Plasma eller lcd? Så har valet sett ut för de senaste årens köpare av
platt-tv. Men lagom till att vi med möda lärt oss skilja på de två
teknikerna är ett nytt kodord på allas läppar – led-tv.
Berlin har i veckan varit ett måste för alla teknikfantaster. Sydsvenskan var
på plats under Europas största mässa för hemelektronik, Ifa-mässan. 3D-tv
drog som väntat till sig mycket uppmärksamhet, men det fanns gott om andra
nyheter och trender på det gigantiska utställningsområdet.
Led-tv var en av de mest uppmärksammade frågorna. De stora tillverkarna
släpper i år stora serier av tv-skärmar utrustade med led-teknik.
Vad är då led-tv? Ännu en teknik som ska revolutionera tv-världen eller mest
smart marknadsföring för att hålla liv i försäljningen när efterfrågan
börjar plana ut?
Det korrekta svaret är att det handlar om traditionell lcd-tv, men försedd med
lysdioder som kan ge betydligt bättre bildkvalitet och väsentligt mindre
energiförbrukning.
Begreppsförvirringen är minst sagt stor. Det tillstår även tv-branschen, där
det talas om behovet av att utbilda såväl säljare som köpare när det gäller
ny tv-teknik.
Medan vissa tillverkare gör lcd-skärmar med led-teknik inuti och fortsätter
kalla det lcd-tv slår andra på stora trumman för den nya ”led-tv:n”.
Den brittiska motsvarigheten till svenska Marknadsetiska rådet har till
exempel nyligen uppmanat Samsung att upphöra med en reklamkampanj där
företaget gör ett stort nummer av ”led-tv”.
Led-lampor har börjat ersätta annan belysning på alltfler områden och nu
gäller det också bildskärms- och tv-industrin. Redan 2006 började det komma
prototyper av platt-tv med led-ljus. Men det är först i år som tekniken
slagit igenom med full kraft.
Enklast uttryckt är led-tv en vanlig lcd-tv, men där lysdioder används som
bakgrundsljus istället för traditionella katodstrålerör. En tv-skärm byggd
på lysdioder, men som inte kräver bakgrundsljus, kallas oftast oled-tv.
Sådana finns i dag som konsumentprodukt bara i en maxstorlek på 15 tum.
Tv-skärmar där bakgrundsljuset kommer från traditionella lysrör har problem
med riktig svärta. Eftersom lysrören alltid är påslagna släpper skärmen
igenom lite ljus till framsidan. När det finns brist på svärta minskas också
känslan av skärpa i bilden. Lysrören ger också problem med att skapa en
fullgod färgåtergivning.
Om skärmens baksida däremot är upplyst av led-lampor kan svärtan förbättras
betydligt. Det beror på att lysdioderna kan släckas helt på de ytor som ska
vara mörka och inget ljus slipper igenom.
Med lysdioder i tre olika färger kan också färgernas mättnad förbättras
väsentligt.
Men lysdioder är fortfarande dyra och tar en hel del plats. Den vanligaste
lösningen är därför att sätta lysdioder längs tv-skärmens kanter.
Det ger en betydligt bättre bild än traditionell lcd-tv. Samtidigt kan tv:n
göras smal, smäcker och energisnål och till ett pris som stora
konsumentgrupper anses kunna svälja. Även om tv-skärmar med led-ljus ännu så
länge ofta kostar dubbelt så mycket som vanliga lcd-apparater.
Tv-industrin spår en strålande framtid för led-tv. I år väntas knappt fyra
miljoner led-apparater säljas globalt. Inom tre år förutspås marknaden växa
tiofalt. Då lär fyrtio procent av alla lcd-tv-skärmar vara bakgrundsbelysta
med lysdioder.
Branschen tror att köpintresset kommer att vara störst i Nordeuropa. Men det
kan löna sig att inte ha bråttom. Först om några år, när led-tv blir vanliga
i butikerna lär priset på skärmarna gå ner i pris.
FAKTA/Här är tv-teknikerna
1 Plasma-tv.
Bakom skärmens frontglas finns små ädelgasfyllda bubblor. De är omgivna av
elektroder. När elektroder värms upp sker en urladdning som får gasen att
omvandlas till plasma som alstrar ljus. Det tas emot av fosforbelagda pixlar
som därifrån skapar bildpunkter på skärmen.
Plasma är vanligast i stora tv-skärmar. Bilden anses vara överlägsen
lcd-teknikens i svärta och kontrast, men skillnaderna i kvalitet mellan
teknikerna har minskat i takt med att tillverkarna lagt ner mer kraft på
lcd-skärmar.
Pris från (46 tum): 10 000 kronor.
2 Lcd-tv.
Står för Liquid Crystal Display. Bilden skapas då en elektrisk ström passerar
genom flytande kristaller klämda mellan två tunna skikt. Varje kristall
fungerar som en individuell slutare som blockerar eller släpper igenom ljus.
Skärmarna är bakgrundsbelysta.
Lcd är en mer energisnål teknik än plasma, men anses fortfarande ge en något
sämre bildkvalitet. En förbättring har dock skett, främst genom en högre
bildfrekvens.
Pris från (46 tum): 6 700 kronor.
3 Led-tv.
Led står för Light-emitting diode, på svenska lysdiod. En led-tv är en lcd-tv
där de traditionella lysrören i bakgrundsbelysningen bytts mot lysdioder.
Fördelen är att skärmen kan göras smalare, energisnålare och med bättre
svärta, skärpa och färgåtergivning.
Bästa bildresultatet ger en lösning där hela bakstycket består av lysdioder i
de tre basfärgerna. Men det är dyrt och dioderna tar plats. En vanlig
ekonomilösning är att istället placera dioder i skärmens kanter (edge-lit).
Bildkvaliteten blir inte i klass med den maximala led-tv:n, men betydligt
bättre än med lysrörsbelyst bakstycke.
Av de närmare 1 500 lcd-tv-modeller som i dag finns på den svenska marknaden
är mindre än 50 led-bakbelysta.
Pris från (46 tum): 15 000 kronor.
Nytt från Berlinmässan
Bärbart
Bärbart och minidatorer gäller mer än någonsin. På Ifa-mässan i Berlin
presenterade flera tillverkare nyheter.
Gemensamt för dem var lägre vikt, större tangentbord och längre batteritid.
Sonys nya Vaio, med en 11-tums skärm, är den tunnaste vi känt på. Den väger
inte mer än 700 gram och sägs klara upp till elva timmar utan omladdning.
Datorn ska börja säljas under hösten. Priset är ännu inte klart.
Samsung kommer med en N-serie där datorerna har skärmar i storleken 10,2–11,6
tum. Alla med Atom-processor. Den kraftfullaste och största med prestanda
som hamnar i närheten av en konventionell bärbar dator.
Gemensamt för serien är att datorerna utlovas ha en betydligt bättre
batteritid än föregångarna samt att de gjorts ergonomiskt smartare.
De kommer till Sverige i oktober och har cirkapriser från 3 700 kronor till 5
500 kronor.
Skärmen flyttar in i fjärrkontrollen
Fjärrkontroller kan vara en enkel liten manick som klarar några få kommandon
till avancerade allt-i-allo-artiklar.
Samsungs kommande skapelse är något i hästväg. Fjärrkontrollen består av en
7-tums pekskärm som förutom att klara alla tänkbara manövrer för att styra
tv:n dessutom fungerar som bildskärm för tv-kanaler och strömmande media.
I praktiken alltså en egen liten tv där du kan zappa utan att störa andra.
Kontrollen köps ihop med en 55 tums lcd-tv. Paketet släpps i Asien i år och
kommer sannolikt hit 2010.
Mer webbinnehåll i tv:n
Olika lösningar för hur webben ska hamna direkt i tv:n har visats runt om i
världen de senaste åren. Men det är först nu som tillverkarna börjar få
något verkligt innehåll att visa upp.
Tv:n ansluts trådlöst eller med nätverkskabel. Regelrätt surfning handlar det
alltså inte om, det görs fortfarande lättast från datorn.
Internet@TV, Viera Cast, NetTV, Bravia Internet Video – de stora
tv-tillverkarna har olika namn på sin webb-tv, men skillnaderna i vad de
erbjuder är i praktiken rätt små. Youtube finns hos alla, liksom sannolikt
Flickr, eBay, Picasa och kanske Twitter. Obligatoriskt är också en
vädersajt, en nyhetssajt, en sportsajt och någon börssajt.
Avtal måste slutas mellan varje hemsida och varje enskild tv-tillverkare.
Utbudet fylls på när tillverkarna får till det med olika hemsidor. Eftersom
allt material styrs via en central server kan innehållet uppdateras
efterhand. Såväl Philips som Sony, LG och Panasonic jobbar intensivt med att
få fram sidor anpassade för svenska förhållanden, till exempel SVT Play.
Som utbudet ser ut nu är det knappast motiverat att byta tv bara för att få
internet-innehåll. Men tv-industrin har förstått att de måste hänga med på
webben för att försvara sin plats i vardagsrummet.