Ministernej förvärrade krisen

Muhammedkrisen är den allvarligaste kris som drabbat Danmark sedan andra världskriget. Forskaren Kristina Lindholm på Försvarshögskolan i Stockholm har undersökt hur den danska regeringen klarade att hantera den.

KÖPENHAMN. Den 30 september 2005 publicerade morgontidningen Jyllands-Posten 12 teckningar av profeten Muhammed. Den mest kända föreställer profeten med en bomb i turbanen och är ritad av tecknaren Kurt Westergaard.

Publiceringen ledde bland annat till avbrutna diplomatiska förbindelser med Saudiarabien, Libyen och Iran, ambassadattentat, bränder och bojkott av danska varor.

Via sms, e-post, bloggar och chatrooms spreds informationen om teckningarna blixtsnabbt världen runt.

Ett faktum som danska myndigheter inte hade beredskap för och möjligen inte tillräcklig kunskap om heller, säger Kristina Lindholm.

– Det går inte att anklaga regeringen för bristande beredskap, det fanns ingen tidigare erfarenhet.

Muhammedkrisen har fler ingredienser som gör att hon kallar den för ”en agendasättande incident”. Den rörde sig i gränslandet mellan offentligt och privat. En dansk tidning publicerade, men konsekvenserna blev mycket stora globalt. Kristina Lindholm ser det som en värdekonflikt mellan yttrandefrihet och religionsfrihet.

Danska regeringen hävdade till en början början att den inte kunde, eller ville, agera mot en tidning och hänvisade till yttrandefriheten. Muslimska kritiker hävdade att det handlade om en kränkning av islam och profeten.

I bakgrunden fanns den alltmer upphetsade debatten i Danmark om islam och muslimer, bland annat från främlingsfientliga Dansk folkeparti och lokalradiostationen Holger där radioprataren Kaj Wilhelmsen sa att ett sätt att förhindra bombdåd var att slå ihjäl ”de muhammedanska invandrarna”. För det dömdes han senare och radiostationen miste sitt sändningstillstånd.

I början av krisen bad elva ambassadörer från muslimska länder att få ett möte med statsminister Anders Fogh Rasmussen, borgerliga Venstre, eftersom de ansåg att teckningarna var diskriminerande.

Statsministern avböjde.

– Krisen hade kanske tagit en annorlunda vändning om han hade tagit emot dem, säger Kristina Lindholm.

I december reste danska Islamska Trossamfundet med imamen Abu Laban i spetsen till flera länder i Mellanöstern.

Med sig hade de teckningarna och en samling artiklar bland annat från danska tidningar.

– Den resan fick stora konsekvenser eftersom de träffade så många inflytelserika personer i Mellanöstern.

Muhammedkrisen

2005

30/9. De 12 teckningarna, karikatyrerna, publiceras i Jyllands-Posten.

11/10. Danskt Islamiskt Trossamfund protesterar mot publiceringen tillsammans med 14 muslimska föreningar.

12/10. Elva ambassadörer från muslimska länder och ländernas regeringar ber om ett möte med statsminister Anders Fogh Rasmussen.

14/10. Tusentals muslimer demonstrerar mot bilderna i Köpenhamn.

17/10. Den egyptiska tidningen Al Fagr publicerar några av karikatyrerna och fördömer dem kraftigt.

Den egyptiske utrikesministern Ahmed Aboul Gheit kontaktar Arabförbundet, FN:s generalsekreterare, OSCE, och EU:s Javier Solana.

21/10. Statsministern svarar att han inte tänker träffa ambassadörerna och hänvisar till att han inte tänker ingripa ifrågor som rör yttrandefriheten.

27/10. Elva danska muslimska organisationer polisanmäler Jyllands-Posten för rasdiskriminering och blasfemi.

November och december.

Flera tidningar i muslimska länder skriver om den danska publiceringen och kräver att tidningen ska be om ursäkt.

December. En delegation från Islamiskt Trossamfund med imam Abu Laban i spetsen reser till Egypten, Libanon, Turkiet och Syrien för att träffa religiösa ledare och politiker.

29/12. Arabförbundets utrikesministrar kritiserar den danska regeringen.

2006

26/1. Saudiarabiens ambassadör kallas hem från Köpenhamn.

27/1. Mejerikoncernen Arla meddelar att de förlorar tio miljoner kronor om dagen på grund av den saudiska bojkotten.

29/1. Religiösa ledare i Saudiarabien manar till bojkott av danska och norska varor sedan även den norska, kristna tidskriften Magazinet publicerat alla 12 teckningar. Demonstrationer och flaggbränning i Gaza och på Västbanken och Libyen stänger sin ambassad i Danmark.

UD får dataproblem sedan servern överbelastats av hundratusentals mejl.

30/1. Statsministern säger på en presskonferens att han personligen inte skulle ha gått ut med teckningarna och beklagar om muslimer ser dem som kränkande. Jyllands-Posten ber om ursäkt.

31/1. Bombhot mot Jyllands-Posten i Köpenhamn och Århus och bilder på Anders Fogh Rasmussen bränns utanför FN i Gaza. Statsministern intervjuas av den arabiska tv-kanalen Al-Arabija.

I februari är det demonstrationer och protester i Indonesien, Malaysia och Yemen. I Europa visar flera tidningar teckningarna och demonstrationerna sprids till London, Pakistan, Indonesien och Mellanöstern. Hundratals människor dör i samband med demonstrationer.

4/2. Danska och norska ambassaden i Syriens huvudstad Damaskus sätts i brand.

5/2. 20 000 demonstranter bränner det danska konsulatet i Beirut, ambassaden i Teheran angrips. Iran ställler in all handel med Danmark och danskar varnas för att resa till 17 länder på grund av bilderna.

Danska UD drar tillbaka personal från Iran, Indonesien, Syrien och Libanon.

17/2. Danska ambassaden i Pakistan stängs.

27/2. EU:s utrikesministrar understryker yttrandefriheten och beklagar samtidigt att teckningarna kränkt muslimska känslor.

2007

Under hösten betraktas krisen som avslutad för UD:s del då diplomatiska förbindelser återupptagits.

2008

Tecknaren Kurt Westergaard mordhotas i februari och många medier i Danmark publicerar hans teckning, och andra, igen.

Bojkotten mot danska varor blir ännu större och gatukravaller och bränder bryter ut i Köpenhamn och i andra danska städer.

I juni sprängs den danska ambassaden i Pakistan och sex människor dör. Al-Qaida tar på sig ansvaret och hotar danska intressen.