– Det är inte glasklart vad generaladvokaten menar, men det lutar åt man inte
ska kunna lämna ut uppgifterna, säger Daniel Westman, forskare i
rättsinformatik vid Stockholms universitet.
EU-domstolens generaladvokat Niilo Jääskinen bedömer att EU:s direktiv inte
innebär något hinder för en svensk domstol att kräva ut personuppgifter från
en internetleverantör för att identifiera en abonnent. Men Jääskinen påpekar
också att uppgifterna måste ha lagrats just i syfte att kunna lämnas ut.
Bredbandsbolaget Ephone har sagt nej till att lämna ut personuppgifter om vem
som står bakom en server med ljudböcker till fem ljudboksföretag.
Ipred-lagen trädde i kraft den 1 april 2009. Den ger upphovsrättsinnehavare,
till exempel skivbolag eller ljudboksföretag, rätt att i domstol begära ut
identiteten bakom en ip-adress som misstänks användas till olaglig
fildelning.
Förläggareföreningen anser att generaladvokatens utlåtande inte är glasklart.
– Det är positivt, men svårtolkat när det gäller utgången av målet. Det är
lite otydligt och oklart hur man ska tolka det. Men det är oerhört positivt
att det nu är klargjort att datalagringsdirektivet inte står i strid med
lagstiftningen, säger Caroline Fellbom Franke, jurist på
Förläggareföreningen, branschorganisation för de fem ljudboksföretagen.
TT: Samtidigt slår generaladvokaten fast att uppgifterna bara behöver lämnas
ut om de sparats i syfte att kunna lämnas ut. Och Ephone sparade inte
uppgifterna av det skälet. Det bör betyda att Ephone inte behöver lämna ut
några uppgifter?
– Om det är precis så man ska tolka det är det olyckligt, för då blir hela
lagstiftningen om informationsföreläggande verkningslös. Ephones juridiska
ombud Peter Helle bedömer att generaladvokatens konstaterande att
datalagringsdirektivet inte hindrar att uppgifterna lämnas ut är negativt ur
Ephones synvinkel. Men samtidigt är bedömningen att uppgifterna måste ha
sparats i syfte att lämnas ut lovande för Ephone.
– Som jag tolkar generadvokatens yttrande är det positivt för Ephone och för
Sveriges internetanvändare, säger Helle.
Bo Wigstrand var vd på Ephone när beslutet togs att säga nej till
ljudboksföretagens begäran att få ut personuppgifterna om Ephones kund.
Wigstrand är mycket nöjd över generaladvokatens besked.
– Det här är en framgång för skyddet av den personliga integriteten på nätet,
det är det budskapet som generaladvokaten skickar. Det känns väldigt bra,
säger Wigstrand.
Han räknar också med att Ephone nu kommer att vinna i Högsta Domstolen, om
EU-domstolen ställer sig bakom generaladvokatens bedömning.
– Det här handlar också om att privata företag och organisationer inte ska få
jaga människor på det här sättet. Om polisen gör bedömningen att det är ett
brott har de möjlighet att agera. Privata företag är inte skickade att sköta
de här frågorna på samma professionella sätt som rättsväsendet, säger
Wigstrand.
Ephone ålades den 25 juni 2009 av tingsrätten att lämna ut kunduppgifter till
fem bokförlag om vem som ligger bakom en server där 27 ljudböcker ska ha
gjorts tillgängliga för nedladdning. Ephone överklagade beslutet och vann i
hovrätten.
Nu ligger frågan i Högsta Domstolen som frågat EU-domstolen om hur lagen ska
tolkas. Generaladvokatens beslut är inte definitivt utan en rekommendation
till domstolen som senare tar slutlig ställning.