”Den som smutsar ner ska betala”, framhöll miljöminister Andreas Carlgren när
förslaget presenterats i går.
”Tidpunkten måste dock anpassas till den kraftiga konjunkturnedgången”,
påpekade finansminister Anders Borg.
”Det är nu vi kan investera i tekniksmarta lösningar som ger nya jobb,
hoppades näringsminister Maud Olofsson.
Klimatpropositionen – som ska göra det möjligt för Sverige att nå de mål om
minskade utsläpp av växthusgas som spikas vid FN-mötet i Köpenhamn i
december – innehöll inga överraskningar:
Fler konsumenter ska lockas att köpa miljövänliga bilar genom att de befrias
från fordonsskatt under de fem första åren. I gengäld avskaffas
miljöbilspremien.
Samtidigt höjs flera skatter på utsläpp som skadar klimatet. Energiskatten på
diesel höjs i två steg med 40 öre litern, samtidigt som fordonsskatten för
tunga lastbilar och bussar sänks.
Ägare av bensindrivna bilar ska betala högre fordonsskatt ju mer koldioxid
fordonet släpper ut.
Att döma av reaktionerna på förslaget har regeringen inte lyckats något vidare
med sin balansgång.
LRF-basen Lars-Göran Pettersson kallade den höjda dieselskatten ”en
krigsförklaring” mot landets bönder.
Svante Axelsson, generalsekreteare i Svenska Naturskyddsföreningen, tyckte att
det i och för sig är bra att regeringen använder ekonomiska styrmedel för
att minska utsläppen. Men han kunde inte förstå varför skattehöjningarna ska
börja gälla först 2011.
Hård kritik kom också från oppositionen. Någon kilometerskatt på tung trafik,
som en enig klimatberedning föreslog i fjor, fanns inte med. Inte heller
satsningar på järnväg eller åtgärder för att minska utsläppen från flyget.
Både Anders Ygeman (S) och Maria Wetterstrand (MP) raljerade över att
regeringen inte låter förslagen träda i kraft förrän om två år.
”Det verkar som om de är rädda för att genomföra sin egen politik före valet”,
sade Wetterstrand.
Kritiken mot regeringens dröjsmål får extra kraft genom den klimatkonferens
som i går inleddes i Köpenhamn. Över tusen forskare från hela världen möttes
för att presentera nya rön – inte minst om hur människan påverkas av de
klimatförändringar som obönhörligen kommer.
Resultaten ska ligga till grund för FN:s stora klimatmöte i Köpenhamn i
december. Där hoppas statsminister Fredrik Reinfeldt – i egenskap av EU:s
ordförande i höst – spela en avgörande roll för att få världens stater att
minska sina utsläpp med 30 procent till år 2020.
Många forskare menar att det målet är för lågt för att hejda växthuseffekten.
Och kritikerna av regeringens klimatproposition hävdar att åtgärderna där är
på tok för klena för att Sverige ens ska klara sina åtaganden.