"Kriser är vändpunkter"

Maria: Hur många år har det tagit för börsindex att återhämta sig till den nivå som var aktuell innan krisen/depressionen/raset vid tidigare tillfällen?
Lennart Schön: Det beror lite på krisens karaktär - vid en vanlig lågkonjunktur kan återhämtningen gå ganska snabbt, inom ett år, men om de finansiella svårigheterna kombineras med strkturella problem i ekonomin - försvagad lönsamhet i många företag, anpassning till nya konkurrenter och nya marknader, behov av omstruktureringar till nya tillväxtområden etc - då tar det längre tid, några år kanske och dessutom kan det också ta mer tid innan börsindex skjuter riktig fart igen. Det finns en del som talar för att världsekonomin idag också har sådana strukturproblem vid sidan av den finansiella krisen


Moderator: Välkommen till chatten med professor Lennart Schön från Lunds universitet! Vi har redan tjuvstartat med en fråga från er läsare.


Maria: Hej Lennart, eftersom man vetat om att den här krisen varit på väg ett par år nu, (överbelånade amerikaner mm. är ju inget nytt fenomen precis) varför har man inte kunnat eller velat bromsa den negativa utvecklingen i tid? Åtminstonne här i Europa...
Lennart Schön: Även om krisen varit på väg ett par år - och även om kriser inträffat tidigare ganska regelbundet - har kriser ju alltid nya inslag. Då kan det vara svårt att upptäcka tecknen, särskilt om man saknar ett längre historiskt perspektiv. Sen hör det kanske till saken att en del ekonomer trott att krisproblematiken varit löst genom att finansmarknaden blivit så flexibel med ny teknik och nya instrument! Och psykologiskt vill nog ingen stiga av i en uppgång och då blir det lätt försent sen


pamina: ett skolarbete! Hur ska man lösa finnaskrisen som är påväg till sverige? Hur kommer vi bli på värkade? Vilka blir konsekvenserna?
Lennart Schön: Konsekvenserna beror framför allt på två omständigheter - dels hur kopplade svenska banker och den svenska finansmarknaden är till de ekonomier som nu drabbas hårdast i nedgången, dels på lite längre sikt hur det svenska näringslivet påverkas av omställningarna i världsekonomin. Historiskt kan vi säga att svensk ekonomi varit framgångsrik när det gäller att anpassa sig till förändrade villkor i världsekonomin - nödvändigt för en liten löppen ekonomi!


Mats Wernberg: Förklara, vad är skillnaden mellan tillväxt och inflation?
Lennart Schön: kort svar - tillväxt är ökad produktion per capita när förändringar i priser är frånräknade (alltså produktionen räknad i fasta priser) medan inflation just är förändringen i den allmänna prisnivån


John: Detta är säkert den hundrade gången frågan ställs, men hur stor är risken att vi får ett liknande ränteläge för t.ex. bolån som i början av 90-talet? Hur mycket mer kan den stiga egentligen? Jag läste något om att bolåneinstitutet inte får ta ut mer än en viss marginal utöver riksbankens styrränt... stämmer det?
Lennart Schön: Jag kan nog inte svara på alla delar av din fråga men allmänt tror jag inte att vi behöver befara samma ränteuppgång i Sverige nu som i början av 1990-talet. Ett skäl är att den krisen hade något av ett centrum här uppe i Sverige/Finland - svenska banker hade varit mycket expansiva i själva kulmen av uppgången kring 1990. Nu verkar de, visa av erfarenheten, ha varit försiktigare...


Sara: Hur kan det komma sig att det kraschar överallt samtidigt? Det måste ju finnas lika mycket tillgångar i världen som det brukar. Någon måste ju vinna det som förloras.
Lennart Schön: Att det tenderar att ske samtidigt - eller spridas som ringar på vattnet - beror ju på att finansmarknaden är mycket integrerad. Banker köper och säljer risker av varandra. Sen är det självfallet så att kriser också har vinnare. Många reala värden byter ägare i en kris - man kan alltså få fastigheter. företag m m till låga priser - och dom vinnarna kan ju dra igång ekonomin igen längre fram. Det gäller också att det är rätt vinnare förståss som har idéer för framtiden!


Palle Pallesen: Hur påverkar finanskrisen de svanska företagen? Hur stor kris är det för dem?
Lennart Schön: Det återstår ännu att se. Så länge de inte är beroende av större kapitaltillskott utifrån påverkas de ju inte omedelbart särskilt starkt av den finansiella krisen. Däremot kan deras marknader försvagas och om det samtidigt finns starka konkurrenter från andra håll kan lönsamheten bli dålig - det blir då mera av en strukturell kris. Bilindustrin ger ju ett sådant exempel idag. Men svenska företag kan också sitat på många vinnande koncenpt som kan skapa stark tillväxt efter krisen. Kom ihåg - kriser är vändpunkter!


dan rosen: finns det anledning att tro att värdet på den svenska kronan faller kraftigt, eller halveras? vilken valuta håller sitt värde bäst, vid en total kollaps , liknande den 1930 i usa . tack
Lennart Schön: Det beror ju bland annat på hur man möter krisen och hur konkurrenskraftigt näringslivet är. Om man exempelvis pumpar in stora belopp för att stödja företag med svag lönsamhet på längre sikt, kommer valutan att försvagas. Om man istället använder kapitalet till att omstrukturera någorlunda förnuftigt - sätta resurserna på rätt ställen - kan ju istället valutan stärkas av sådana injektioner.


Lars: Det saknas pengar till utlåning. Stater och regeringar griper in och lånar ut tusentals miljarder kronor. Alla de pengar som tidigare kunde lånas ut, var finns de nu?
Lennart Schön: Pengar är ett slags smörjmedel i ekonomin som representerar värden i olika tillgångar. Värdet på många av dessa tillgångar - som fastigheter, företag m m - är beroende av uppskattningen på marknaden. När plötsligt denna uppskattning faller, så försvinner värden från marknaden och lånen saknar plötsligt täckning


Bertil Bostedt: Är inte detta den nyliberala politikens och marknadsekonomins kollaps? Nyliberalismens tro på "den osynliga handen", dvs den fria oberoende marknaden måste få hjälp av den ondskefulla staten. Hur kommer kapitalismens förespråkare förklara att staten måste ingrpa. Marknadsmisslyckandet finns i strukturen och uppkom inte på grund av "den synliga handen.
Lennart Schön: Marknaden har alltid varit beroende av olika regleringar eller institutioner, dvs spelregler. Det har svängt över tiden mellan "osynliga" och mera synliga händer. Man kan också säga att dagens kris delvis beror på att det skett så stora förändringar i världsekonomin under de senaste decennierna där lagstiftningen och de internationella institutionerna inte hängt med. Behovet av ökad internationell integration inte minst på det politiska planet är uppenbart på flera områden.


andreas: Hur bedömmer du den kris vi är inne i nu i jämförelse med börskrachen 1929? Hur kan det komma sig att några av de gamla bankerna som var med då som Lehman Brothers klarade sig från konkurs då men inte i den nuvarande finanskrisen?
Lennart Schön: Det finns många likheter med utvecklingen kring 1930. Då kombinerades en finansiell kris med en bredare strukturell kris efter det att industrialiseringen spridits till nya områden och ny teknik kommit som exempelvis elmotoern och förbränningsmotorn. Krisen då blev upptakten till stora strukturella och politiska förändringar som anpassade mycket till industrisamhhällets villkor. Idag är vi en liknande situation efter globaliseringen och IT-revolution samt tjänstesektorns expansion. En skillnad, och viktig sådan, är dock att marknaderna ännu fungerar mycket bättre än vad de gjorde på 1930-talet, då utvecklingen blev katastrofal i delar av Europa.


Johan Larsson: Kortfattat: Vad har orsakat nuläget?
Lennart Schön: Mycket kort kan vi säga att vi haft en ganska traditionell byggcykel (cirka 20-åriga svängningar, den förra kulminerade i slutet av 1980-talet) med åtföljande finansiell expansion och överbelåning, kombinerat med tilltagande strukturella problem på världsmarknaden som har med USAs ökade svaghet, Europas institutionella tröghet och den asiatiska expansionen att göra - mycket kort alltså! Och förhoppningsvis kommer krisen att lösa dessa problem


Fina: Precis som du skriver att allting tenderar att ske samtidigt just nu så undrar jag om inte det finanskrisen blir en självuppfyllande profetia?
Lennart Schön: Jag tror det är viktigt, som din fråga antyder, att peka på de positiva tendenser som kan ge en väg ut ur krisen - man ska komam ihåg att alla stora tillväxtskeden under den industriella kapitalismen har börjat med kriser


Mattias: Ät verkligen räddningsplanen i USA tillräcklig? Har inte federal reserve pumpat in mer pengar de senaste dagarna i form av lån, oavsett om senaten röstade igenom det hela? Finns det följdverkningar på dollarn vs krona vs euro? Finns det intressen i att låta ekomin gå ner? Kan det vara så att det inte finns säkerheter för de lån som har skapats med hjälp av derivat, och det helt enkelt inte finns underliggande värden tillräckligy för de krediter som man utfärdat globalt?
Lennart Schön: Planen är tillräcklig endast om den får marknaden att vända! Det är ju marknadens värderingar av fastigehter och företag som ligger i botten, sedan spelar naturligtvis möjligheten att låna in på detta förlopp - här är ju ett så kallat kumulativt samband, när värderingen av fastigheter ökar, har bankerna mera pengar att röra sig med för utlåningen etc. Likadant blir det i andra riktningen. Hur stora de verkliga underliggande värdena är blir därmed svårt att fastställa. Men som du anger finns det naturligtvis vinnare som går stärkta ur krisen - så har det alltid varit.


Pontus: Vilken effekt, i Sverige, kan ett samlat agerande från EUs sida ha relativt ett ingripande enbart från svenska myndigheter? Är vi beroende av hur EU- medlemmarna i övrigt agerar eller mest av hur vi i Sverige agerar?
Lennart Schön: Frågan är om det är en fördel med att olika länder agerar utifrån sina förutsättningar i det här skedet - en intressant historisk fråga där man bland annat hävdat att Europa tidigare i historien varit framgångsrikt därför att olika länder konkurrerat med att föra den bästa politiken att att det alltid funnits något land som kunnat ange vägen ut ur krisen - som exemplevis Sverige bidrog till på 1930-talet. Samtidigt har naturligtvis integrationen ökat idag på ett sätt som också gör det nödvändigt med vissa samordnade aktiobner men kanske EU gör bäst i att underlätta för nationella samarbeten på den fronten.


Millan: Bortsett från att många av världens börser varit övervärderade, vilka regioner tror du har bäst förutsättningar att återhämta sig?
Lennart Schön: De region er som står starkast inom framtidens tillväxtbranscher. Och sådana kan finans på många håll. Alltifrån nya tjänstesektorer inom kunskapsintensiva verksamheter som utbildning, sjukvård, media, finanser(!) etc till viktiga nyckelområden för den kommande tillväxten som energi, livsmedel, material etc - innovativa verksamheter på alla dessa områden (kanske föreingar av IT och bioteknik) kan driva tillväxten från 2010-talet


Antonia Rekman: Kommer arbetslosheten att oka? Vilken nytta kan jag, som blivande student, dra av finanskrisen?
Lennart Schön: Det första rådet till en blivande student är naturligtvis - att läsa ekonomisk historia. Det är en ovärderlig resurs för de långa perspektiven som varje kris understryker! Det är troligen ofrånkomligt att arbetslösheten stiger under den närmaste tiden. Återigen är de längre utsikterna beroende av hur man hanterar de strukturella frågorna. Om svensk ekonomi tidigt kan växla spår mot fler av nya tillväxtområden där svenska resurser passar väl in på världsmarknaden, så kan också tillväxt och sysselsättning öka ganska snabbt igen. Det var erfarenheten exempelvis på 1930-talet som blev en ganska kort kris i Sverige. Och återigen - kriser är vändpunkter!


Luiza: Hur länge kommer finnanskrisen att pågå och vilka kommer att påverkas mest i samhället och övriga världen?
Lennart Schön: Tyvärr finns inget enkelt svar på den frågan. Finanskrisen kanske kan i bästa fall lösas relativt snabbt (inom något år) men det finns samtidigt ett antal andra problem i världsekonomin som kan kräva omfattande åtgärder både vad gäller politiken och näringslivet för att möta en snabbt förändrad situation globalt. Jag tror att åren kring 2010 blir mycket viktiga i dessa avseenden - och som skulle kunna lägga grunden till en ny lång tillväxtperiod


Mats Wernberg: Vem kommer bli de stora vinnarna av den här krisen? All ekonomi hänger ihop. Om jag har en kostnad så är det någon annans intäkt. Om jag har en fordran så det någon annans skuld. Om nu världens börser sjunker i värde, så måste det innebära att allt blir mycket billigare framöver, stämmer det? Att köpa en HM aktie för 195 istället för 395:-.
Lennart Schön: Finansiellt kan man vinna om man går in likvid (mycket pengar på fickan eller i exempelvis säkra statsobligationer) i en sån här kris och sedan handlar fasta tillgångar när priser gått i botten (lättare sagt än gjort dock). Historiskt kan vi se att stora förmögenheter skapats på det här viset - antingen av slumpen eller av förutseende och skicklighet. För den längre tillväxten är det då viktig att dessa förmögenheter används till att finansiera nya tillväxtområden, förståss!


Lars: Vilka länder har sämst resp bäst beredskap för en omfattande finansiell kris?
Lennart Schön: Det återstår naturligtvis att se (försiktigt svar!) men det är påtagligt hur de ekonomier som utvecklats starkt under den gångna 10-årsperioden - exempelvis USA, Irland, Storbritannien och Island - tillhör de mest drabbade liksom en del nya expansiva ekonomier som t ex de baltiska. Till den här gruppen hör också Spanien med en tidigare strakt tillväxt och en het fatsighetsmarknad. Länder som däremot drabbades hårdare av 1990-talets fastighetskriser (Sverige/Finland liksom delar av Asien) tycks ännu stå stabilare.


Mats: Visar inte den här krisen på det orimliga i ett ekonomiskt system som bygger på påhittade värden vilka när som helst kan försvinna? Det som representerar reella värden, produktionsmedel, arbetskraft, transporter och råvaror finns ju kvar helt opåverkat oavsett börsernas spel med låtsasvärden.
Lennart Schön: Det kan verka så men företagen besitter ju totalt sett värden som är "på riktigt" även om de är betydligt svårare att uppskatta än exempelvis standardprodukter på marknaden. Det gäller också fastigheter vars värden är så mycket beroende av annat i ekonomin - arbetsmarknad, inkomster etc liksom läget och regionens utsikter. Sådana värden blir lättare utsatta för spekulation. Kapitalismen handlar ju mycket om att satsa på framtiden och det är i sig en form av spekulation. Och det här karaktärsdraget i ekonomin för med sig cykliska svängningar av olika längd


Moderator: Frågorna har strömmat in och chatten börjar lida mot sitt slut! Vi hinner bara med en fråga till.


Maria: Har vi nått botten snart eller är vi bara halvvägs in i krisen?
Lennart Schön: Förhoppningsvis ser vi botten men som jag sa tidigare - det beror på hur marknaden reagerar på stödåtgärderna och på hur de strukturella frågorna behandlas framöver i Usa, Europa och Kina!


Moderator: Tack för alla frågor- tyvärr hann vi inte med alla! Chatten är nu avslutad.