KÖPENHAMN. Muhammedkrisen
har satt spår hos danska författare, konstnärer, galleriägare och
museichefer.
• 47 procent anser att yttrandefriheten i Danmark är hotad i Danmark.
• 12 procent har lagt ned projekt framförallt för att man inte vill kränka
någons etnicitet eller religion.
• 5 procent av dem som lagt ned projekt är rädda för att utsättas för
personliga hot.
Det går inte att veta om självcensuren har ökat eftersom det inte finns någon
tidigare undersökning att jämföra med. Men i de personliga kommentarer som
kulturarbetarna lämnat är den allmänna meningen att kulturklimatet har
förändrats sedan Muhammedteckningarna publicerades för drygt fyra år sedan.
Konstnären Mette Lind från Odense berättar att hon de senaste åren velat göra
kritiska konstverk kring muslimska kvinnors slöjor:
– Men jag har avstått. Det är framförallt religiös fanatism jag är rädd för.
Och jag tror att utställningsansvariga inte längre vågar ställa ut en sådan
provocerande bild, säger hon i enkäten.
Debattören och psykologen Karen Schultz säger att hon numera lägger band på
sig:
– Det finns artiklar som jag avstår från att skriva även om jag egentligen
vill. Jag är rädd om mitt eget skinn och mina barns säkerhet.
Alla som svarat anser inte att det är Muhammedteckningar som hotar
yttrandefriheten. En av Danmarks mest kända barnboksillustratörer och
författare, Ib Spang-Olsen, anser att hotet kommer från regeringen och Dansk
Folkeparti:
– Genom att införa de nya lagarna, "lømmelpakken",
inför klimatmötet försvårade man möjligheterna för folk att utnyttja sin
grundlagsskyddade rätt att demonstrera.
Enkäten har inte frågat danska journalister om självcensuren har ökat. Men att
den gjort det står klart i åtminstone ett fall. Efter dödshotet mot
tecknaren Kurt Westergaard 2008 fanns hans teckning av Muhammed med bomben
på huvudet i nästan alla danska dagstidningar och även i Sydsvenskan.
Efter attacken på nyårsdagen har flera utländska tidningar, bland dem
Sydsvenskan, publicerat teckningen. Men de danska har avstått. På två av de
största tidningarna, Jyllands-Postens och Politiken, har chefredaktörerna
förklarat att personalens säkerhet kommer i första hand.