KÖPENHAMN. – Mitt projekt handlar både om jämställdhet och klimat, förklarar
Houleye Tall.
Hon sitter på en trappavsats med benen utsträckta mitt i vimlet på Bella
center och pustar ut.
Tempot är högt mellan seminarier och debatter.
Houleye Tall har rest från Mauretanien till Köpenhamn för att propagera och
ragga pengar till sitt projekt där hemma.
När jag börjar fråga om det blir hon genast ivrig och plockar fram sin laptop.
På fotona syns kvinnor vid enkla lerhus i ett sandigt landskap – i full färd
med att skruva ihop gnistrande solpaneler för att täcka taken.
– Kvinnorna är analfabeter. Vi skickar dem sex månader till Indien där de får
lära sig handlaget. Tekniken är väldigt enkel. Sen får de jobb och tjänar
egna pengar när de kommer hem, förklarar Houleye Tall.
Mauretanien är en fattig nation. Ett ökenland som redan börjat känna
effekterna av växthuseffekten.
– Mitt land är torrt. Men två månader om året har vi alltid haft regn. Förr
visste bönderna att det kom i juni och juli. Då blev Mauretanien grönt. Alla
blev glada. Men på senare år har vädret varit som förryckt. Regnen kommer
för tidigt eller för sent. Det blir för mycket eller för lite. Bönderna blir
förvirrade och vet aldrig när de ska så. Skördarna blir förstörda och fåren
och kamelerna får för lite bete.
Själv bor Houleye Tall i huvudstaden Nouakchott, som drabbats av
översvämningar som förstört grundvattnet.
Hon är gift och har fyra barn, som alla fått chansen att studera, vilket är en
lyx i hennes land. Nu vill hon att fler mauretanska kvinnor och barn ska få
samma chans.
– Än så länge har vi bara skickat åtta fattiga kvinnor till Indien för att bli
upplärda. Men vi hoppas få pengar så vi kan utbilda tusentals. Varenda by i
Mauretanien skulle behöva solceller på taken.
Houleye Tall arbetar för Lutheranska världsfederationen, en av hundratals
frivilligorganisationer på plats i Bella center.
Det kombinerade klimat- och jämställdhetsprojektet får stöd från kyrkor i både
Sverige och Norge. Men mer behövs.
Den islamiska republiken Mauretanien är inte bara fattig, utan har en strikt
patriarkal tradition, förklarar Houleye Tall.
– Men ett villkor för att vi ska satsa på en by är att man inrättar
demokratiska råd, där också kvinnorna får plats. Dessutom, genom att vi ser
till att kvinnorna får egna inkomster får de råd att skicka barnen till
skolan. Även flickorna. Det är en bra sak.
På plats som lobbyist i Bella center följer Houleye Tall naturligtvis
förhandlingarna mellan regeringarna noga. Och hon är bekymrad, säger hon,
för att USA inte vill ta större ansvar. Både vad gäller att minska sina egna
utsläpp av koldioxid och betala för klimatinsatser i u-länderna.
– För fattiga länder är det mycket svårare. Om fattiga länder tvingas minska
utsläppen för mycket riskerar vi att vår ekonomiska utveckling helt stannar
av. Vi måste hitta en balans.
Trehundra dollar kostar det att förse ett hus i Mauretanien med solpaneler som
gör det självförsörjande på el.
Bekostar EU och USA det hela bidrar man både till jämställdhet i Afrika och
till att rädda jordklotet från att förvandlas till ett växthus.