Två av tre säger att de skulle välja bort en restaurang som fått en dålig
smiley.
Och sex av tio som fått syn på en sur smiley bestämmer sig för att äta på
ett annat ställe.
Siffrorna kommer från en undersökning som danska livsmedelsverket gjort.
Restauranger, caféer, mataffärer, pizzerior, pølsevagnar, lunchrum och många
butiker och företag måste sätta upp Fødevarestyrelsens inspektörers
kontrollrapporter så att kunderna kan se dem innan de går in.
Och från den första maj 2008 måste företagens senaste fyra smileyrapporter
finnas på företagens hemsidor.
Smiley-systemet är enkelt:
Skrattande smiley - inga anmärkningar. Leende smiley - påpekande, men inget
allvarligt. Sammanbiten smiley - skriftligt föreläggande eller förbud. Sur
smiley - bötesföreläggande, polisanmälan eller indraget tillstånd.
Konsumenterna älskar smiley.
Nio av tio näringsidkare tycker systemet är bra och känner sig rättvist
behandlade även om de inte fått högsta betyg.
Och 77 procent av de företag som kontrolleras har fått den gladaste smileyn,
två procent har fått den sämsta eller näst sämsta.
De restauranger och butiker som har fått fyra skrattande smileys i rad får
en elitsmiley.
De som blir elitföretag belönas också på annat sätt.
– Elitföretagen får färre besök av livsmedelskontrollanterna. Det gör att de
kan använda sina krafter på dem som inte vill eller har lika lätt att följa
reglerna, förklarade Danmarks livsmedelsminister Eva Kjer när de första 11
000 elit-smileymärkena skickades ut, i mars 2008.
Smiley-systemet infördes i oktober 2001. Utvärderingar pekar på att
smileyfigurerna gjort nytta. Både företag och kunder har förklarat att de
gillar smileyordningen. Och i stora undersökningar har konsumenter berättat
att de använder sig av den.
Slaktare, bagare, ost- och fiskaffärer ska inspekteras två till tre gånger
om året.
Caféer och restauranger kan räkna med att en inspektör står oanmäld i entrén
en till tre gånger per år medan barer och bodegor, som inte serverar mat,
får besök vartannat år.
Rutten sallad och mögligt bröd ger en smiley som inte är glad och en
inspektör kan kräva storstädning innan verksamheten får fortsätta.
När en slaktare tvingas redovisa en sammanbiten smiley alldeles innanför
entrén, beslutar många kunder att köpa maten någon annanstans.
Köpenhamnare undviker pølsemænd med grinig smiley. Ett café med samma betyg
byter snart ägare.
Den nya innehavaren ärver smileyn, men begär genast ominspektion. För drygt
två tusenlappar rycker en inspektör ut. Har nye ägaren skärpt verksamheten,
ändras bedömningen.
Men systemet får också kritik.
Restaurang- och caféägare hävdar att inspektörerna inte arbetar på ett
likartat sätt. Företagarna kritiserar också att böterna är för höga för små
förseelser. En del klagar på att bara skratt-smileys duger i kundernas ögon.
Många kunder kastar en snabbt blick på betygstavlan, men bryr sig inte om
att läsa kommentarerna.
Små försummelser, som resulterar i en leende smiley i stället för en
skratt-smiley, kan få kunder att vända på klacken.
Det var folketinget, den danska riksdagen, som med stor majoritet beslöt att
smileysystemet skulle införas.