påverka min sons i "fel riktning"? Det är mycket bus och bråk bland pojkarna och de behöver alltid någon som skall medla.
Pia Sointio: Hej Det är svårt för mig att bedöma om din son måste vara i hörselklass. annars finns ju alternativet att vara integrerad i en "vanlig" klass. Gruppen är ju relativt ny just nu så en del av "buset" kan kanske bero på det?
Inger: Min son är sex år fyllda och har börjat förskoleklass nu i höst. Han är mkt blyg men har ändå funnit sig till rätta i skolan. Däremot får han väldiga utbrott hemma, framförallt gentemot mig. Han skriker, slåss, och är helt förtivlad. Och sen kan han bli glad hur snabbt som helst igen... Är det normalt sex-årsbeteende?
Pia Sointio: Det verkar som om skolstarten är en påfrestning på din son även om han klarar det bra! Ofta är det så att barnen tycker det är roligt och anstränger sig mycket i skolan men när de kommer hem så får föräldrarna som är barnets trygghet ta emot de reaktioner som barnet bara visar de han är trygg med. Om det fortsätter, vilket det inte brukar göra, så tycker jag att du skall prata med skolan.
Moderator: Tack för alla intressanta frågor! Nu är chatten avslutad.