Radiotaggarna smyger in i våra liv

Text: Niklas Holm
Publicerad 26 mars 2006 23.39 Uppdaterad 27 mars 2006 15.08

Ekonomi.
Med radiotaggar på varorna i snabbköpet skulle du kunna gå rakt igenom kassan med en välfylld shoppingvagn och betala utan att en enda produkt behövde lyftas upp på rullbandet.
Men än så länge märker vi konsumenter knappast av att handeln börjat utnyttja rfid-teknik. Den verkliga nyttan av tekniken finns än så länge bakom kulisserna.

Det handlar om logistik och lagerhållning från producent till butik. Som till exempel när Skånemejerier kollar att deras produkter verkligen håller rätt temperatur under hela transportkedjan.


Lastpallar och kartonger kan vara märkta med radiotaggar. Ibland finns de ingjutna i plastbackar eller lådor eftersom taggarna kan återanvändas och laddas med ny information.


Huvudskälet är priset. Även om taggarna blivit betydligt billigare på sistone måste de fortfarande ner till streckkodsetiketternas kostnader på 20–30 öre om de ska intressera handeln.


– Företag är ofta tröga när det gäller tekniska förändringar. De måste helt enkelt synas i plånboken för att de ska vakna och dit har vi en bit för rfid, säger Sten Wandel, professor vid Lunds tekniska högskola.


Han berättar att amerikanerna, främst genom detaljhandels-jätten Wal-Mart och försvaret kommit långt med införandet av rfid. Dessa kräver numera att deras leverantörer ska rfid-märka lastpallar och kartonger för att ge snabbare och säkrare lagerhantering.


– Det här har också inneburit att rfid fått fäste i Kina eftersom det finns tusentals företag där som levererar till Wal-Mart, berättar Sten Wandel.


Europeiska storföretag inom handeln som tyska Metro och engelska Tesco är också på väg att storsatsa på rfid.


Sten Wandel tror däremot det dröjer minst tio år, kanske ännu längre, tills användningen av rfid i Sverige blivit så utbredd att det blir vanligt med obemannade kassor i butikerna. Däremot är han övertygad om att tekniken under de närmaste åren kommer att slå igenom på godstransporter och logistik.


– Vår forskargrupp var långt framme med tekniken redan för tio år sedan, men varken myndigheter eller företag visade då något riktigt intresse. Vi höll på att bli frånsprungna av både finländare och danskar. I Köpenhamn finns ett testcenter som anlitas av bland annat kineserna, säger Sten Wandel.


Invigningen i Lund av ett nytt kompetenscenter för framtida logistik tidigare i år har givit honom nytt hopp om Sveriges möjligheter att hålla sig framme i utvecklingen.


Det stora genombrottet för rfid på enstaka dagligvaror lär, enligt honom komma först när chips-lösa tekniker får ett genombrott. Ett område som det forskas på i bland annat Lund. Det handlar om till exempel nanoteknisk märkning av varor där taggpriset går att pressa till något enstaka öre mot cirka 75 öre idag.


Vissa mobiltelefoner är redan försedda med rfid-läsare. Sten Wandel pekar på möjligheter att använda mobilen för att betala i affärer eller på bussen, leta efter stöldmärkta prylar, hålla koll på lufttrycket i dina däck eller kontrollera att medicinen eller kläderna du köpt inte är av falskt fabrikat.


– Det är egentligen bara fantasin som sätter gränserna. På lång sikt kommer de flesta saker, tama djur och människor att få taggar inplanterade som trådlöst kopplas direkt in i internet så som man nu gör med många mobiltelefoner och datorer. Först måste dock integritetsfrågorna lösas, säger Sten Wandel.

Pass, Viagra och skor – rfid vanligare än du tror

Rfid-tekniken (radio frequency identification) är redan ett vanligt inslag i vår vardag. Den elektroniska nyckeln till bilen, brobizzen, transpondrarna vid Stockholms vägtullar och passerkortet till jobbet är några områden där taggarna används.
Gemensamt för taggarna är att de kan fyllas med information som trådlöst går att tolka via en läsare. De går att avläsa på håll och även om de sitter på baksidan av en kartong eller en lastpall.
Legoland i Danmark utnyttjar tekniken när de förser besökande barn med plastband som går att spåra med mobilen i fall barnen kommer bort.
Liftkortet i skidbacken, ditt nyutfärdade pass, dina eventuella Eccoskor, den äkta Viagraförpackningen från Pfizer är andra exempel där rfid praktiseras.
I höstas inträffade det två saker som banade väg för införandet av tekniken på bred front:
Priset på radiotaggar sjönk drastiskt från flera kronor per tagg till runt 75 öre. Branschen lyckades samsas om en internationell standard för hur informationen på en radiotagg ska se ut och vilka frekvenser som ska användas för radiotrafiken.
Billiga taggar fungerar bara på korta avstånd upp till kanske några meter. Men de dyraste, som kan kosta flera hundra kronor styck, är försedda med batteri och går att läsa i hög hastighet på många tiotals meters avstånd.

Större eller mindre text



1 läsare har reagerat på denna artikel

0% är glada

0% är likgiltiga

100% är nyfikna

0% är arga


Hur reagerar du på "Radiotaggarna smyger in i våra liv"?
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu