– Frågan är inte om e-boken slår igenom brett utan när det kommer att ske, säger Py Söderström, vd för Elib, ett företag som arbetar med att utveckla marknaden för digitala böcker.
Hon är övertygad om att hon har rätt, men låter lite luttrad när det gäller i vilken takt det kommer att ske. Alltför många hoppfulla intressenter har från och till förutspått e-bokens explosiva tillväxt.
– Jag tror inte på ketchupeffekten. Det tar tid att introducera en ny teknik och vi har en hel del kvar att lösa.
Hon drar en parallell med mobiltelefonerna. De har funnits på marknaden i långt över tjugo år, men trots detta tog det lång tid för dem att bli allas egendom.
Fast visst ser det ljusare ut än på länge för e-boken. Amazons läsplatta Kindle har blivit en kultpryl bland hi-tech-folk i USA. Samtidigt har den öppnat vägarna till en lässkatt med 320 000 böcker för bokslukarna.
– En schyst pryl för vissa och ett bra redskap för storkonsumenterna. Sånt sätter fart på efterfrågan.
För ett klassiskt förlag som Penguin spås inkomsterna från e-böcker snart stå för 10 procent av omsättningen.
I Sverige går det trögare. Bland annat därför att de mest populära läsplattorna bara går att köpa i andra länder. Här står e-böckerna inte ens för 1 procent av försäljningen. Men åtminstone på snackeplanet har intresset ökat dramatiskt.
– Det talas om läsplattor och e-böcker som aldrig förr, men märks väldigt lite i reella siffror, säger Py Söderström.
På svenska finns det i dag inte ens 2 000 e-bokstitlar och mycket litet av nyutgivningen släpps som e-böcker. Så länge utbudet är svagt har också efterfrågan svårt att skjuta fart.
Bristen på ett standardiserat format är ett annat viktigt skäl till att e-bokens genombrott dröjer. Den som köper en läsplatta i Sverige får räkna med krångel när exempelvis lånade e-böcker på ett bibliotek ska överföras.
– Jag skulle vilja se en öppen lösning där jag kan köpa och låna på olika ställen, ungefär som till en mp3-spelare. Tänk till exempel vad pocketformatet gjort för att hålla igång intresset för den tryckta boken, säger Py Söderström.
1. E-bläck. Läsplattor reflekterar ljus och lyser inte som
datorskärmar. Det ”elektroniska bläcket” är små celler som byggs kring
partiklar som växlar mellan svart, grått och vitt med en elektronisk impuls.
Skärmen flimrar inte och går att läsa på även i direkt solljus.
2. Strömsnål. E-bläcktekniken innebär att läsplattor bara drar ström
när skärmen ändras. En läsplatta klarar upp till 8 000 bläddringar innan den
behöver laddas, tillräckligt för en hel semester.
Fördelar
Läsning för ett helt liv ryms på ett litet minneskort.
Texten kan förstoras och förminskas.
Sökbara anteckningar knutna till texten går enkelt att göra, till exempel för
studielitteratur.
Lätt att ladda ner nya böcker.
Kan även hantera tidningsprenumerationer och andra textdokument.
Energisnål och miljövänlig jämfört med böcker och tidningar på papper.
Kan ha en text- till röstfunktion som förvandlar e-boken till en ljudbok. Dock
med en dataröst som uppläsare.
Nackdelar
Fortfarande dyr – från 2 000 kr till 7 000 kr.
Svartvit skärm.
Betydligt mer ömtålig än en pocketbok eller en tidning.
En standard för e-böcker saknas. Du kan inte vara säker på att den bok du vill
läsa verkligen går att läsa på just din läsplatta.
Barnsjukdomar finns kvar. Bläddringen kan kännas långsam. Texten är än så
länge lite mer tröttande för ögonen än texten på en papperssida.
Du måste ta dig igenom en manual för att kunna behärska läsplattans
möjligheter.
En e-bok går inte låna ut.
% är glada
% är likgiltiga