Historikern och Amerikakännaren Lars Trägårdh chattade med Sydsvenskans läsare
inför presidentvalet i USA.
Magnus Ehrenber: Hur kan det vara att svensk press alltid är så oerhört positiva till demokratiska kandidater och alltid tror att dom republikanska skall förlora? Är kunskapen om USA för dålig i Sverige eller är det ett önsketänkande?
Lars Trägårdh: Jag skulle vilja peka på två aspekter. Dels att Republikanerna står för ideal och värden som kan kännas mycket främmande för många svenska: intensiv religiositet, konservativ syn på familjen, en storvulen patriotism. Dels att republikanerna är så kritiska mot just den urbana, högutbildade, professionella elit till som journalisterna är del av. Jag tror också att du har rätt i att detta ibland leder till ett önsketänkande och överdriven optimism vad det gäller Demokraternas chanser.
Malin: Vilken fråga ser du som viktigast i det amerikanska valet? Vilken fråga tror du gemene man i UAS ser som viktigast? Är det valhysteri i år? Jag minns valet 1980, när jag var North Dakota. Det var ganska hysteriskt på gatorna, vill jag minnas.
Lars Trägårdh: Jag tror att man i denna valkampanj har sett en entusiasm som är ovanlig. Känslorna för Obama men även för McCain (och Palin - fast hon är mycket mer kontroversiell) är starka. Dessutom känner många att mycket står på spel. Ekonomin är idag enligt opinionsundersökningar allra viktigast, men även frågan om USA ställning i världen och vem som ska kunna tillsätta nya domare i den högsta domstolen.
Sonia: röstar alla stater samma dag eller har vissa stater redan röstat? Och varför säger man då att valet är den 4 november om mer än hälften av staterna redan har röstat? Då betyder det ju att Obama har vunnit efterseom han har mer än 270 elektorer är det så?
Lars Trägårdh: Alla stater har samma valdag men i många stater kan man även rösta tidigare. Detta för att undvika alltför stora köer men även för att underlätta för de som arbetar eller av andra skäl inte kan rösta nu på tisdag. Men något slutresultat har vi inte förrän efter vallokalerna stänger tisdag kväll och man börjar räkna.
Sarah J: Hur realistiskt är det att en svart man vinner valet och får representera USA?
Lars Trägårdh: Ja du, detta är just den fråga som många ställer och har ställt ända sedan Obama ställde upp. Det finns de som menar att fördomar och rasism kan medföra att vissa individer kommer att rösta mot Obama trots att man i opinionsundersökningar säger att man planerar att rösta för honom. Detta val kommer i själva verket bli svaret på din fråga. Vinner Obama har något verkligt stort skett i USA och världen.
Nirjaro Dechert: Har den latinska minoritet möjligheter att påverka valet , i så fall i vilken riktning?
Lars Trägårdh: Bra fråga. Just kampen om latinorösten har varit stundtals mycket hård. I förra valet var George W Bush ganska framgångsrik i att nå fram till denna väljargrupp och många Republikaner har närt förhoppningar om att ytterligare stärka ställningarna bland USA latinobefolkning. Redan tidigare har t ex flyktingarna från Kuba varit starka anhängare av Republikanerna. Men det ser nu ut som om Latinos i allmänhet kommer att stödja Obama. Många av dem ser Republikanerna som alltför kritiska mot invandringen från Mexico och Latinamerika.
Anders: Hej! Om det visar sig att Obama leder stort samma dag innan röstningen sätter igång...Men förlorar valet ändå,fast den STORA ledningen vad tror du händer i USA då? Kravaller??
Lars Trägårdh: Amerikaner älskar konspirationsteorier! Och med tanke på vad som hände 2000 då Gore förlorade Florida och därför valet trots att han vann flest röster nationellt finns det gott om gammal ilska och bitterhet att bygga på. Även förra valet hängde på hur det gick i en enda delstat, nämligen Ohio, och det pågick en intensiv diskussion i media, framförallt på Internet, om Bush vann genom någon form av valfusk. Men ärligt talat har jag svårt att tro att det ska gå så långt som till kravaller även om det blir jämt och McCain i slutändan vinner.
Dag Runefors: Lars T. Vilken lösning skymtar i den amerikanska debatten angående dels budgetunderskotten, dels behovet av samhälliga investersteringar i infrastrukturen - vägar - broar-tunnelbanor -skolor m.m. Båda problem kan enbart lösas med en större andel av BNP inom offentlig sektor. D.v.s. högre skatter och inte mer privatkonsumtion. Är detta två icke-fråga i valdebatten landet över?
Lars Trägårdh: Jag tror knappast det finns något större stöd i USA för höjda skatter. Samtidigt har du helt rätt i att det behövs stora investeringar i infrastrukturer. Ytterst tror jag ändå att de flesta politiker, även Demokrater, hellre ser eknomisk tillväxt och budgetsanering som lösningen. Den mer positiva syn som man i Sverige har till Staten och den offentliga sektorn lyser med sin frånvaro i USA. Där ser man "Washington" som den stora boven. Fötroendet för politikerna och Kongressen är rekordlågt.
Oskar: Vilka av de nio HD domarna är sannolika att sluta under de kommande 4 åren?
Lars Trägårdh: Ser man till åldern ligger John Paul Stevens, som är född 1920 och alltså är 88 år gammal, närmst till. Men även Scalia, Kennedy, Ginsburg och Breyer är 70 eller äldre. Mycket kan hända. Vinner Obama nu och även om fyra år kan det ha stor betydelse. Samma sak om McCain vinner - då kan loppet vara kört för Demokraterna för lång tid framåt. Det är därför många menar att detta val är så speciellt viktigt.
klass 7D videda: Vem av presidentkanditaterna har högst utbildning. Vilken utbildning har de? Varför valde McCain Sarah Palin som vice president?
Lars Trägårdh: John McCain gjorde karriär inom den amerikanska flottan som pilot. Även om han inte på något sätt kan ses som outbildad, är han inte en akademiker. Detta är både en styrka och svaghet. Som krigsfånge och pilot ses han som patriot och hjälte. Men samtidigt uppfattar en del honom som lite mindre kompetent i sakfrågor, speciellt den nu så viktiga ekonomin. Med Obama är det tvärtom. Han har akademisk examen och undervisat som gästprofessor i juridik, ses som mycket skolad och intelligent, men även ibland som lite för mycket del av den professionella eliten, svävande ovan folket i gemen.
Yvonne Iversen: Vad händer med den kristna höger? Är detta fortfarande en viktig grupp?
Lars Trägårdh: Den är fortsatt stark men har spelat en komplicerad roll i detta val. Denna väljargrupp utgör en kärna i Republikanernas väljarstöd. Samtidigt alienerar denna grupp och dess ofta extrema värderingar många av de mycket viktiga väljare i mitten som egentligen avgör valet. För McCain är detta ett stort problem då han själv inte är en extrem person utan ganska moderat. Han valde Palin för att attrahera denna grupp, med detta val tycks nu ha slagit tillbaks genom att stöta bort en del av de som stod i valet och kvalet mellan honom och Obama
Fredrik: Kan elektorerna ändra sig elelr är dom bundna av resultatet i delstaten dom är elektorer för?
Lars Trägårdh: I princip är de fria att stämma som de vill. I praktiken är de bundna.
Sara: Det känns som att det finns alldeles för många amerikaner som inte kan hantera en mörkhyad president. Är rädd för att det kommer bli extremt oroligt i landet... Vad tror du??
Lars Trägårdh: Din ängslan är tyvärr nog inte helt obefogad. Det har förekommit en hel rad trista incidenter under valkampanjen, med hot om våld och med hätska, ibland rasistiska glåpord. Obama fick mycket tidigt personlig bevakning och det finns många som är oroliga över attentat mot hans liv. Man behöver bara tänka på vad som hände med Kennedy bröderna och Martin Luther King för att inse att detta är långt ifrån omöjligt i ett USA med många vapen och starka känslor. Där jag bor, i Söderna, är främlingskapet mellan svarta och vita stort. Många vita har svårt att acceptera tanken på en svart president.
Tr: Först, tack för en bra och läsvärd bok; Är svensken människa. Min fråga är hur du ser det, som har bott i USA i många år. Vad är skillnaden i svensk resp. amerikansk medie rapportering kring brännande frågor berörande miljö samt krigsföring (som i många avseenden hör ihop). Är det någon skillnad?
Lars Trägårdh: Tack så mycket för dina vänliga ord om min och Henriks bok. Till din fråga: i USA är det en väldigt blandad kompott vad det gäller mediebevakning. Å ena sidan väldigt ytlig och kommersiell media i de allra flesta fall, å den andra en otroligt djuplodande och sofistikerade rapportering och analys om man ser till New York Times, Washington Post, the New Yorker, the Atlantic med flera. Detta gäller i synnerhet frågor som Irakkriget och miljön. I Sverige är det mitt intryck att rapporteringen är mer allmänt politiskt korrekt men också ganska lättviktig med vissa undantag. Kanske saknar vi kritisk massa i Sverige: det kostar mycket att ha denna typ av egen bevakning.
Thomas: Varför blir intressent större av valet i USA än vad valet i Sverige? Jag kan tycka det är viktigare vad som händer i vårt land än i USA? Eller?
Lars Trägårdh: Jag håller med dig - har noterat detta, inte minst just i detta val. Det säger väl en hel del om att USA är Imperiet - världens centrum (ett tag till i alla fall....)
Moderator: Tack för alla intressanta frågor och svar. Chatten med Lars Trägårdh är nu slut.