Epoken Anders Fogh Rasmussen är troligen över i dansk politik. Efter åtta år
som statsminister siktar Fogh på en internationell karriär som Natos
generalsekreterare. Även om han inte blir vald vid Natos pågående toppmöte
är dansken en tämligen ohotad kandidat.
STOCKHOLM. Efter Anders Fogh, som efterträdde Poul Nyrup Rasmussen 2001, tycks
det vara dags för ännu en Rasmussen på statsministerposten. Nuvarande
finansministern Lars Lökke Rasmussen tippas ta över efter Fogh.
Det som skulle kunna sätta käppar i hjulet för Foghs ambitioner är turkiska
invändningar, som dels bottnar i hans motstånd mot turkiskt EU-medlemskap,
dels i hans roll under Muhammed-krisen 2005.
Bedömare tror dock att Foghs kandidatur är tillräckligt stark för att Turkiet
till slut inte sätter sig på tvären.
Få danska politiker har haft en karriär som Foghs. I tre val har han lyckats
besegra tre socialdemokratiska partiledare. Venstrefolk kallar det
Systemskiftet – att han lyckades beröva Socialdemokraterna
”välfärdsmonopolet” och kunde få de välfärdsinvaggade danskarna att känna
sig trygga med det. Han var samtidigt mannen som gjorde det
främlingsfientliga Dansk Folkeparti rumsrent genom att förlita sig på dess
stöd.
Utrikespolitiskt har han gjort sig mest bemärkt genom att tätt sluta upp bakom
USA:s president George W Bush i hans krig mot terrorn. Danmark skickade
soldater både till Afghanistan och Irak.
– Irak har massförstörelsevapen. Det är inte något som vi bara tror. Vi vet
det, yttrade Fogh i mars 2003.
Hösten 2005 publicerade Jyllands-Posten de beryktade Muhammed-karikatyrerna,
som sårade och retade upp den islamiska världen. Publiceringen växte så
småningom till en allvarlig politisk kris för Fogh när danska
affärsintressen utomlands hotades. De muslimska ländernas protester
avfärdade han med att han inte kunde bestämma över dansk press.
”En farlig man” var borgerliga Radikale Venstres ledare Marianne Jelveds betyg
på hans hantering av Muhammed-krisen.
Det krävs inget nyval för att Lars Lökke ska kunna ta över. Vid två tidigare
tillfällen har det skett skiften på statsministerposten i Danmark utan
föregående nyval. Den här gången har stödpartiet Dansk Folkeparti lovat att
inte ställa sig i vägen för maktskiftet och därmed är majoriteten i
folketinget säkrad.
Lars Lökke är djupt rotad i den liberala Venstre-myllan med en bakgrund som
ordförande i ungdomsförbundet. Som statsminister får han stora frågor
framför sig under resten av året. Finanskrisen får han fortsätta slita med.
Dessutom avgörs om danskarna ska rösta om att kliva in i eurosamarbetet. I
juni är det val till EU-parlamentet, i november hålls kommunval och i
december slutligen står Danmark värd för FN:s klimatmöte.
FAKTA/Rasmussen och Rasmussen
Anders Fogh Rasmussen
Född den 26 januari 1953.
Växte upp på en gård i Ginnerup.
Läste ekonomi på universitetet i Århus, examen 1978.
Invaldes i folketinget 1978. Viceordförande i liberala Venstres
riksorganisation 1985–98.
Skatteminister 1987–92, ekonomiminister 1990–92.
Partiledare och gruppledare för Venstre i folketinget 1998.
Statsminister från den 27 november 2001.
Kandiderar till posten som generalsekreterare i militäralliansen Nato.
Lars Lökke Rasmussen
Född den 15 maj 1964 i Vejle.
Fadern bokföringschef, modern hemmafru.
Ordförande för Venstres ungdomsförbund 1986–89.
Förste viceborgmästare 1994–97.
Läste juridik vid Köpenhamns universitet, examen 1992.
Valdes in i folketinget 1994. Viceordförande i Venstre 1998.
Borgmästare i Frederiksborg amt (län) 1998.
Inrikes- och hälsominister 2001. Finansminister 2007.
Blivande dansk statsminister.
BAKGRUND/Danska statsministrar
Danmark har haft 48 statsministrar sedan kung Frederik VII undertecknade den
så kallade junigrundlagen 1849. Årtalet markerar övergången från envälde
till konstitutionell monarki.
De tio senaste statsministrarna:
Anders Fogh Rasmussen, 2001–, Venstre
Poul Nyrup Rasmussen, 1993–2001, Socialdemokraterna
Poul Schlüter, 1982–93, Konservative Folkeparti
Anker Jörgensen, 1975–82, Socialdemokraterna
Poul Hartling, 1973–75, Venstre
Anker Jörgensen, 1972–73, Socialdemokraterna
Jens Otto Krag, 1971–72, Socialdemokraterna
Hilmar Baunsgaard, 1968–71, Radikale Venstre
Jens Otto Krag, 1962–68, Socialdemokraterna
Viggo Kampmann, 1960–62, Socialdemokraterna