Hans företag ger fattiga länder ny chans

Här hemma försöker han påskynda utvecklingen mot socialt företagande genom att föreläsa.

– I Sverige är alla överens om att man presterar bättre i ett bra arbetsklimat. Varför skulle det vara annorlunda bara för att mankommer utanför Sveriges gränser?

Björn Söderberg driver företag i Nepal tillsammans med lokalbefolkningen. Foto: Emil Malmberg

Det började som för vilken 19-åring som helst. Björn Söderberg ville ut och se världen. Genom kontakter hamnade han som engelsklärare i Nepals huvudstad Katmandu.

– En chock, säger han själv.

Bland enorm fattigdom, fallfärdiga hus, lösspringande kor och ständigt växande sopberg fick han bo tillsammans med tolv föräldralösa ungdomar på 20 kvadratmeter.

Känslan av att vilja göra något växte sig allt starkare.

– Vi hade två saker: soporna och folket i området. Fattiga och kvinnor som bara vill en enda sak – jobba så att de kan försörja sina barn.

Björn Söderberg, som redan under skolåren startat två företag – ”för att ha något att göra”, såg en möjlighet. Återvinna en del av skräpet och göra julkort av det. Kort som sedan skulle säljas till svenska företag som vill profilera sig etiskt.

– Jag satte mig med en telefon och började ringa. På en dag hade jag sålt 3000 julkort.

En metod som Björn Söderberg fortfarande håller benhårt på: man måste ut och sälja först.

– Det lärde jag mig av IT-kraschen och Jonas Birgersson med flera. De var väldigt duktiga på att skapa utgifter. Men man måste ju tjäna något först.

Idag, fem år senare, har pappersåtervinningsföretaget Watabaran sjutton anställda i Katmandu. Och förra året fick det sällskap av IT-företaget Web-search Professional.

Grundidén är den samma. Att starta rättvisa företag i fattiga länder. Personalen ska ha bra löner, rätt till föräldraledighet, sjukförsäkring och betald semester.

I IT-företaget anställs bara kvinnor. Ett sätt att göra en insats, skapa förebilder och få de bästa medarbetarna. I Nepal kan kvinnor utbilda sig, men jobben är förbehållna männen.

– De få kvinnor som lyckas kämpa sig igenom hela utbildningssystemet är de allra bästa, menar Björn Söderberg.

En inställning som fått både ris och ros. Positiv uppmärksamhet av inhemska medier och andra företag, men negativ respons från en del män som känner sig hotade när deras fruar plötsligt skaffat sig en karriär.

– Det håller på att förändras. Men det går långsamt.

Förutom miljötänkande är delaktighet en av grundpelarna i företagen. De leds av nepaleser och Björn Söderberg agerar som styrelseordförande. Tanken är att han så småningom ska försvinna helt.

– Jag kan inte stanna i Nepal för evigt, utan måste lära dem att driva företag. Därför gäller det att arbeta med att få fram ledare som en dag kan ta över.

De anställda är med och gör upp budget, utbildas kontinuerligt och får även dela på 10 procent av vinsten. När det är årsmöte får alla skriva sina synpunkter på små lappar.

– Annars är det bara de mest vältaliga som syns. Alla ska bli bemötta som om de är med och skapar företaget.

Björn Söderberg menar att engagerad och motiverad personal är enda vägen till långsiktiga företag.

– Visst blir det dyrare i börjar men det lönar sig sedan. Det är vi ett bevis på.

De två företagen i Nepal omsätter cirka 1,4 miljoner svenska kronor, vilket i Nepal motsvarar en omsättning på 50–70 miljoner kronor. Tjänsterna som företagen erbjuder är inte billigare än i Sverige men de kan erbjuda mer till samma pris.

– Det finns ingen anledning att dumpa marknaden men man kan lägga ner mer tid i Nepal än i Sverige för samma pengar.

Samtidigt vill Björn Söderberg påverka andra och ägnar mycket av sin tid åt att föreläsa för svenska företag.

– Socialt ansvarstagande i företagandet är en oerhörd trend just nu, ungefär som det var med miljöfrågorna för tjugo år sedan. Väldigt många är intresserade. Problemet är att man börjar med att skriva fina policydokument. Men tanken måste genomsyra hela företaget, från vd till städare. Från att placera i etiska fonder till att köpa miljömärkt kaffe.

Om fem år tror han på full genomslagskraft för hållbart företagande. För egen del är inte visionerna mindre. Då ska han ha startat fem företag till i Nepal, ha tusen anställda, sitta i ett antal svenska bolagsstyrelser och ha gett ut en bok.

– Man kan påverka minst lika mycket som företagare som politiker. Bara man blir tillräckligt stor.