Finanskrisen slår på flera sätt mot kapitalförvaltarna. Dels blir aktieinnehav
och aktiefonder mindre värda genom kursfallen på världens börser, dels
påverkas till exempel så kallade garantiprodukter, som indexobligationer,
när garanterna kommer på obestånd. I värsta fall kan de bli värdelösa.
Den globala börsnedgången har redan slagit hårt mot livbolagen som förvaltar
våra pensionspengar. Redan efter andra kvartalet rapporterade exempelvis
Skandia Liv en så kallad konsolideringsgrad under 100 procent.
Enligt Finansinspektionens riktlinjer ska livbolagens egna tillgångar stå i
relation till den utbetalning och återbäring som man har lovat spararna.
Krymper tillgångarna för mycket blir återbäringsräntan mindre än vad som anges
på försäkringsbeskedet. Senast detta hände var under livbolagskrisen
2002–2003. Då föll konsolideringsgraden till runt 85–90. Nivån bör ligga
runt 105–115.
Nu tillkommer dessutom risken för att försäkringsbolagen ska få problem med
värdepappersinnehav och återförsäkringar om utställaren har drabbats av
kreditkrisen.
Hos försäkringsbolagen är det locket på. Men Finansinspektionen håller på att
undersöka saken, och enligt en preliminär bedömning finns det ingenting som
väcker någon oro på återförsäkringssidan.
Tomas Flodén, som är chefsekonom på Finansinspektionen, har inte heller sett
någonting alarmerande kring försäkringsbolagens placeringar i värdepapper,
som genom utställarnas besvärligheter kan vara exponerade mot finanskrisen.
– Det finns väldigt många försäkringsbolag i Sverige, cirka ett par hundra,
men än så länge har vi inte heller sett något oroande där, säger han.