Värden för cirka tolv miljarder försvinner per år inom den svenska handeln. Det beror på kasserade varor men också brott.
Två av miljarderna går direkt att härleda till att anställda stjäl, säger Dick Malmlund, säkerhetschef på Svensk Handel.
– Oftast är det pengar. När jag började 1974 var det enstaka personer som
tog något, idag är det ofta flera som stjäl tillsammans. Man pratar med
varandra och tipsar. På en arbetsplats var tjugo personer inblandade.

– Det går inte att börja ett resonemang om att det är OK om du tar för 37
kronor men inte för 37,50.
Vem är det som tar saker?
– Absolut vem som helst, säger Dick Malmlund.
– Om jag bara kollat de jag själv misstänker hade vi kanske hittat 10
procent. Resterande 90 hade vi aldrig kommit i närheten av. De som stjäl gör
det för att ha till överkonsumtion.
Björn Sandström
på företaget Sandex arbetar främst för att förhindra interna stölder.
– Allt från gem till bilar försvinner från jobbet, säger han.
– Ibland anser den som tar att det är stöld, ibland inte. Det handlar om att
förstå var gränserna går och att ha klara rutiner på arbetsplatsen.
– Vi hade nyss en skåpbil som försvann från en arbetsplats och upptäcktes på
en parkering. En anställd hade tagit bilen över helgen eftersom andra hade
gjort så tidigare, så han tyckte inte han behövde fråga om lov.
– Ett annat fall är kassörskan som ibland inte stämplade in varorna. Det
visade sig att högste chefen gjorde likadant. När den anställde gör som
chefen är det väldigt svårt att påvisa brott.
Björn Sandström tycker inte vår inställning till stöld blivit mer blasé,
snarare tvärtom.
– Skandalerna bland politiker och näringsliv har gjort folk mer uppmärksamma
på problematiken.
På kontor försvinner mycket block och
pennor. Björn Sandström menar att det är tämligen accepterat och så gott som
aldrig polisanmäls.
– Få ser något oegentligt i att ta med ett block hem då det är ett
arbetsverktyg med lågt värde och om det tas utan uppsåt att skada. Om det
däremot är en uppenbar stöld kan det bli grund för avsked, hur högt eller
lågt värdet än är.
Enligt chefsjurist Dan
Holke på LO-TCO Rättsskydd är det inte riskfritt att ta med sig något från
företaget, ens för små summor. Praxis hos Arbetsdomstolen är strängare än
vad de flesta tror.
– Att ta saker från jobbet utan lov kan ofta vara saklig grund för
avskedande. En person avskedades för att ha tagit 60 kronor, vilket väl är
vad en finare penna kostar, säger Dan Holke.
För att
kunna hävda att man tagit eller lånat hem exempelvis maskiner eller
utrustning ”i god tro” måste man kunna visa att det finns sådana rutiner på
företaget. Det ska vara känt och accepterat både på arbetsplatsen och av
arbetsgivaren.
– Fast det är farligt om det inte finns nedskrivet, vilket det sällan är.
Det är upp till den som tagit något att bevisa att det är kutym på företaget.
– Jag tror folk tar från jobbet då de känner att de inte får vad de ska. Det
blir en slags extra löneförmån, säger beteendevetaren och coachen Nina
Jansdotter i Malmö.
– Klimatet har hårdnat. Företagen har aldrig gjort så stora vinster och
näringslivstoppar får bonusavtal och fallskärmar, ändå skärs det ner. Många
känner sig utnyttjade. Att snatta blir en form av minihämnd, en mental
maktutjämning.
Den nya, individualistiska kulturen ger
större svängrum för individen men är också ett hot mot våra kollektiva
värderingar, menar Nina Jansdotter.
– Att snatta kanske ger en mental vinst men den är kortsiktig, eftersom det
går emot de flestas grundläggande värderingar.
I vissa företagskulturer är det mer eller mindre accepterat att ta saker.
Chefer kan också föregå med dåligt exempel.
– Om cheferna fyller bensin i sina partners bilar på firmans räkning är det
också en form av mygel. Eller om säljarna har saker hemma som borde vara på
varulagret. Sådant bygger ofta på att alla i gruppen är med på noterna och
håller tyst.
Nina Jansdotter anser att det långsiktigt är
ett större problem att lojaliteten mot företaget sviktar.
– Oerhört många är missnöjda med sina jobb. De upplever att ingen lyssnar på dem och ser sig aktivt om efter något annat. Om det är känslan av att ingen lyssnar som genomsyrar samhället har vi ett större problem än att det snattas. Det är en viktig varningsklocka för vart vi är på väg.
40 procent. Så många hade tagit något som tillhörde jobbet, enligt en enkät
i arbetsmiljötidningen Du&jobbet i slutet av 1990-talet. Drygt 500 personer
tillfrågades.
Fler tjänstemän (TCO och Saco) hade tagit något – 48 procent – än arbetare
(LO-grupperna) – 29 procent.
Mest stöldbegärligt i butiker 2001:
Godis
Rakprodukter
Film
Kaffe
Mest stöldbegärligt i butiker på 1980-talet:
Livsmedel
Parfym
Godis
Kläder
0% är glada
0% är likgiltiga