Havsnivån i fokus på klimatkongress

Nya larm om stigande havsnivåer kommer att stå i centrum när 1 500 klimatforskare i nästa vecka träffas i Köpenhamn. Kongressen syftar till att summera de senaste årens forskning inför FN:s toppmöte i december om ett nytt Kyotoavtal.

– Den tidigare rapporten från FN:s klimatpanel IPCC byggde på forskningsmaterial från år 2005 eller tidigare, säger professor Sten Bergström vid SMHI.

Han anser därför att kongressen i Köpenhamn är väl motiverad och särskilt mot bakgrund av nya uppgifter om havsnivåerna.

Tyske professorn Stefan Rahmstorf, som deltar i kongressen, fick som exempel stort genomslag i fjor när han hävdade att havet inte kommer att stiga 40 utan uppemot 140 centimeter innan århundradet är över.

Sten Bergström pekar på att nederländarna delar bedömningen. Landets Deltakommission som bildades efter översvämningskatastrofen 1953 räknar dessutom med fortsatt kraftigt stigande havsnivåer fram till år 2200.

Det är framför allt smält is som kommer att fylla på havsbassängerna, enligt Sten Bergström.

Klimatforskaren och professorn i meteorologi Erland Källén säger att forskningen varit synnerligen aktiv de senaste åren. Men han tror inte på de nya larmen om havsnivån utan håller fast vid IPCC:s bedömning från år 2007 som talar om max 60 centimeter högre vattenstånd.

– Jag brukar säga en halvmeter, säger Erland Källén.

Ändå vill han inte påstå att nederländarna tänker fel som planerar nya mer tilltagna skydd mot hav och floder.

– IPCC talar om en medelökning på 20–60 centimeter men det kommer att bli olika mycket på olika platser på jorden, säger Erland Källén.

En annan betydande fråga för forskarna på klimatkongressen i Köpenhamn i nästa månad blir skogens eventuella förmåga att ta upp koldioxid, det vill säga om skogen är en så kallad sänka.

Frågan har stötts och blötts allt sedan tidigt 1990-tal då klimatet blev världspolitik. För forskningen har visat att det inte är så enkelt, som att länder skall premieras i sin koldioxidbudget för att de planterar träd eller för att skog får stå kvar. Skog kan lika väl avge koldioxid till atmosfären, beroende på bland annat trädslag och markförhållanden.

Och vad händer om länder premieras för att ha planterat träd och 20 år senare hugger ner dem eller eldar upp dem?

– Att blanda in skogen som en kolsänka skulle vara omöjligt även med ett bra vetenskapligt underlag, säger Erland Källén. Övervakningssapparaten blev enorm. Och hur skall vi räkna in alla väldiga skogsbränder?

Av samma skäl går det enligt Erland Källén inte att säga att biobränslen är klimatneutrala.

Så du tror inte på ett nytt internationellt klimatavtal som också innehåller skogen som en sänka?

– Det får i så fall bli ett politiskt beslut.

Varmare hav ner till 3 000 meter

I IPCC:s rapport från 2007 listas bland andra följande observerade förändringar i klimatet:

Elva av de senaste tolv åren har varit de varmaste sedan 1850.

Sedan 1961 har medeltemperaturen i haven ökat ner till 3 000 meters djup.

Issmältning på Grönland och Antarktis har mycket sannolikt höjt havsnivån sedan 1993.

Mellan åren 1961 och 2003 steg havet årligen i genomsnitt med 1,8 millimeter. Mellan åren 1993 och 2003 var den årliga genomsnittliga stigningen 3,1 millimeter.