Analys: En rädsla som säljer

Facerape, kapade identiteter och hackade konton. Skrämmande definitioner som med anonyma brottslingar, mobbare och virus bidrar till bilden av internet som en farlig plats. En plats man måste skydda sig mot, med säkerhetsprogram, filter och kontroll.

Aktörer som tjänar på vår rädsla står ofta ogranskade och oemotsagda med sina alarmistiska budskap.

Som när Symantec säger att tre av fyra barn upplevt något negativt på nätet. Det skildras som ett tekniskt problem som kan fixas med tekniska lösningar, när det i själva verket handlar om människor, känslor och beteenden.

För vad skulle hända om samma fråga ställdes, men ”nätet” byttes mot ”skolgården”, ”fritids”, ”idrottsföreningen”, ”vid busstationen” eller ”hemma”? Sannolikt skulle minst lika många unga säga att de haft negativa upplevelser. Så är ju livet. Lika sannolikt är att det inte skulle bli en larmande nyhet. Det skulle inte heller saluföras några tekniska lösningar.

Att det skulle vara riskfyllt att använda nätet har fått stort genomslag. Till och med Datainspektionen deltar. I sin rapport Ungdomar och integritet 2011 definierar myndigheten det som var och varannan ägnar sig åt idag – att publicera bilder och kommentera saker i eget namn – som ett riskfyllt beteende.

Så stämmer bilden? Ökar mobbning, trakasserier, sexbrott och kränkningar?

Det vet vi inte. Men ett vet vi: Det finns aktörer som tjänar stora pengar på att vi tror att det är på det viset. Och det finns motbilder som inte får genomslag. Exempelvis den undersökning som regeringskansliets kommitté Medierådet publicerade, ungefär samtidigt som larmrapporterna. I den medverkar 1 200 barn (9–16 år) och 1 200 föräldrar. I den finns jämförelser med tidigare års rapporter 2005, 2006 och 2008. Den berättar bland annat att mobbning bland 12–16-åringarna minskat kraftigt, från 18 till 11 procent. Där får vi också veta att fler än tidigare råkat ut för att någon lagt ut bilder som gjort dem ledsna, men att det rör sig om få drabbade, 4 procent av barnen mellan nio och tolv, och 6 procent av barnen mellan 12 och 16. Få har råkat ut för allvarligare saker som hot, 12 procent, eller kontaktats av vuxna i sexuellt syfte, 3 procent.

Däremot oroar sig hälften av alla föräldrar för att sådant ska hända deras barn.

En skapad oro som leder till att säkerhetsindustrin kan sälja trygghet genom tekniska lösningar.

Relaterade artiklar

Författare: Katia Wagner
Publicerad 5 juni 2011 01.02
Uppdaterad 5 juni 2011 01.30

Digitalt & teknik
Läsarpulsen
Bloggar
Toppnyheterna just nu