Chatt: Dags för nya ekonomiska teorier

Hatte: Kan även vårt land gå i kk? Har vi varit nära någon gång?
Lennart Schön: Hittills har vi undvikit konkurs under de senaste tvåhundra åren - vi tvingades till ensidiga skuldavskrivningar efter de många krigen i början av 1800-talet. I princip kan en konkurs hända igen men risken är inte överhängande idag!

Anders: Vad händer om Sverige på grund av den ekonomiska krisen väljer att lämna EU?? är det möjligt att lämna EU?
Lennart Schön: Ingenting är omöjligt men kostnaderna skulle vara mycket höga för Sveriges del - vi är ju mycket beroende av EU-länderna i olika avseenden och vår trovärdighet skulle minska drastiskt

Anders: Om Italien behöver nödlån och sedan Frankrike, finns det då en risk för att Eurosamarbetet rasar samman helt?
Lennart Schön: Risken finns uppenbarligen idag - påfrestningarna är mycket stora på en gemensam valuta inom en grupp av länder med nationella skillnader både i ekonomisk struktur och ekonomisk politik. Rimligtvis borde dock Italien ha möjligheter att reda upp situationen - det faktum att man är en betydligt större och rikare ekonomi än Grekland innebär även att man förfogar över större tillgångar inom landet. det gäller ju i ännu högre grad Frankrike.

Carl: Hejsan Lennart. En del säger att det är en ekonomisk kris.Jag vill påstå att det är en skuldkris som har drabbat Europa. Vad är rätt och fel?
Lennart Schön: Båda påstpendena har fog för sig. Vi befinner oss absolut i en skuldkris inom Europa, eller rättare sagt inom södra Europa idag. Samtidigt finns också en vidare kris i ekonomin globalt som har att göra med USAs försvagade position och anpassningen till ett starkare Kina liksom till ett mer konkurrenskraftigt Östeuropa. Då hänger skuldkrisen nära smaman med den vidare ekonomiska strukturkrisen där det gäller att hitta rätt i nya konkurrensförhållanden.

Christer: Är vi nu i det läge som i förra krisen kallades 'double dip' ?
Lennart Schön: Ja det kan man säga - egentligen en fortsättning och fördjupning av det som från början var en finansiell kris men som kommit att inbegripa vidare frågor av ekonomisk-politisk och strukturell art.

Ingrid: Under en ekonomisk kris är invandrarna är enorm resurs. De tar med sig kompetenser och nya sätt att tänka. Men svenska företagare anställer helst en ung svensk under 24 utan erfarenhet eftersom regeringen har sänkt skatter om man anställer unga folk. Så straffar man landet som behöver den internationella marknaden och erfaren invandrararbetskraft. Ska man inte erkänna att Sverige behöver mindre främlingsfientlig propaganda och mer förståelse att de här personerna kan rädda marknaden och de här personerna har möjligheten att öppna vår marknad på en internationell plan mer än en 20årig? Båda måste få plats för att rädda Sverige från krisen. Den svenska kapitalismen är sjuk! Kapitalism har inte råd att vara rasist, det är kompetenserna som styr och man offrar inte en kompetent person pga sin ursprung. Det gör marknaden i Sverige. Varför finns det inte en enda ekonom i landet som understryker detta? Vill man att alla våra internationella företag går i konkurs och blir sålda till en kinesisk grupp?
Lennart Schön: Jag tror att många ekonomer är beredda att hålla med dig om att invandrarna är en viktig ekonomisk resurs - det visar mycket forskning. Och att de blir ännu viktigare i framtiden med tanke på den demografiska utvecklingen i vårt land. De kan ju också vara en allt viktigare resurs i en ekonomi som blir alltmer global.

Sigbritt: Du talar ju om återkommande 40-årskriser. Kommer kriserna att komma tätare nu när produktion och ekonomi förändras i en allt snabbare takt?
Lennart Schön: Jag tror inte att kriser kommer tätare än tidigare men det kan komma kriser av lite olika karaktär - 40-årskriserna som de på 1930- och 1970-talen var stora vägskäl för världsekonomin där det runt om i världen var fråga om att anpassa sig till djupgående förändringar i teknik, konkurrens och marknadens utsträckning. Där är vi igen nu i början av 2010-talet - en vändpunkt som mycket väl kan bli upptakten till en ny längre tillväxtperiod. Trots att allting går snababre idag så tenderar de stpra samhällsförändringarna att följa ungefär samma rytm som tidigare - det har kanske mer med människans natur att göra?

Malte Kalls: Men varför tror ekonomer på att samma teorier, som satt världen i brand så många gånger, ska kunna ordna upp den gigantiska kris dessa själv skapat? Är det inte nu dags att slänga dessa teorier i papperskorgen och börja om!
Lennart Schön: Man kan konstatera att både 30-talskrisen och 70-talskrisen ledde till att nya teorier kom - till paradigmskiften inom den ekonomsika teorin. Det är nog dags igen! Men ekonomer är också ett segt släkte så det kan ta lite tid.

Lisa: Vad kan hända om Italien behöver stödlån från euroländerna, likt de som Grekland får?
Lennart Schön: Konsekvenserna av detta har alltmera kommit att dominera farhågorna för den närmaste framtiden. Det skulle leda till snabbt sjunkande förtropende för den italienska ekonomin och den italienska staten med stigande räntor som följd för deras del vilket skulle ytterligare fördjupa deras kris. Samtidigt skulle farhågorna öka att möjligheterna uttömdes att assistera andra Euroländer och öka osäkerheten med den franska ekonomin, där många banker är exponerade med lån i både Grekland och Italien. Konsekvenserna blir därigenom svåröverskådliga.

Lisa: Fråga 1. Varför kan man inte göra mer pengar ? Fråga 2. Är Sverige på väg in att bli ett Uland ?
Lennart Schön: Din första fråga gäller hela penningpolitiken där prisstabilitet, eller låg inflation, är ett primärt mål. Är bara trycka pengar skulle snabbt leda till obalanser och stigande räntor. Däremot skulle man önska att överskottsländer, som till exempel Sverige och Tyskland eller Kina, använde större resurser i invetsreingar vilket skulle öka efterfrågan i världsekonomin och på så sätt hjälpa länder med underskott i sina ekonomier. På din andra fråga svarar jag obetingat nej - det finns inget idag som tyder på att Sverige håller på att bli u-land. Tvärtom skulel jag vilja säga att vi ligger långt framme i strukturomvandlingen mot en IT-anpassad kunskapsekonomi.

Åke: Praktiskt taget ingen har lyckats komma på krisens verkliga orsaker - tillgången på olja och det höga oljepriset. Vad beror denna okunskap på? När tror du att insikten infinner sig?
Lennart Schön: Oljetillgången och oljepriset är en del av krisen, absolut. Av den vidare krisen som handlar om anpassningen mellan det moderna samhället och naturresurserna. Oljepriset är dock inte, tror jag, en lika viktig utlösande faktor för krisen som på 1970-talet, då strukturkrisen hade sitt centrum i energitunga branscher som direkt drabbades av de då stigande oljepriserna. Men även den gången handlade krisen om mera än enbart energipriserna.

Roman: Vad kan vi lära från Kina, Indien och andra tillväxtekonomier som har mindre drabbats av krisen?
Lennart Schön: Det finns en hel del att lära och på många områden. Lärdomarna är dock ganska olika från exempelvis Kina och Indien med olika strategier för tillväxt. I båda fallen har man dock utnyttjat världsmarknaden som en hävstång för tillväxten. I Kina har man också haft en mycket omfattande investeringsplan för tillväxten. På samma gång har Kina mycket att lära av Västvärlden och inte minst Norden när det gäller att komma vidare i sin industrialisering. De befinner sig i en situation likartad den svenska på 1930-talet då det handlar om att bredda tillväxten socialt inom hela landet, öka konsumtionen och bygga ut den sociala infrastrukturen.

Lars Sundström: Det talas om att räntan kommer att går ner som ett resultat av att Riksbanken följer ECB. Men samtidigt säjs det att bankkrisen leder till ökande räntor pga brist på kapital. Hur hänger det här ihop egentligen?
Lennart Schön: Å ena sidan blir bankernas upplåning i Riksbanken billigare, å andra sidan ökar riskerna i ekonomin och bankerna kan tvingas (eller vilja) ta ut en högre riskpremie på marknaden och om osäkerheten om framtiden blir ännu större, ökar också denna premie.

Lennart Schön: Spanien har under lång tid, fram till åren kring 2005/2006, haft hög tillväxt med en snabb urbanisering, modernisering och en mycket expansiv byggsektor och omfattande långsiktiga investeringar. Det är samtidigt en riskabel position när konkurrensen tilltar och marknaden svänger nedåt - hög upplåning och ännu inte så stark konkurrenskraft på marknader där både Östeuropa och Östasien levererar till lägre priser. Det är en bakgrund till de stora åtstramningarna och den höga arbetslösheten i Spanien. Hittills är dock inte statsskulden lika betungande som i Italien. Och bankerna är inte lika involverade utanför landet som i Frankrike.

GKN: Om en bank faller, kan väl en solvent bank ta över och expandera i motsvarande grad? En möjlighet för svenska banker kanske? Kapital finns ju;) Småspararna räddas med bankgarantin.
Lennart Schön: Ja, i princip. Och detta har hänt i tidigare kriser. Kriser har varit tillfällen då tillgångar bjudits ut till låga priser och många förmögenheter har skapats av aktörer med likvida medel och idéer om framtiden - man kan ju exempelvis studera den svenska 30-talskrisen med Kreuger och Wallenberg eller de s k klipparna på 1970-talet. Med banker är dock ett problem att de har många kreditförbindelser i olika riktningar samt att de spelar en viktig roll för hela det finansiella systemet och penningväsendet.

Göran: Hej Lennart! Hur väljer du att placera dina pensionspengar med tanke på den rådande ekonomiska situationen (och naturligtvis din ålder)?
Lennart Schön: Det är kanske redan lite sent att göra något åt den saken! Man kan dock konstatera, vilket jag länge hävdat, att pensionsfonderna skulle krympa samtidigt som den stora fyrtitalistgenerationen skulle gå i pension. Den vanliga oturen som denna generation drabbats av - flertalet kom ju ut på arbetsmarknaden under 70-talskrisen...

Mats Elfström: Ofta nämns ökande tillväxt som en absolut nödvändighet. Precis vad är det som måste växa? Hur stort är det nu? Hur stort måste det vara? Hur stort kan det bli?
Lennart Schön: Jag tror det är viktigt att tänka på tillväxten som en sammanvägning av kvalitet och kvantitet. De stora kriserna har varit tillfällen då vi förändrat kvaliteten i tillväxten - slagit in på nya vägar som varit bättre anpassade till framtidens förutsättningar. Det finns en rad viktiga områden för innovationer och investeringar, inte minst i infrastrukturen. Sen är det ju viktigt att komma ihåg att stora delar av världens befolkning ännu har många otillfredsställda materiella behov.

Greger Morin: Finns det en väg (tillbaka) till en realekonomi istället för en "finansekonomi"? Länge var finansvinster i USA större än avkastningen på investeringar i produktion. Antar att det är/var liknande i EU.
Lennart Schön: Jag tror vi är på den vägen nu. I uppgången efter krisen kommer det att handla mera om att öka kapaciteten med långsiktiga investeringar på nya områden - inte minst inom infrastrukturen (återigen). Finansmarknaden kan då mera göra tjänsten att få fram resurser för investeringar snarare än för snabb avkastning. Här är det viktigt hur de starka ekonomierna - Kina och Nordeuropa - kan visa vägen!

Troels: Hur kan EU undvika att nationer lämnar EURO’n, när räntan på statsskulden i 4-5 år framöver kommer ligga över tillväksten i BNP? Är enda lösningen att skriva ner skulderna i Italien, Spanien, Portugal och Irland? .. Det går ju inte att stimulera tillväxten, när pengar som injiceras i ekonomin från centralbankerna bara användas till att betala av skulder...
Lennart Schön: Det blir ett stort balansproblem som förmodligen bara kan lösas om också de starka ekonomierna i världen - Kina o Nordeuropa exempelvis - blir mera expansiva med framtidsinvesteringar. Det skulle öka efterfrågan i världen och minska trycket på de svagaste ekonomierna. Annars finns risken att det blir ett s k race to the bottom med bara ökade sparkrav på utsatta ekonomier.

GKN: Varje person med minimal natinalekonomisk kunnande visste nog från start att EMUinte skulle fungera. Min fråga blir ska EU gå tillbaka till växelkurser mellan olika ekonomiska områden(länder) eller bilda en federation med federala system (EUs förenta stater)? Eller finns det andra lösningar?
Lennart Schön: Alla lösningar är säkerligen inte på plats men utvecklingen går uppenbarligen mot en ökad politisk samordning inom EU/Euroområdet - en kapplöpning med upplösningstendenserna!

Jim: Dessa återkommande kriser har en extremt negativ påverkan på ekonomier och länders utveckling, behövs ett helt nytt ekonomiskt system eller kan man endast 'förbättra' (reglera) vårt kapitalistiska system för att på så sätt undvika dessa svåra lågkonjukturer?
Lennart Schön: Samtidigt har kriser varit viktiga inslag i förnyelsen - tvingat ekonomier och samhällen att växla spår. Det hade naturligtvis varit bra om detta kunnat ske utan kriser men hittills har det inte varit möjligt i en global marknadsekonomi.

Birgitta: Allt fusk,all ekonomisk brottslighet, som vi har i Sverige,stölder i affärer osv.,Hur påverkas jag ekonomiskt av detta?
Lennart Schön: Allt sådant du nämner drar undan resurser från gemensamma angelägenheter och innebär ökade kostnader för övriga konsumenter.

Jakob lund: Varför förbjuds inte blankning i Sverige ? Att spekulera i nedgång är förbjudet i Italien, USA och många andra länder nu när det är kris.
Lennart Schön: Det är en bra fråga men jag har inget svar - det finns vanligen många aspekter på och effekter av tekniken kring aktiehandeln.

Sydsvenskan: Nu avslutas chatten. Tack för alla frågor och svar.