Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Datorplattorna intar klassrummen

I september 2011 fyllde Annero...
”De vill veta vad vi gör med våra...
1 2

Datorplattorna intar klassrummen

Digitalt & teknik. Datorplattan är på snabb frammarsch i de yngre barnens klassrum, och förändrar både inlärning och det sociala samspelet. Invanda kunskapsbegrepp utmanas. Vad behöver barnen lära sig i skolan egentligen, när deras hjälpmedel kan allt mer?

För klass 3 på Anneroskolan i Staffanstorp börjar dagen med rättstavning. Läraren Annelie Medoc läser upp orden, och klassen skriver. De flesta med penna och papper. De elever som har läs- och skrivsvårigheter, använder datorplatta och hörlurar. I deras hörlurar upprepas varje bokstav de skriver, och när de är färdiga läses ordet upp för dem.

Linnea Jonsson rättstavar inte alls. Hon skriver om Sydsvenskans besök, tar bild och lägger upp både text och foto på klassbloggen. Där kan föräldrarna följa med i vad klassen gör.
I klassen finns fem datorplattor. När det är dags för matte, får barnen rotera vid plattorna för att göra egna mattetal. Utifrån tre bilder och ett antal olika volymmått, ska de formulera en uppgift till sina klasskompisar. De använder en app för att lägga upp bilden, spela in en ljudsnutt med frågan, och en del ritar lite ovanpå bilden för att förtydliga vad de frågar efter.

När alla är klara visar Annelie Medoc uppgift efter uppgift på storskärm, och så får eleverna lösa dem tillsammans. När de är klara hamnar också matteuppgifterna på bloggen.
Den första vågen av IT-verktyg i skolan bestod av datorer till de äldre eleverna. Nu sprider sig datorplattan snabbt i undervisningen för de yngsta barnen, ända ner i förskolan. Behändig storlek, lång batteritid, kort starttid och framför allt att plattan är så intuitiv och lätt att använda är argument som återkommer när skolfolk förklarar varför man satsar på datorplattor i stället för datorer.

Antalet datorplattor har gradvis växt i Annelie Medocs klassrum. Nu använder hon dem i många olika ämnen, när det passar. Bäst gillar hon de appar där eleverna kan skapa något.
– De apparna kan man använda inom i princip vilket ämne som helst. Jag vill också använda appar där vi kan skapa saker som jag kan lägga ut på bloggen. Jag vet att flera föräldrar sätter sig med sina barn och jobbar med det sedan, säger hon.
Flera saker har förändrats i hennes klassrum i och med att datorer och datorplattor gjort entré.

I undervisningen:
– Barnen kan skapa på ett annorlunda sätt, med film och foto. Allting blir mer kreativt.

För hennes egen administration och planering:
– Det går mycket snabbare för mig att planera mina lektioner. Omdömena om eleverna kan jag sammanställa på ett helt annat sätt. Kontakten med föräldrarna är bättre på mejl och blogg. På Facebook och Twitter har jag ett utökat kollegie där jag kan få hjälp direkt.

Hur hon använder läromedel:
– Jag försöker undvika läromedel i klassuppsättning, och särskilt fylleriuppgiftsböckerna. Jag tycker inte att det ska behövas. Det är mycket roligare att jobba med matte så här istället. Det svåra är vad man ska skicka hem som läxa, om man tvunget måste ha en läxa, säger Annelie Medoc.

Det har också ändrat sättet att lära in läsning och skrivning:
Annelie Medocs klass hoppade över momentet att forma bokstav för bokstav. De började skriva direkt, mest på dator.
– Mina elever har inte skrivit mycket för hand. För mig har innehållet varit det viktiga, säger Annelie Medoc.
Fler och fler gör som hon och anammar med datorns och datorplattans hjälp en läs- och skrivinlärningsmetod som kallas "att skriva sig till läsning". Den går ut på att eleverna först lär sig skriva på dator, och efteråt går man över till att skriva med papper och penna. Metoden blev föremål för en stor diskussion tidigare i år då det kom fram att Sollentuna kommun inte lät sina sexåringar öva skrivning med papper och penna, utan bara på läsplattan. Jan Björklund var snabb med kritiken.
– Jag har inga invändningar mot att man använder datorer tidigt. Men om man tänker ersätta böckerna fullt ut med digitala hjälpmedel, då är man fel ute, sade han.

Arne Trageton fnissar förtjust åt den svenske utbildningsministerns utspel. Han är forskare vid högskolan Stord/Haugesund i Norge, och har utarbetat metoden. Tanken är att när barnen skriver på tangentbord först, så slipper de många vanskligheter med dålig motorik som hindrar framför allt pojkar att uttrycka sig skriftligt den första tiden i skolan.
– Pojkarna blir skolförlorare för att det är så komplicerat med handskrivningen. Vänta till andra klass så är det inget problem, säger Arne Trageton när han föreläser inför ett hundratal lärare och skolledare på en konferens om informations- och kommunikationsteknologi (IKT) i Malmö.

Jan Björklunds invändning håller han helt med om. Man måste lära sig att skriva för hand. Också. Men oavsett vad utbildningsministern säger i offentligheten, så har han genomfört en skollag som kräver att alla elever i tredje klass ska kunna skriva både för hand och på dator.
– Det har skett en explosionsartad utveckling i Sverige de sista tre fyra åren. Nätverket av lärare som använder metoden har nu 1 400 medlemmar, och det växer från vecka till vecka, säger Arne Trageton.

På konferensen frågar han publiken hur mycket av elevernas skrivtid de tycker bör ägnas åt skrivning för hand, respektive på platta eller dator. Svaret: Två tredjedelar av tiden bör eleverna skriva på dator eller platta.
I Ystad har man gjort detta i ganska många år. Många av förstaklassarna arbetar inte alls med att forma bokstäver, det får vänta till andra klass. Nu har datorerna till stor del ersatts av datorplattor – eller lärplattor, som Joachim Thornström, IT-samordnare på utbildningsförvaltningen, föredrar att kalla dem.
– Det blir lättare att få eleverna att skriva tidigare. Förut fick de skriva i Word, nu kan de skriva i femton olika appar, säger han, och förutspår att det som är flaskhalsen med plattan idag, innehållet i form av läromedel, har hunnit ifatt inom ett par år. Då kommer det mesta som man behöver för att undervisa att finnas tillgängligt på datorplattan.

Datorplattorna används av elever på alla nivåer, ner till de minsta barnen. En kartläggning som SVT har gjort visar att minst var fjärde kommun satsar på datorplattor i förskolan. Till Annero förskola kom den första datorplattan förra hösten och den har följts av fler. Plattorna används i modersmålsträning för barn med ett annat modersmål än svenska. Eller så får plattan följa med ut och man använder förstoringsglasappen för att undersöka myror och andra småkryp. Varje barn gör sin egen bok med filmer, bilder och texter som de får redigera och skriva i själva. Personalen använder plattan till dokumentation av barnens utveckling.
– Det är en fantastisk skillnad jämfört med tidigare. Men det är viktigt att plattan inte blir ett tidsfördriv. Det krävs pedagoger för att använda den, säger förskolläraren Marika Fredriksson.

I och med att IT-verktygen blir vanligare, skiftar också fokus från själva maskinerna till innehållet och det man kan göra med dem. På IKT-konferensen berättar lärare om hur de för några år sedan fokuserade på att hålla telefonerna borta från klassrummet. Idag funderar de mer på hur telefonerna kan användas i undervisningen. Och rädslan för att eleverna ska använda sin dator eller platta att surfa och spela på, har vikt till förmån för en diskussion om hur man pedagogiskt använder verktygen optimalt.
För de äldre eleverna är det ofta så kallade en-till-en-satsningar som varit på tapeten, det vill säga att varje elev ska få en egen dator. Men för de yngre barnen handlar det nästan alltid om att man köper in några plattor till en klass. Det tycker Arne Trageton är bra.
– Två-till-en, det är hälften så dyrt men tio gånger, hundra gånger bättre, för då får de samarbeta också, säger han, och menar att en platta eller dator per sex elever är idealet för de yngre barnen.

Intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har precis gått ut med en gemensam upphandling av digitala verktyg i skolan. Nästan alla kommuner har anmält intresse att vara med. För första gången ingår utbildningspaket för lärare och andra som ska använda datorerna eller datorplattorna.
– Vi har fått kritik vid tidigare IT-upphandlingar att det har varit för stort fokus på bara hårdvaruprodukten. Nu ligger huvudfokus på hur man ska använda plattorna eller datorerna pedagogiskt och hur de kan bidra till elevernas lärande, säger Johan Wahlström, programansvarig för skola på SKL.

Vad betyder IT-verktygens intåg för vad barnen ska kunna? Den pedagogiska visionen borde bli nästa steg i diskussionen om IT i skolan, tycker Anna Klerfelt, lektor på institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet.
– Här släpar våra läroplaner efter lite. Samhället har ett förändrat kunskapsbehov, och jag efterlyser en genomgripande diskussion om det.
Själv tycker hon att också lärare till små barn måste våga arbeta specifikt med de områden man kan, och fördjupa sig i dem. Det ger också barnen möjligheter att komma in i ett område tillräckligt bra för att se sammanhang, dra egna slutsatser och vidareutveckla. Det tillvägagångssättet kan man sedan använda när man angriper ett annat faktaområde.
– Pedagoger känner sig så pressade att hinna med allting, i stället för att slå in på det som barngruppen behöver och söka fördjupad kunskap, säger Anna Klerfelt.

Hon tycker också att man ska satsa på att att använda IT-verktygen till att låta barnen uttrycka sig, på så många olika sätt som möjligt, som bild, sång eller drama.
– För att bibehålla lusten behöver vi involvera våra känslor i det vi gör. Lärplattor har ökat möjligheten för detta. När verksamheten blir barncentrerad och barn får dra in sin egen kultur, då blir barnen motiverade. Då skapar vi kunskap. Men att hålla på med statiska, vuxeninitierade kunskapsfrågor som man ändå kan slå upp och som inte är relevanta för barnen – det kan man fundera över hur bra det är.
Digital förmåga, som numera ses som något av det viktigaste att lära både i den svenska skolan och när EU formulerar framtidens nyckelkompetenser, är inte bara att kunna knappa rätt på en skärm eller ett tangentbord. Det betyder till stor del också att kunna kommunicera, påpekar Anna Klerfelt
– Isolerade djupa kunskaper – jaha, vad ska vi med det till, om du inte kan kommunicera för att dela dem med kamrater och som vuxen i ett arbetsliv.

Ska man då alltid använda datorplattan?

– Det handlar inte om att jag ska använda lärplattan så mycket som möjligt, utan om vad den kan hjälpa till att göra för att hjälpa mig som lärare, säger Annelie Medoc.
Arne Trageton sammanfattar vad forskningen kunnat se om användning av IT-verktyg i skolan:
– Lärare med svag facklig kompetens följde läroboken noga, använde mycket IT-verktyg och fick dåliga resultat. Lärare med hög facklig kompetens, använde IT-verktygen lite men väl planerat, och fick höga resultat.

Annons:
Annons:
Så gör skolorna i sydvästra Skåne

Datorplattor i undervisningen – så här ser läget ut bland de kommunala skolorna i sydvästra Skåne.

Staffanstorp
Satsar på en dator till varje elev i högstadiet. Bland de yngre skolbarnen blandas datorer och plattor. I förskolan används läsplattor.

Vellinge
Lågstadiebarn ska få datorplattor, äldre barn datorer. Bland annat Stora Hammar, Ljungen och Tångvallaskolan jobbar med plattor.

Burlöv
Alla förskoleavdelningar får var sin platta i höst. Det lutar åt att högstadieeleverna får var sin platta 2014.

Lomma
Rutsborgskolan och Löddesnässkolan arbetar med datorplattor i läs- och skrivprojekt i de lägre årskurserna. Plan att införa plattan även i högstadiet.

Svedala
Inget arbete med plattor.

Trelleborg
Ljunggrenska skolan och Alstads förskoleklass arbetar med plattor. Planen är att dela ut datorplattor till förskolor och skolklasser upp till årskurs 6 nästa år. I högstadiet datorer. I gymnasiet förekommer båda delarna beroende på program.

Kävlinge
Framför allt Rinnebäckskolan och Dösjebro/Annelundsskolan använder plattor, men något slags projekt är igång på i princip alla skolor. Valet mellan datorplatta och dator görs i varje enskild situation.

Malmö
Västra innerstaden: Inga klasser arbetar aktivt med datorplattor. Skoldatatek kan tillhandahålla dator eller platta till elever med läs- och skrivsvårigheter.
Centrum: Satsar på datorer.
Husie: Har valt att arbeta med datorer än så länge.
Oxie: En klass på Kungshögsskolan arbetar på försök med datorplattor. Stadsdelen avvaktar utvärderingen.
Kirseberg: Segevångsskolan har precis fått plattor till de yngre eleverna. De äldre jobbar med datorer. Sege Parks förskoleområde har ett utvecklingsprojekt med datorplatta.
Fosie: Datorplattor används på särskola och i en del specialpedagogiska sammanhang. Vissa förskolor använder plattor, och stadsdelen har just beställt femtio ex till Hermodsdalsskolan, samt ett mindre antal till några andra enheter.
Södra Innerstaden: Möllevångsskolans förskoleklasser och förskolan Röda linden arbetar med plattor. Läsplattor till fler skolor och specialundervisningsgrupper är på väg in.
Limhamn-Bunkeflo: Är på väg att köpa in plattor till förskola och skola.
Rosengård: Förskolorna har köpt in ett antal datorplattor. Nu diskuteras hur dessa kan användas.
Hyllie: Har inte satsat på datorplattor
Malmös kommunala gymnasieskolor: Datorer till eleverna på de teoretiska programmen, datorplattor till elever på de praktiska.

Lund
Lund östra: Bland annat Byskolan i Södra Sandby och Idalaskolan i Veberöd arbetar med datorplattor.
Lund stad: Satsningen på datorer fortsätter men flera förskolor har börjat använda datorplattor. Lilla Järnåkra skola använder det när det gäller metoden "att skriva sig till läsning".
Lunds kommunala gymnasieskolor: Enstaka lärare testar plattans pedagogiska värde. De allra flesta elever har datorer.

Olika namn på samma pryl

Läsplatta, surfplatta, pekplatta, Ipad, padda, lärplatta... Vad heter den egentligen?
Svenska datatermgruppen* rekommenderar "datorplatta", "PEKPLATTA".

Läs-, surf- eller pekplatta är begränsande benämningar, anser några som Sydsvenskan intervjuat till det här jobbet, eftersom läsa, surfa eller peka bara är en del av det man kan använda den till. Det finns dessutom andra produkter som marknadsför sig som rena läsplattor.

Andra, som tvärtom argumenterar för namnet läsplatta, tycker att man får se "läsning" i en vidare betydelse – man läser också filmer och bilder. I skolans värld är benämningen lärplatta populär.

I dessa artiklar uttalar sig människor som använder olika benämningar. Vi har valt att låta dem använda sina egna uttryck i citat. I övrigt följer vi Sydsvenskans rekommendation, som sammanfaller med Datatermgruppens, och använder ordet datorplatta.

*Datatermgruppen är en samarbetsgrupp, samordnad av terminologicentrum, med företrädare för språkvården, medier, högskolor och IT-företag som ger rekommendationer om datatermer i svenskan.

Annons:
Annons:
toppnyheterna just nu