STOCKHOLM. Fildelningen har inte knäckt de svenska skivbolagen. Förra året
vände musikförsäljningen tvärtom uppåt, för första gången sedan 2000.
Den nätbaserade försäljningen går lysande och de gamla cd-skivorna har ökat
lite.
– Det är trevligt att se att året blev ett plusår, det var ett tag sedan,
säger Ludvig Werner, ordförande för skivbolagens branschorganisation Ifpi
som nu redovisat statistiken för förra årets försäljning.
Ludvig Werner har fått leva med neddragna mungipor sedan sekelskiftet. Under
fildelningens decennium har skivförsäljningen rasat till hälften i Sverige.
Men nu visar bolagen positiva siffror.
Med förra årets ökning ligger försäljningen på 861 miljoner kronor. Det är en
nedgång med nästan 50 procent jämfört med toppåret 2000 men en uppgång med
drygt 10 procent jämfört med 2008.
Ett skäl till vändningen är att de nätbaserade intäkterna har ökat. Intäkterna
från så kallad streaming, typ Spotify, har ökat med våldsamma 438 procent.
– Jag tror att den viktigaste anledningen till att det vänt uppåt är att det
kommit bättre legala tjänster. Sedan är jag så stockkonservativ att jag
också tror att det hjälpt att vi fick Ipred, säger Werner till TT.
– Sedan har det blivit mer medieintresse för lagliga tjänster. Jag tror att
det fått både pirater och andra att leta sig fram till de här tjänsterna.
Mest plastbitar
Werner bedömer att det är den digitala försäljningen absolut är branschens
framtid. Men det är fortfarande är ganska långt dit. Den nätbaserade
omsättningen är fortfarande bara 16 procent av totalförsäljningen. Medan den
traditionella cd-skivorna står för 80 procent av branschens intäkter. Men
även cd-försäljningen ökade förra året.
– Den absoluta majoriteten är fortfarande plastbitar, vilket kanske förvånar
många. USA är en intressant jämförelse och där är 40 procent av
försäljningen digital, säger Werner.
Den amerikanska försäljningen redovisades tidigare i veckan och även där har
musikförsäljningen ökat. Men det har skett utan någon Ipredlag.
– Det är riktigt, men USA har redan tidigare haft en otroligt mycket tuffare
linje mot fildelning än vi någonsin varit i närheten av i Sverige, säger
Werner.
Nya vanor
Måns Svensson, doktor i rättssociologi Lunds Universitet, bedömer också att
Ipredlagen kan ha påverkat musikförsäljningen.
– Men jag tror inte att man ska överdriva den effekten. I våra undersökningar
ser vi att det är många som slutat fildela. Men det påverkar främst
försäljningen av fysiska exemplar där det varit en mycket liten ökning,
säger Svensson.
– Ökningen av den digitala försäljningen över nätet tror jag man kan se
fortsätta parallellt med fildelningen. Och den ökningen hade man nog sett
även utan Ipred skulle jag gissa.
Fildelningsforskaren Daniel Johansson på KTH i Stockholm tror att ungdomars
musikvanor har påverkats mycket av de strömmande tjänsterna.
– Det har gjorts en hel del undersökningar under förra året och en viktig
faktor är ett förändrat musikbeteende hos de yngre grupperna som varit de
största fildelarna, säger Johansson.
– De övergår från traditionell fildelning av musik till strömmande tjänster av
typen Spotify. I en engelsk undersökning har fildelningen av musik fallit i
åldersgruppen 14–18 år, från 42 procent till 26 procent.