En lagstiftning skulle dessutom göra det lika för alla. Hos Upplysningscentralen, UC, anser man till exempel att även småskulderna har betydelse.
–Vi har faktiskt tillämpat en sådan gräns tidigare, men den har försvunnit
på grund av den ökade konkurrensen i branschen. Kunderna väljer den som ger
mest för pengarna, säger Hans-Henrik Stjerna.
Men han tycker att det har gått för långt när kreditupplysningsföretag annonserar om att vem som helst över internet kan kontrollera dotterns pojkväns ekonomi eller om grannen har råd med sin nya Merca.
– Det känns olustigt och det ger branschen dåligt anseende, säger han.
När yttrandefrihetsgrundlagen ändrades 2003 blev det möjligt att
grundlagsskydda alla typer av webbplatser. Det öppnade möjligheter för
kreditupplysning på internet.
Då undantas emellertid två konsumentskyddande paragrafer i
kreditupplysningslagen: Det behöver finnas något lagligt skäl till
upplysningen och man behöver inte informera den omfrågade personen genom att
skicka en kopia till vederbörande.
Svensk Upplysningstjänst var tidigt ute med kreditupplysning på nätet.
– Våra kunder får förbinda sig att bara använda våra tjänster i sin
näringsverksamhet. Därmed är det i praktiken är samma sak även om vi inte
behöver skicka någon omfrågningskopia, säger Hans-Henrik Stjerna.
Värdet för kunden av en kopia kan också diskuteras, anser han. Men för
kreditupplysningsföretaget handlar det om mycket pengar.
– Konkurrensen har pressat priset på en enkel kontroll till några kronor.
Ska man sedan skicka en kopia ökar kostnaden med 200 – 300 procent.
Hans-Henrik Stjerna menar att man kan lita på uppgifterna i kreditupplysningsföretagens register. Företagen är skyldiga att göra rättelser och uppgifter som är felaktiga eller missvisande måste tas bort eller ändras.
– Det är en allmänt spridd vanföreställning att kreditupplysningsföretagen använder kronofogdemyndighetens register. Men det är bara en råvara som vi sedan måste lägga ner ett betydande arbete på att bearbeta säger han.
Inget kreditupplysningsföretag har någon direkt koppling till
kronofogdemyndighetens register. Informationen levereras en gång per vecka
via filöverföring från Skatteverket.
Kronofogdemyndighetens och kreditupplysningsföretagens register har skilda
ändamål och därmed olika innehåll.
Kronofogdemyndighetens register är inget belastningsregister, utan ett
diarium över vidtagna åtgärder. I det registret kan – och bör – det inte gå
att göra några ändringar. Även om vissa åtgärder kan ha riktats mot fel
person eller varit ogrundade.
Kreditupplysningsbolagens register har som uppgift att vara ett stöd vid
kreditbeslut. Underlaget bygger på hypotesen att den som tidigare har
misskött betalningar kan utgöra en större kreditrisk än den som inte har
gjort det.
Det är inte ovanligt att en gäldenär betalar skulden efter att
kronofogdemyndigheten utfärdat ett utslag om betalningsföreläggande och
sedan begär återvinning mot utslaget i tingsrätt. Tingsrätten kommer då att
undanröja utslaget.
Men detta har ingen betydelse för kreditupplysningsföretagen och uppgiften
står kvar i deras register.
% är glada
% är likgiltiga