Beslutet är att vänta på kvällens EU-toppmöte, som lär skapa ett middagsgräl
om huruvida unionen redan nu bör öka sin klimatambition från 20 till 30
procent.
En spricka har inför kvällens toppmötesmiddag i Bryssel uppstått mellan dem
som vill höja EU:s klimatambitioner nu och dem som vill avvakta.
Storbritanniens premiärminister Gordon Brown och Frankrikes president Nicolas
Sarkozy vill att EU bör uppmuntra Kina och USA att höja sina ambitioner.
Brown och Sarkozy väntas i kväll tala sig varma för att unionen genast höjer
sina klimatmål.
Dagens strategi förutsätter att EU minskar sina klimatutsläpp fram till 2020
med 20 procent, med 30 procent om andra länder närmar sig EU:s mål. Enligt
Brown och Sarkozy är det läge att avisera en sådan höjning redan idag.
– Det är inte tillräckligt att tala om att vi möjligen kan göra det ena och
andra. Jag vill skapa ett läge där EU lovar att gå till 30 procent. Vi måste
få alla länder att vara så ambitiösa som de säger att de vill vara, säger
Brown.
Sverige, Danmark, Finland, Nederländerna, Tyskland och Spanien stödjer det
fransk-brittiska kravet. Men flera östeuropeiska länder säger nej. Om EU ska
öka till 30 procent, säger de, bör det ske tidigast i mars – och då efter
moget övervägande.
– Ett sådant övervägande måste göras innan EU godtar ett bindande avtal, säger
Polens EU-minister Mikolaj Dowgielewicz.
Till följd av oenigheten kan inte EU:s klimatförhandlingstrio i Köpenhamn –
svenskarna Anders Turesson, Andreas Carlgren och Fredrik Reinfeldt – utlova
en mer ambitiös europeisk klimatpolitik.
Vid EU-toppmötet tänker Reinfeldt ta fram exakta belopp på vad EU-länderna kan
bidra med i frivilligt bistånd för att få till stånd en snabbstart under
2010–2012 för u-ländernas klimatåtgärder. De pengarna är viktiga för att
skapa förutsättningar för minskade utsläppsnivåer i u-världen.
Reinfeldt har kontaktat alla sina regeringskolleger i EU för att se vad de
vill bidra med. Först trodde han sig kunna skrapa ihop fem–sju miljarder
euro per år fram till år 2012, men nu tycks han få nöja sig med mindre än
halva den summan.
Storbritannien har tidigare utlovat en miljard euro, Danmark 540 miljoner euro
per år i klimatbistånd. Även Irland och Frankrike väntas ge betydande
summor. Sverige utlovar 250 miljoner euro per år.
– Det blir Sveriges bidrag. Vi ligger högt per capita-mässigt, sade Reinfeldt
när han igår framträdde i riksdagens EU-nämnd.
EU-biståndet sätts dock i fråga. Sverige hör till de länder som ökar
klimatbiståndet genom att minska den vanliga u-landshjälpen.
– Det är precis den typen av pengar jag vill slippa se, sade FN:s klimatchef
Yvo de Boer i tisdags.