Hur kan det komma sig? Danmark har inte anslagit mer pengar till sjukvården
än Sverige.
Förklaringen ligger i det danska skattesystemet, som svenska sjuksköterskor
kan dra fördel av genom att jobba i Danmark. Många gör det också.
De danska arbetsgivarna betalar nästan inga arbetsgivaravgifter, förklarar
Thomas Rydenfelt, vid revisionsfirman KPMG.
En dansk arbetsgivare betalar i storleksordning 7000 kronor om året till
staten i arbetsgivaravgift, oberoende av hur stor lönen är. I Sverige uppgår
de statliga arbetsgivaravgifterna till 32,4 procent, därtill kommer de
kollektivavtalade arbetsgivaravgifterna, totalt omkring 50 procent av
bruttolönen.
Det ger danska staten ett utrymme att betala närmare 30 procent högre löner
än i Sverige. I praktiken ligger lönerna ännu högre än så i den danska
sjukvården.
– Danmark har kanske Europas lägsta arbetsgivaravgifter. Staten drar in
pengar på annat sätt. Danmark har till exempel Europas högsta
registreringsavgifter för bilar, säger Rydenfelt.
En sjuksköterska i bastjänst på sjukhus i Danmark tjänar i medeltal 37800
svenska kronor i månaden. Hon måste själv betala en särskild skatt
(arbetsmarknadsbidrag) på 8 procent, drygt 3000 kronor, och har sedan en lön
före skatt på 34800 svenska kronor. Efter det att arbetsmarknadsbidraget är
betalt, är inkomstskatten i Danmark och Sverige ungefär lika stor.