"Det känns som att man straffas för att man skaffat sig ett jobb"

MALMÖ. Tjänster för landskapsarkitekter växer inte på träd. Så när 28-åriga Susanne Flodmark tog examen från Statens lantbruksuniversitet i Alnarp förra hösten blev hon arbetslös. Efter tio månader utan arbete lyckades hon få ett vikariat inom Malmö stad. Under fem månader har hon bland annat arrangerat blommor till förregattan America’s Cup och planerat för en park i Svågertorp.

Men nu har personen hon vikarierar för ansökt om att ta ut fem månaders friår från och med årsskiftet. Och det innebär att Susanne Flodmark åker ut.

– Arbetsförmedlingen slänger ut en person från ett jobb för att ge en annan person jobb. Det är absurt. De menar att jag inte är kvalificerad för ett friårsvikariat eftersom jag inte är arbetslös. Men det kommer jag garanterat att bli efter det här, säger hon

Personen som ska vikariera för en friårsledig måste minst vara inskriven som arbetslös hos arbetsförmedlingen och helst också tillhöra någon av de prioriterade grupperna långtidsarbetslös, invandrare eller funktionshindrad.

– Jag förstår att man har sina regler men man borde kunna se lite mer individuellt på olika situationer, säger Susanne Flodmark.

Kerstin Åkerwall, chef för kommunens exploateringsenhet där Susanne Flodmark arbetar, menar att det är första gången hon stöter på problemet:

– Det är första gången jag kommer i kontakt med sådant här. Susanne har satt sig väl in i arbetet och kommit in bra i arbetsgruppen. Nu blir det en ny person som ska göra det och vi vet ju inte vem det blir, säger hon.

När friåret kom igång i hela landet i början på året uppstod stora problem. Då handlade det om oklarheter kring vem som hade företrädesrätt på olika arbetsplatser. Om det till exempel fanns personer med företrädesrätt men ingen av dem var inskriven på arbetsförmedlingen kunde arbetsförmedlingen inte heller bevilja friår. Men de problemen har mins-kat i takt med att kunskaperna om friåret har ökat.

Däremot menar länsarbetsnämnden att det som händer Susanne Flodmark är mindre vanligt.

– Jag har bara hört talas om något sådant fall. Jag vill inte säga att det är vanligt men inte heller att det aldrig händer, säger Henrietta Stein, biträdande länsarbetsdirektör.

Vanligt eller inte, det går i alla fall inte att göra något åt:

– Jag kan förstå att det blir tokigt ur hennes perspektiv. Men det här är ett arbetsmarknadspolitiskt program och då måste personen vara arbetslös – annars är det ju ingen mening.