Två av tre danska mjölkkor hålls inomhus

De tillbringar hela livet i stallet.

Fridfullt betande kor på gröna ängar.

Den klassiska sommarbilden är det första som möter besökarna på mejeriföretaget Arlas danska hemsida.

Men i verkligen får de flesta danska mjölkkor aldrig trampa runt bland maskrosor och klöver i gröngräset. Av landets 530 000 mjölkkor är det bara en tredjedel som kommer på bete, enligt Videncentret for landbrug. Övriga förblir inomhus, år efter år.

Och det är något som har ändrats på kort tid, för bara fem år sedan lät fortfarande merparten av de danska mjölkbönderna sina kor gå utomhus på sommaren.

En förklaring till förändringen är att lantbruken har blivit större. På de riktigt stora gårdarna är det vanligt att korna går inomhus i lösdriftsstall.

En annan viktig skillnad mellan länderna är att danska mjölkbönder inte har något krav på sig att släppa ut korna. För ett par veckor sedan beslöt det danska folketinget att behålla nuvarande regler.

– Vi har 60 000 ekologiska kor i Danmark och de släpps ut på bete oavsett om gårdarna är stora eller små. Men bland vanliga mjölkkor hålls mer än 75 procent inomhus hela året. Eftersom lagen inte kräver att de icke-ekologiska korna ska komma ut väljer många den enklaste lösningen och håller dem inne, säger Joachim Plætner Kjeldsen, pressansvarig på Økologisk landsforening.

I Sverige måste alla mjölkkor vara på grönbete sommartid, minst sex timmar per dygn. Det var en symbolfråga för författaren Astrid Lindgren och infördes i en djurskyddslag som kom 1988. I Norrland handlar det om två månader och i Skåne gäller fyra månaders sammanhängande betesperiod.

Lagen är omdiskuterad, men har ändå starkt stöd bland landets mjölkbönder, enligt organisationen Svensk mjölk.

– Betet är bra för djurhälsan. Studier visar att kor som får vara på bete är friskare, exempelvis i klövar och ben. Vi tycker också det är viktigt för den goda bilden av mjölkproduktionen, säger Jonas Carlberg på Svensk mjölk.

Organisationen har dock skrivit till Jordbruksverket och önskat ändrade regler. Exempelvis vill de ta bort kravet på sammanhängande betesperiod.

– Då skulle korna kunna vara inne mer vid dåligt väder eller mitt i skörde­perioden. Om man delar upp betesperioden blir dessutom den sammanhängande tiden i stallet kortare. Det vore bättre både för bönderna och för kornas hälsa, säger han.

På bara ett par års tid har betessläppen blivit något av ett folknöje i Sverige. I fjol besökte 66 000 personer någon av Arlas 34 bondgårdar som bjöd in allmänheten, och åskådarna är ännu fler i år, 77 000 besökare på 40 gårdar. Även Skånemejerier har överraskats av det stora intresset.

Förra lördagen kom folk till Björk­änga gård i Lövestad för att titta på när Wim Boeres 180 mjölkkor vandrade ut i friska luften. Wim Boere är holländare och har haft mjölkkor både där och i Danmark innan han för tre år sedan flyttade till Skåne. Han har haft sina kor på bete i alla tre länderna, men är ändå inte så förtjust i de svenska reglerna.

– Djuren mår bra av att komma ut, men jag tycker inte att staten ska bestämma allt. Det är så mycket förpliktelser i dag, lantbruket ska vara lite fritt också.

I Danmark har det Dyre­etiske rådet tidigare förespråkat ett beteskrav för mjölkkorna. Men ordföranden Peter Sandøe försvarar nu folketingets motsatta beslut:

– I princip borde korna få komma ut på gräs. Men det skulle bli väldigt dyrt att införa en sådan regel och mjölkproduktion är en konkurrensutsatt marknad. Det är bara Sverige, Finland och Norge som har krav på bete och skulle vi införa det i Danmark flyttas bara produktionen till andra länder.