Borg vill se bankfonder mot kriser

Text: maria davidsson
Publicerad 8 september 2010 6.30 Uppdaterad 8 september 2010 6.45

Ekonomi.
Den svenska regeringen kämpar för att idén om en Tobinskatt i EU ska dö. I stället säljer man in den svenska stabilitetsavgiften som ett sätt att tvinga bankerna att stå för nästa krisnota.

BRYSSEL. Sverige har hamnat i centrum för EU-diskussionerna om hur finanssektorn ska betala för framtida finanskriser. Finansminister Anders Borg (M) var mycket tydlig när han mötte EU-kollegorna i Bryssel igår. Han vill absolut inte ha en transaktionsskatt, en så kallad Tobinskatt, som Österrike, Tyskland och Frankrike driver hårt.

Borg tog erfarenheterna rån 1980-talets finansvalpskatt som exempel på att skatten inte fungerar. Då försvann större delen av aktie-, obligations- och optionshandeln och i stället för förväntade 1,5 miljarder i skatteintäkter blev det bara 80 miljoner kronor.

– Enligt vår uppfattning är detta en omöjlig idé som inte kommer att flyga, säger Borg.

Men frågan är symboliskt viktig i flera länder, där politikerna vill vara tuffa mot bankerna och ta skattebetalarnas parti.

– Det är flera länder som argumenterar för skatten. Men min tro är att det är väldigt få som bedömer att det är realistiskt att genomföra den, säger Borg.

Den socialdemokratiska gruppen i EU-parlamentet har aviserat att den tänker använda sig av det nya medborgarinitiativet för att driva fram ett förslag om finansministrarna inte gör det själva. I så fall måste de samla ihop 1 miljon underskrifter.

En annan modell som diskuteras är att införa en avgift, à la den svenska stabilitetsavgiften som infördes 2009. Den innebär att bankerna betalar in till en fond som ska användas i framtida finanskriser. Även Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Ungern håller på att införa liknande avgifter.

Men länderna har olika syn på om pengarna ska fonderas för framtida kriser eller om intäkterna ska kunna gå rätt in i statskassan.

Större eller mindre text



Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu