Ministern som vill att alla ska bli danskar

Danmark.
Han tycker att Danmarks integrationspolitik är en jätte­succé, att assimilation är bättre än integration, att det ska bli lättare för vissa att bli dansk och att det som uppfattas som dansk främlingsfientlighet egentligen är blyghet. Möt integrationsminister Søren Pind. Köpenhamn.

I mars blev Søren Pind ny integrationsminister och från första stund Danmarks mest kontroversielle minister. Han satte sig själv i centrum för den politiska debatten genom att säga att han hellre vill ha titeln ”assimilationsminister” eftersom han inte tror på integration och mångkultur.

Sydsvenskan träffade Søren Pind i Allinge på Bornholm, ön där han växte upp. Han halsade ur sin öl, bytte den kritstrecksrandiga kavajen mot en träningsoverallsjacka och sa ”börja fråga”.

Varför tycker du att invandrare i Danmark ska assimileras och inte integreras?
– Det är en lek med ord men som borgmästare i Köpenhamn upplevde jag att det plötsligt fanns sånger som av kulturella hänsyn inte fick sjungas i skolorna, mat som inte fick serveras. Flickor och pojkar skulle inte bada tillsammans och så vidare.

– Om man som utlänning kommer till Danmark med avsikten att stanna här, så utgår jag ifrån att man vill bli dansk. Någon har försökt vrida det till att jag vill trycka ned fläskkött i halsen på folk, tvinga alla att ha klappklapphattar och dricka fatöl.

– I och för sig är det tre fina danska kulturyttringar, men det jag syftar på är en assimilering som präglas av den frihet som är grunden i det danska samhället. En assimilering som inte är inskränkande eller begränsande, men där man sluter upp bakom vissa grundläggande värderingar om jämlikhet, yttrandefrihet, synen på kvinnor med mera.

Vad står integration för, menar du?
– Det står för ett mångkulturellt samhälle där invånarna lever i parallellsamhällen och vänder sig bort från varandra. Det är inte jag anhängare av.

Vart är Danmark på väg?
– Integrationspolitiken har ju på många sätt varit en succé. Vi har den högsta sysselsättningsgraden bland invandrare i OECD. Ett annat exempel är våra unga flickor med invandrarbakgrund. Förr var de bland de sämst utbildade, många hann aldrig få någon innan de blev bortgifta. Nu ligger de i utbildningstoppen och det beror till stor del på 24-årsregeln.

Den regeln, poängsystemet och reglerna för familjeförening innebär att tusentals danska medborgare inte får bo i Danmark med sin äkta hälft bara för att hon eller han kommer från fel land, har för lite pengar eller är under 24 år. Är det liberalt och rättvist?
– Som liberal är jag inte helt förtjust. Men när jag ser hur regeln hjälpt invandrarflickor att stå emot det sociala tryck de utsätts för, tycker jag att den är motiverad. Dessutom håller jag på att liberalisera reglerna.

Är Danmarks muslimer ett hot mot Danmark?
– De flesta muslimer bidrar till samhället. Men det finns muslimer som sprider en kultur som inte hör hemma här. Imamen Bilal Philips, exempelvis, vill ha dödsstraff för homosexualitet. När tusen unga danska muslimer sluter upp bakom honom undrar man hur det är möjligt. Det gör mig orolig.

Vill du som Dansk Folkeparti och Konservative förbjuda burka i det offentliga rummet?
– Nej, vill någon gå i burka får vi acceptera det.

Det planeras två stormoskéer i Köpenhamn. Är du för eller emot?
– Jag är inte överlycklig, men om de själva betalar måste de få bygga.

Du vill införa det du kallar ”positiv särbehandling”, att personer från exempelvis USA lättare får bosätta sig i Danmark än exempelvis någon från Brasilien. Varför är en amerikan mer värd för Danmark än en brasilianare?
– Jag tycker att positiv särbehandling är mer rättvist. Det blir ju inte svårare för någon att komma in, bara lättare för vissa. Vi har valt tre kriterier för att medborgare från vissa länder ska slippa de prov som andra måste gå i genom:
• Deras hemland ska vara medlem i OECD.
• Det ska råda visumfrihet mellan våra länder.
• Landet ska finnas på den övre tredjedelen av FN:s Human Development Index.

– Men jag går gärna längre. Danmark behöver invandrare och vi välkomnar den som kommer för att bidra till det danska samhället. Varför ska vi göra det svårt för dem?

Flera näringslivsorganisationer, med företag som Mærsk i spetsen, har klagat över att reglerna gör det svårt att locka hit just dem som Danmark behöver.
– Reglerna har varit rigida, det är därför jag ändrar dem. Jag står i spetsen för en ny utlänningspolitik som innebär att de nödvändiga åtstramningar vi gjort sedan 2001 har haft sin tid. Nu måste vi slå fast att Danmark behöver invandring och att vi ska göra det lättare för dem som vill bli integrerade att komma hit. För dem som inte är lättintegrerade har vi skapat ett poängsystem så att folk ändå kan kvalificera sig.

– Samtidigt ska vi vara så hårda som möjligt utan att bryta mot internationella konventioner när det gäller att bekämpa kriminella utlänningar som bor här. Den som begår brott som medför fängelse ska i princip alltid utvisas.

Har debatten i utlandet om att Danmark är ett främlingsfientligt land skadat Danmark?
– Jag vet inte om man är så intresserad av vårt lilla land i utlandet. Synen på oss är inget kolossalt bekymmer. Men jag träffade en organisation för utlänningar i Danmark häromdagen. De pekade på ett problem som jag höll med om: Det är att danskarna är så lika. Det spelar ingen roll om man röstar på Enhedslisten eller Dansk Folkeparti. Vi förstår varandra och litar på varandra. Det är ett skäl till att vi är världens lyckligaste folk. Samtidigt finns här en väldig blyghet, jag kommer inte på ett bättre ord, som gör att vi har svårt att räcka ut handen mot andra. Det har ingenting med ovänlighet eller fientlighet att göra.

Har gränskontrolldebatten skadat Danmark?
– Det har den nog. Min uppfattning är att Danmark har dragits in i ett europeiskt storpolitiskt spel. I Europa pågår en diskussion som kan exemplifieras med flyktingsituationen på den italienska ön Lampedusa. Den har lett till att Frankrike börjat prata om att införa permanenta gränskontroller.

Om Venstre och Konservative hade regerat utan Dansk Folkeparti, hade Danmark då haft en annan integrationspolitik?
– Det hade vi säkert. Kanske hade den varit mer lik den svenska. Men frågan är hypotetisk. Vi hade inte kunnat regera utan DF:s stöd.

Vad tycker du om svensk integrationspolitik?
– Jag vill inte gå in i den svenska debatten eller starta ett brodersslagmål. Men jag undrar ibland hur det står till med Sverige och dess mångkultur. Har Sverige blivit likgiltigt inför den nordiska frihetstraditionen?

Vad menar du med det?
– Likgiltig är kanske fel ord. Men svenska politiker angriper dansk utlänningspolitik samtidigt som de hyllar mångkultur. När vi närstuderar den ser vi att den skiljer folk från varandra, att den innebär kvinnoförtryck med mera. Tänker svenska politiker inte på det? När jag träffar integrationsminister Tobias Billström förstår jag att man i Skåne har större förståelse för dessa problem än i Stockholm.

Vilken är den största utmaningen för dig som integrationsminister?
– Den är att se till att unga invandrarkillar hamnar rätt. Idag har många usla betyg, en stor del kan inte läsa och skriva när de går ut nian, och hög kriminalitet.

Søren Pind ...  förslag från integrationsministern:

Född: 1969 i Herning på Jylland, uppvuxen på Bornholm.

Utbildning: jur kand.

Folketingsledamot för Venstre på Bornholm 1991–1998.

Bygg- och teknikborgmästare i Köpenhamn 1994–2005.

Minister för ulandsbistånd från februari 2010. Den 8 mars blev han också integrations­minister när Birthe Rønn Hornbech fick avgå efter skandalen med de statslösa palestinier som i strid med lagen nekats danskt medborgarskap under flera år.

1Att medborgare från vissa länder utanför EU (bland andra USA, Japan, Australien, Kanada och Israel) ska ha lättare att få bosätta sig i Danmark.

2Att utlänningar som har uppehållstillstånd i Danmark ska utvisas om de begår brott som medför fängelse. Det gäller även personer med familjer som bott i landet i många år.

3Att imamer som viger omyndiga ska utvisas.

4Att studenter från icke-EU-länder som vill studera på danska universitet ska klara ett hårdare danskt språkprov än tidigare och deponera pengar som motsvarar ett års studielån.

5Att kommuner som övertalar utlänningar att flytta hem ska belönas med 25 000 danska kronor per person.

6Att lagstiftningen som gäller au pairer ändras så att även pensionärer får rätt att anställa au pairer från icke-EU-länder.

7Att 24-årsregeln innebär att båda makarna måste vara över 24 år för att få uppehållstillstånd om den ena maken är dansk medborgare och den andra icke-EU-medborgare.

Relaterade artiklar

Författare: Claes Fürstenberg
Publicerad 17 juli 2011 11.59
Uppdaterad 17 juli 2011 11.59

Danmark
Läsarpulsen
Bloggar
Toppnyheterna just nu