Huvudman erkänner jätterån

GLOSTRUP. En av Danmarks största rättegångar någonsin inleddes på måndagsförmiddagen i Glostrups tingsrätt. Det handlar om det så kallade Gigantrøveriet mot Dansk Værdihåndterings lokaler på Kornmarksvej i Brøndby i augusti 2008. Över 60 miljoner danska kronor försvann när automatvapenbeväpnade rånare slog till efter att ha rivit en vägg till värdedepån med hjälp av en stulen hjullastare.

Det är nästan surrealistiskt att se bilderna från övervakningskamerorna inne i lokalen som är granne med värdedepån. Rättssalen är knäpp tyst när ljuset släcks och filmen går igång. Den är ljudlös.

Två män kommer fram till en garageport, lyser in och ser att det inte finns någon där. Ännu starkare lampor går igång därute och ett par stora svarta hjul kommer i bild - hjullastaren.

Två män kommer fram till en dörr bredvid garageporten och knäcker den undre rutan. Båda männen, maskerade och overallklädda klättrar in och öppnar garageporten.

Flera maskerade män ansluter - det ser ut som fem totalt inklusive föraren till hjullastaren. En av dem backar ut en gaffeltruck som står i vägen. Hjullastaren kör in. Nu är klockan 04.32, enligt kameran.

Hjullastaren svänger upp förbi kameran, åt höger i bild. Rånarna måste veta exakt var valvet ligger, för skopan till den 22 ton tunga hjullastaren klipper till i den armerade väggen på precis rätt ställe.

Beslagtagna filer hos den misstänkte 42-åringen visar att han varit där och spanat – knäckt hål i plastkupolerna på taket och hissat ner en kamera i värdedepåns lokaler för att få koll på var det var lämpligast att gå igenom väggen.

Hjullastaren fortsätter krascha in i väggen på de tysta övervakningsbilderna. Kameran inne i värdedepån skakar av smällarna. Pengaräknande personal flyr. Smällarna fortsätter och så rasar delar av väggen in.

Overallerna man såg på den första kameran kommer inrusande. En av männen bär mask, skottsäker väst och skidglasögon. Det ser ut som att två män är beväpnade med automatvapen Ak47 med kolvarna invikta för att ta mindre plats.

Sen börjar rånarna rafsa åt sig pengarna. Kontanterna ligger packade i bruna paket, tunga paket. 04.40 kommer den förste ut med flera paket i famnen. I närmare sju minuter pågår lastningen. Utanför den öppnad garageporten syns två bilar. En av dem är definitivt en Audi. Rånarna fyller på i bagaget, tappar pengapaket, plockar upp dem. Det går påfallande lugnt till och alla rånare verkar veta exakt vad deras uppgift är.

Klockan 04.47 sticker bilarna, en efter en. Två minuter senare kommer en polisbil fram med blåljuset på. En ensam, barhuvad polis kommer in i lokalen med draget vapen. Det är tomt.

Redan 04.44 hade polisen fått ut patruller efter att överfallslarmet gått i depån och man på håll sett via kamerorna vad som var på gång. Men samtidigt syntes att det var många rånare, och att de var beväpnade. Därför beordrades polispatrullerna att vara mycket försiktiga.

I allt elva sopbilar var utplacerade längs flyktrutten för att stoppa poliser och andra från att följa efter rånarna i flykten. Dessutom kastades mängder av fotanglar ut för att punktera däcken för förföljarna. Trots det kunde ett par polisbilar ta upp jakten. Men när rånarnas kraftiga Audibilar kom upp i hastigheter över 200 kilometer i timmen avbröts jakten.

Fjorton män står inför rätta för inblandning i grovt rån, grova hälerier och flera trafikbrott. Nio av dem är svenskar. Flera Stockholmare, men också fem män från Malmö. Polisen anser dem knutna till gängmiljön – de stridande falangerna K och M. Men det vill inte deras anhöriga i rättssalen höra talas om.

– De känner inte ens varandra, inte på det sättet, säger pappan till två bröder som är misstänkta

– När ni skriver att de kommer från gängmiljön så kan det påverka rättegången, de smutsas ner av det, utan anledning.

En efter en steg de åtalade in i rättegångssalen vid niotiden på morgonen. Handklovarna öppnades utanför dörrarna och de kom in, var och en med en tilldelad polisman bakom ryggen. Flera av de åtalade har mer än en advokat till sin hjälp. Och tre simultantolkar översätter den bitvis komplicerade juristdanskan.

När alla var på plats kom domaren och juryn in, varvid alla andra i salen måste resa sig. Danska rättegångar kan avgöras med hjälp av jurymedlemmar på ungefär samma sätt som i USA, något som är främmande för det svenska rättssystemet.

De tio jurymedlemmarna svors in ”på heder och samvete” och fick tillsägelse av domaren att inte prata om fallet med andra under den tid rättegången pågår. Den väntas inte ta slut förrän i september, så tillsägelsen är i högsta grad allvarligt menad. Sammanlagt 65 rättegångsdagar, med reservdagar, är avsatta för förhandlingarna.

Första dagen kom att präglas av en mycket grundläggande tvist – hur tydlig måste en stämningsansökan, en ”anklagelse” vara?

Åklagare Tine Ginnerup argumenterade för att alla fjorton har ett gemensamt ansvar för brottet. Den svenska juridiska termen är ”tillsammans och i samråd”.
– Det är ett brott med en lång förberedelsetid och ett komplicerat sammanhang, de åtalade har tagit del av brottsplanen och ingått ett avtal. Då kan de dömas för medverkan oavsett vilka exakta handlingar de utförde, sa hon.

Rättegången fortsatte med att åklagaren läste upp äldre rättsfall. Poängen är att få alla misstänkta dömda utan att behöva reda ut exakt vad var och en har gjort:
• Knäckte väggen till värdedepån. Minst en person.
• Begick själva rånet, med automatvapen i hand. Sex personer.
• Hjälpte till vid flykten. Elva sopbilar sattes i brand runt depån för att hindra polisen. Minst elva personer.
• Utöver det räknar polisen med att flera hjärnor eller planerare varit med.
• Tre svenskar är redan dömda och har avtjänat sina straff för att ha försökt hämta de gömda flyktbilarna flera dagar efter kuppen.
• En stockholmare är häktad på Filippinerna, men är ännu inte utlämnad till Danmark.

Det verkliga antalet inblandade är alltså långt större än fjorton. Tretton av de åtalade förklarar sig icke skyldiga. Men den 42-årige man som polisen anser vara en av hjärnorna bakom rånupplägget erkänner brott.

Och hävdar att han är eller var sinnessjuk. Han vill i första hand dömas till ett tidsbestämt straff i form av rättspsykiatrisk vård. I andra hand går han med på att sitta utan tidsbegränsning – alltså tills han bedöms vara frisk. Mannen har använt samma argument flera gånger tidigare för att slippa undan fängelse.

Advokat Kristian Mölgaard, som försvarar en av svenskarna dömer ut anklagelserna som svepande och omöjliga att försvara sig mot. Hans klient är bunden till NÅGOT kriminellt, ihop med andra, visst. Men inte till rånet, menar Mölgaard.

– Av åtalet framgår att de ”tillsammans och i samråd” har stulit en hjullastare. Det verkar vara lite för många inblandade i den stölden än vad som får plats i hjullastaren, sa han. Åtalet uppfyller inte kraven [på rättssäkerhet] i rättegångsbalken.

Flera andra advokater instämde i kritiken, som i grund och botten utgår utgår ifrån de mänskliga rättigheterna i Europakonventionen – rätten till ”fair trial”. En misstänkt ska veta vad han eller hon är åtalad för och få möjlighet att förbereda sitt försvar utan att riskera att åklagaren kommer med helt nya påståenden under pågående rättegång.

– Det är inte meningen att man ska bevisa sin oskuld, utvecklade advokat Hugo Steinmetz.

Han försvara den fransk-algerier som redan dömts för hantering av fyra miljoner danska kronor av rånbytet. Pengarna hittades nergrävda hemma hos mannens flickvän. Hon är dömd för häleri av pengarna och ska vittna senare i denna huvudrättegång.

Ytterligare hundra vittnen ska berätta vad de vet. Huvudtema för vittnesmålen: att koppla ihop de misstänkta med varandra, som komplement till den telefonavlyssning och spårning som genomförts ihop med svensk polis under det år av utredning som gick innan alla åtalade identifierats och gripits.

De fyra miljonerna är allt som återfunnits av rånbytet. Resten är spårlöst försvunnet.

Åklagare Tine Ginnerup viftade undan försvarets invändningar.
– Det här kommer att framgår under förhören med de misstänkta, vi har en bestämd uppfattning om vad var och en har gjort, säger hon.

Efter lunchpausen kom beslutet att låta rättegången fortsätta med den breda åtalspunkten att alla inledningsvis ses som lika skyldiga till samtliga brott.

Fotnot: de danska juristernas uttalanden är översatta och försvenskade av artikelförfattaren.