Northern Rock, Bear Sterns, Lehman Brothers, Freddie Mac och Roskilde Bank har
redan gått i konkurs eller i praktiken blivit förstatligade.
Samtidigt balanserar flera andra banker och bolåneinstitut farligt nära
avgrundens rand.
Så många som hälften av USA:s drygt 8 000 banker riskerar att gå omkull,
enligt Bank of Americas vd Ken Lewis, som köpte upp Merrill Lynch när
konkursen i stort sett var ett faktum för branschkollegan.
Även den svenska finanssektorn har drabbats av att utländska banker och
bolåneinstitut fallit efter varandra.
På torsdagen kom nya oroväckande uppgifter om Swedbanks utlåning på totalt 9,2
miljarder kronor till havererade investmentbanken Lehman Brothers.
Hela 40 procent av de amerikanska fastigheter som ligger som säkerhet till
Swedbanks exponering mot Lehman Brothers är inte ens färdigställda, enligt
affärstidningen Wall Street Journal.
Den amerikanska finanskrisens dominoeffekt är ett allvarligt hot mot hela det
finansiella systemet om inte kongressen ger klartecken till det
räddningspaket på 700 miljarder dollar som ska rädda USA:s finanssektor från
ett totalhaveri.
Säger kongressen nej till räddningspaketet drabbas hela världsekonomin och
inte bara USA:s ställning som världens största och viktigaste ekonomi.
Lågkonjunkturen riskerar då att bli betydligt värre än väntat med kraftigt
vikande konsumtion, minskade företagsinvesteringar och ökad arbetslöshet som
följd.
Hur hamnade vi då i dagens allvarliga läge?
Man får gå tillbaka till den amerikanska presidentvalskampanjen kring
millenniumskiftet för att hitta ursprunget till dagens härdsmälta på
finansmarknaden.
Att så många amerikaner som möjligt skulle få möjlighet äga sin egen bostad
var ett av nuvarande presidenten George W Bush viktigaste vallöften.
Senare genomförde Bush-administrationen också regeländringar som underlättade
för bland annat låginkomsttagare att få bostadslån.
Bankerna och bolåneinstituten såg naturligtvis de nya affärsmöjligheterna och
så var subprimelånen födda.
En rad räntesänkningar bidrog till att utlåningen till de amerikanska
hushållen ökade rekordartat. Det blev lockande även för utländska banker att
investera på den amerikanska bostadsmarknaden genom att köpa
bostadsobligationer och andra mer komplicerade och svåröverskådliga
finansiella instrument.
Senare paketerades ofta bostadslånen om såldes vidare till andra banker och
bolåneinstitut eller användes som säkerhet mot andra krediter.
Upplägget fungerade så länge bostadspriserna fortsatte att stiga, räntorna var
låga och konjunkturen ångade på.
När den amerikanska ekonomin bromsade in ifjol syntes bubbelvarningarna
tydligt.
Men det blev ingen pyspunka som så många hoppats på. Istället brast bubblan
med dunder och brak med den värsta finanskrisen sedan 1929 som resultat och
världens centralbanker tvingas pumpa in hundratals miljarder dollar till
finanssektorn för att förhindra en kollaps.