Det är finansoron, konjunkturnedgången och de höga räntekostnaderna som
pressar ner bostadspriserna.
Och mitt i turbulensen på bostadsmarknaden står mäklarna, och de är inte
oberörda när osålda objekt läggs på hög samtidigt som arvodena krymper.
Förhoppningen är nu att kommande räntesänkningar ska stabilisera den vacklande
bostadsmarknaden och därmed locka tillbaka köparna till visningarna.
Idag möts också Riksbankens mäktiga direktion för att besluta om den
viktigaste styrräntan, reporäntan, ska sänkas eller lämnas oförändrad. I
morgon torsdag får vi besked.
Senast Riksbanken sänkte räntan var den 8 oktober, då i samband med
centralbankernas samordnade räddningsaktion för att blåsa liv i de
krisdrabbade bankerna. Då sänktes reporäntan med 0,50 procentenheter till
4,25 procent.
Finanskrisen har helt omkullkastat Riksbankens ränteprognoser. Så sent som i
samband med räntehöjningsbeskedet den 4 september trodde Riksbanken att
räntan skulle ligga still på 4,75 procent till och med tredje kvartalet
nästa år.
Så blir det nu inte och analytikerna är för tillfället ganska oense om vart
räntan är på väg de närmaste tolv månaderna. Men de flesta tror att
Riksbanken sänker räntan till 3,75 procent innan årsskiftet – antingen genom
två sänkningar på 0,25 procentenheter vardera nu på torsdag och i december,
eller en större sänkning på 0,50 procentenheter i december.
Räntesänkningarna skulle göra det billigare för hushåll och företag att låna
pengar igen, minst vad gäller bolånen som står för en stor del av hushållens
månatliga utgifter.
Den allt krassare bostadsmarknaden skulle därmed kunna få sin välbehövliga
vitamininjektion.
Mycket talar också för att vi får se fler räntesänkningar från Riksbanken
nästa år. Konjunkturen har bromsat in kraftigt, antalet varsel har ökat
samtidigt som hushållen håller allt hårdare om plånboken.
Inflationen är dessutom inte ett lika allvarligt hot som tidigare, trots att
den fortfarande är ganska så hög. Energipriserna är stadigt på väg ned,
spannmålspriserna har redan fallit vilket kommer att leda till minskade
livsmedelspriser, dock med viss eftersläpning ute i butikerna.
Efter att oljepriset närmast halverats under de senaste sex månaderna har
kronförsvagningen tagit över som Riksbankens stora huvudvärk. Fortsätter
kronan att försvagas mot euron och dollarn får svensk ekonomi problem med
dyrare import och då riskerar inflationen att stiga igen.