Hon har sälskinnsboots, fleecetröja och mörkt hår som ramar in ett väldigt
snällt ansikte. Bootsen köpte hon på Grönland i somras när hon var där och
borrade i isen.
Som dansk måste man ju stödja grönländarna, säger hon.
Professor Dorthe Dahl-Jensens forskning vid Ice and Climate Institute har
förändrat danskarnas bild av vad drömboendet är.
– Efter klimatmötet i Köpenhamn 2009 finns det i folks medvetande att man
köper havsnivåsäkra hus. Inte hus i låglänta områden, inte vid kusten och
inte vid åar som svämmar över.
Grönlands is kan berätta mycket för den som vet hur man lyssnar. Just nu
smälter den i kanterna, fortare än FN:s klimatpanel trodde 2007. För tio år
sedan smälte inlandsisen över Grönland nästan inte alls.
– Havsstigningen är just nu mellan 3 till 3,5 millimeter per år. De små
glaciärerna smälter riktigt fort, men bidraget från Grönlandsisen är
våldsamt stigande.
Om all is på Grönland skulle smälta höjs världshavet med sju meter. Det är
osannolikt, enligt Dorthe Dahl-Jensen, men det ger en bild av hur mycket is
det finns.
Det är komplicerat att göra förutsägelser om framtiden. Grönlandsisen har än
så länge inte reagerat som forskarna har förväntat sig. Den smälter, men
isströmmarna har också börjat röra sig fortare än förut.
Dessa nya tecken tyder på att havet stiger mer än vad forskarna trodde bara
för två år sedan. Då tänkte man sig en höjning på en meter på hundra år.
– Den nya prognosen är att havet höjer sig mellan 0,8 meter och 1,6 meter fram
till 2100.
Inlandsisen över Grönland har mer att berätta. För 120 000 år sedan var det
fem grader varmare på jorden än nu, beroende på att jorden låg närmare
solen. Den tiden kallas Eem-tiden. Havsytan var fem till åtta meter högre.
Dorthe Dahl-Jensens forskargrupp kan se att två meter av den höjningen kom
från smältvatten från Grönland. Ytterligare en meter från mindre glaciärer
och från att vatten utvidgar sig när det blir varmt.
Men de andra meterna? Just nu borrar hennes amerikanska kollegor i västra
Antarktis på södra halvklotet för att få svar den frågan.
– Botten på den isen ligger två kilometer under havsytan. Det kan vara så att
blir isen instabil poppar den upp som ett isberg, sedan flyter den bort och
smälter.
När man borrar i Grönlands is kan man få veta hur luften såg ut innan
industrialiseringen.
– När snön faller är den porös och det finns luft i den. Långsamt så kommer
det ny snö ovanpå och gradvis trycks snön samman till is och luften blir
förseglad i små bubblor i isen.
Isen krossar forskarna i sitt laboratorium och sedan kan de mäta hur
atmosfären såg ut. Och isen visar: ju varmare luft desto mer koldioxid, men
inte som nu.
– Vi kan se att växthusgaser började stiga onormalt för 250 år sedan. Nu har
vi överdrivna koldioxidgaser och metangaser i atmosfären.
Koldioxid kan hålla värme, det är fakta. Men under tidigare varma perioder har
temperaturen först höjts, och sedan växthusgaserna. I den period där vi är
nu började växthusgaserna med att stiga och sedan följde de varma
temperaturerna.
– Det råder inget tvivel om att det är de fossila bränslena som står för
höjningen. Det är ett mycket stort experiment vi står inför. Koldioxid blir
kvar i atmosfären i över hundra år, säger Dorthe Dahl-Jensen.
Det betyder att även om vi slutar med koldioxid nu, fortsätter ändå jorden att
bli varmare.
Det finns två saker som är viktiga just nu, menar Dorthe Dahl-Jensen:
– Vi måste anpassa oss efter uppvärmningen som sker. Och vi måste ändra vårt
sätt att använda energi så vi undviker ytterligare stigning av drivhusgaser
i atmosfären.
Under sommaren svämmade Köpenhamns avloppssystem över av allt regn som föll,
floderna i norra Europa rann över sina bäddar. Men söder-ut var sommaren het
och torr.
Klimatet har ändrat sig förr, säger Dorthe Dahl-Jensen. Människan också.
– Sett ur ett mänskligt perspektiv är det inte smart att göra ändringarna
snabbare än vad vi hinner anpassa oss till. Bygg husen högre upp!
Här
hittar du en karta över hur Skånes västkust skulle påverkas om havsnivån
stiger.