GLOSTRUP. En av Danmarks största rättegångar någonsin inleddes på
måndagsförmiddagen i Glostrups tingsrätt. Det handlar om det så kallade
Gigantrøveriet mot Dansk Værdihåndterings lokaler på Kornmarksvej i Brøndby
i augusti 2008. Över 60 miljoner danska kronor försvann när
automatvapenbeväpnade rånare slog till efter att ha rivit en vägg till
värdedepån med hjälp av en stulen hjullastare.
Det är nästan surrealistiskt att se bilderna från övervakningskamerorna inne i
lokalen som är granne med värdedepån. Rättssalen är knäpp tyst när ljuset
släcks och filmen går igång. Den är ljudlös.
Två män kommer fram till en garageport, lyser in och ser att det inte finns
någon där. Ännu starkare lampor går igång därute och ett par stora svarta
hjul kommer i bild - hjullastaren.
Två män kommer fram till en dörr bredvid garageporten och knäcker den undre
rutan. Båda männen, maskerade och overallklädda klättrar in och öppnar
garageporten.
Flera maskerade män ansluter - det ser ut som fem totalt inklusive föraren
till hjullastaren. En av dem backar ut en gaffeltruck som står i vägen.
Hjullastaren kör in. Nu är klockan 04.32, enligt kameran.
Hjullastaren svänger upp förbi kameran, åt höger i bild. Rånarna måste veta
exakt var valvet ligger, för skopan till den 22 ton tunga hjullastaren
klipper till i den armerade väggen på precis rätt ställe.
Beslagtagna filer hos den misstänkte 42-åringen visar att han varit där och
spanat – knäckt hål i plastkupolerna på taket och hissat ner en kamera i
värdedepåns lokaler för att få koll på var det var lämpligast att gå igenom
väggen.
Hjullastaren fortsätter krascha in i väggen på de tysta övervakningsbilderna.
Kameran inne i värdedepån skakar av smällarna. Pengaräknande personal flyr.
Smällarna fortsätter och så rasar delar av väggen in.
Overallerna man såg på den första kameran kommer inrusande. En av männen bär
mask, skottsäker väst och skidglasögon. Det ser ut som att två män är
beväpnade med automatvapen Ak47 med kolvarna invikta för att ta mindre plats.
Sen börjar rånarna rafsa åt sig pengarna. Kontanterna ligger packade i bruna
paket, tunga paket. 04.40 kommer den förste ut med flera paket i famnen. I
närmare sju minuter pågår lastningen. Utanför den öppnad garageporten syns
två bilar. En av dem är definitivt en Audi. Rånarna fyller på i bagaget,
tappar pengapaket, plockar upp dem. Det går påfallande lugnt till och alla
rånare verkar veta exakt vad deras uppgift är.
Klockan 04.47 sticker bilarna, en efter en. Två minuter senare kommer en
polisbil fram med blåljuset på. En ensam, barhuvad polis kommer in i lokalen
med draget vapen. Det är tomt.
Redan 04.44 hade polisen fått ut patruller efter att överfallslarmet gått i
depån och man på håll sett via kamerorna vad som var på gång. Men samtidigt
syntes att det var många rånare, och att de var beväpnade. Därför beordrades
polispatrullerna att vara mycket försiktiga.
I allt elva sopbilar var utplacerade längs flyktrutten för att stoppa poliser
och andra från att följa efter rånarna i flykten. Dessutom kastades mängder
av fotanglar ut för att punktera däcken för förföljarna. Trots det kunde ett
par polisbilar ta upp jakten. Men när rånarnas kraftiga Audibilar kom upp i
hastigheter över 200 kilometer i timmen avbröts jakten.
Fjorton män står inför rätta för inblandning i grovt rån, grova hälerier och
flera trafikbrott. Nio av dem är svenskar. Flera Stockholmare, men också fem
män från Malmö. Polisen anser dem knutna till gängmiljön – de stridande
falangerna K och M. Men det vill inte deras anhöriga i rättssalen höra talas
om.
– De känner inte ens varandra, inte på det sättet, säger pappan till två
bröder som är misstänkta
– När ni skriver att de kommer från gängmiljön så kan det påverka rättegången,
de smutsas ner av det, utan anledning.
En efter en steg de åtalade in i rättegångssalen vid niotiden på morgonen.
Handklovarna öppnades utanför dörrarna och de kom in, var och en med en
tilldelad polisman bakom ryggen. Flera av de åtalade har mer än en advokat
till sin hjälp. Och tre simultantolkar översätter den bitvis komplicerade
juristdanskan.
När alla var på plats kom domaren och juryn in, varvid alla andra i salen
måste resa sig. Danska rättegångar kan avgöras med hjälp av jurymedlemmar på
ungefär samma sätt som i USA, något som är främmande för det svenska
rättssystemet.
De tio jurymedlemmarna svors in ”på heder och samvete” och fick tillsägelse av
domaren att inte prata om fallet med andra under den tid rättegången pågår.
Den väntas inte ta slut förrän i september, så tillsägelsen är i högsta grad
allvarligt menad. Sammanlagt 65 rättegångsdagar, med reservdagar, är avsatta
för förhandlingarna.
Första dagen kom att präglas av en mycket grundläggande tvist – hur tydlig
måste en stämningsansökan, en ”anklagelse” vara?
Åklagare Tine Ginnerup argumenterade för att alla fjorton har ett gemensamt
ansvar för brottet. Den svenska juridiska termen är ”tillsammans och i
samråd”.
– Det är ett brott med en lång förberedelsetid och ett komplicerat sammanhang,
de åtalade har tagit del av brottsplanen och ingått ett avtal. Då kan de
dömas för medverkan oavsett vilka exakta handlingar de utförde, sa hon.
Rättegången fortsatte med att åklagaren läste upp äldre rättsfall. Poängen är
att få alla misstänkta dömda utan att behöva reda ut exakt vad var och en
har gjort:
• Knäckte väggen till värdedepån. Minst en person.
• Begick själva rånet, med automatvapen i hand. Sex personer.
• Hjälpte till vid flykten. Elva sopbilar sattes i brand runt depån för att
hindra polisen. Minst elva personer.
• Utöver det räknar polisen med att flera hjärnor eller planerare varit med.
• Tre svenskar är redan dömda och har avtjänat sina straff för att ha försökt
hämta de gömda flyktbilarna flera dagar efter kuppen.
• En stockholmare är häktad på Filippinerna, men är ännu inte utlämnad till
Danmark.
Det verkliga antalet inblandade är alltså långt större än fjorton. Tretton av
de åtalade förklarar sig icke skyldiga. Men den 42-årige man som polisen
anser vara en av hjärnorna bakom rånupplägget erkänner brott.
Och hävdar att han är eller var sinnessjuk. Han vill i första hand dömas till
ett tidsbestämt straff i form av rättspsykiatrisk vård. I andra hand går han
med på att sitta utan tidsbegränsning – alltså tills han bedöms vara frisk.
Mannen har använt samma argument flera gånger tidigare för att slippa undan
fängelse.
Advokat Kristian Mölgaard, som försvarar en av svenskarna dömer ut
anklagelserna som svepande och omöjliga att försvara sig mot. Hans klient är
bunden till NÅGOT kriminellt, ihop med andra, visst. Men inte till rånet,
menar Mölgaard.
– Av åtalet framgår att de ”tillsammans och i samråd” har stulit en
hjullastare. Det verkar vara lite för många inblandade i den stölden än vad
som får plats i hjullastaren, sa han. Åtalet uppfyller inte kraven [på
rättssäkerhet] i rättegångsbalken.
Flera andra advokater instämde i kritiken, som i grund och botten utgår utgår
ifrån de mänskliga rättigheterna i Europakonventionen – rätten till ”fair
trial”. En misstänkt ska veta vad han eller hon är åtalad för och få
möjlighet att förbereda sitt försvar utan att riskera att åklagaren kommer
med helt nya påståenden under pågående rättegång.
– Det är inte meningen att man ska bevisa sin oskuld, utvecklade advokat Hugo
Steinmetz.
Han försvara den fransk-algerier som redan dömts för hantering av fyra
miljoner danska kronor av rånbytet. Pengarna hittades nergrävda hemma hos
mannens flickvän. Hon är dömd för häleri av pengarna och ska vittna senare i
denna huvudrättegång.
Ytterligare hundra vittnen ska berätta vad de vet. Huvudtema för vittnesmålen:
att koppla ihop de misstänkta med varandra, som komplement till den
telefonavlyssning och spårning som genomförts ihop med svensk polis under
det år av utredning som gick innan alla åtalade identifierats och gripits.
De fyra miljonerna är allt som återfunnits av rånbytet. Resten är spårlöst
försvunnet.
Åklagare Tine Ginnerup viftade undan försvarets invändningar.
– Det här kommer att framgår under förhören med de misstänkta, vi har en
bestämd uppfattning om vad var och en har gjort, säger hon.
Efter lunchpausen kom beslutet att låta rättegången fortsätta med den breda
åtalspunkten att alla inledningsvis ses som lika skyldiga till samtliga
brott.
Fotnot: de danska juristernas uttalanden är översatta och försvenskade av
artikelförfattaren.