SAN FRANCISCIO. Enligt amerikanska handelsdepartementet sparade landets hushåll i fjol minus 1 procent. De handlade alltså för 1 procent mer än de tjänade. År 2005 var siffran minus 0,4 procent.
– Det negativa sparandet är i sig inte så farligt. Problemet är att folk
lägger pengarna på saker som inte kommer att generera betydande tillväxt i
framtiden, säger Austin Nichols, ekonom på tankesmedjan Urban Institute i
Washington.
Hushållen lägger med andra ord för mycket pengar på konsumtion och för lite på mer strategiska utgiftsposter som utbildning.
– Amerikanerna sägs vara pengagalna, men vi är inte snåla. Den sociala
strukturen bygger på konsumtion, och vi identifierar vår sociala status
genom våra tillhörigheter, påpekar Robert Thompson, professor i
Amerika-studier på Syracuse University.
Inte sedan 1932 och 1933, när USA befann sig i en depression, har hushållen sparat så lite. Under depressionen tog amerikanerna till sina sparade pengar för att ha råd med mat och uppehälle och inte för att, som nu, ofta finansiera köp av mindre nödvändiga saker.
– Folks förväntningar på vad som är nödvändigt att äga har förändrats.
Företagen tränar oss att vilja ha lite mer än vi har råd med, säger Thompson.
Denna gång ackompanjeras hushållens konsumtion dessutom av ett liknande
beteende från statens sida. Landet hade förra året ett budgetunderskott på
motsvarande 1738 miljarder dollar. Bara kriget i Irak kommer, om president
George W Bush får som han vill, i år att kosta 1192 miljarder kronor.
Samtidigt vill presidenten skära ner på social välfärd.
Vinnarna är handlarna. Förra året ökade amerikanernas inköp enligt detaljhandelns branschorganisation, National Retail Federation (NRF) med 6,3 procent. NRF förutspår en ökning på 4,3 procent under 2007.
– På 30-talet kom depressionen som en chock för människor. Men nu beror
konsumenternas negativa sparande på att de ser för optimistiskt på sina
chanser att tjäna pengar på aktiemarknaden. De känner sig mycket mindre
utsatta än de borde eftersom vi har haft några goda år, förklarar Nichols.
Än verkar USA:s ekonomi inte lida av det anemiska sparandet.
Privatkonsumtionen håller tvärtom igång ekonomin, och många länder med högre sparandesiffror har lägre tillväxt. Fortsätter trenden kan den, varnar ekonomer, dock leda till en lågkonjunktur.
Mellan 1996 och 2006 ökade andelen amerikaner som anser det nödvändigt att ha luftkonditionering i hemmet från 51 procent till 70 procent. 1996 tyckte 32 procent att mikrovågsugn och 26 procent att dator var nödvändigt att ha i hemmet; 2006 hade siffrorna ökat till 68 procent respektive 51 procent. Andelen personer som tycker att diskmaskin i hemmet nödvändigt ökade samtidigt från 13 procent till 35 procent. 1996 mättes inte mobiltelefoner och bredband, men förra året tyckte 49 procent respektive 29 procent att det var nödvändigt att de var nödvändiga att ha.
Antalet miljonärshushåll i USA fortsätter öka. Enligt en ny rapport från Phoenix Marketing International hade 5,4 miljoner hushåll förra året minst en miljon dollar (motsvarande runt 7 miljoner kronor) i investeringsbara tillgångar. Det är en ökning på 56 procent sedan 2003. Samtidigt ökade antalet hushåll med minst fem miljoner dollar (runt 35 miljoner kronor) med 47 procent till 755 000. Enligt Phoenix Marketing International beror ökningen på hushållens stora vinster på aktiemarknaden. Mellan 2003 och 2006 ökade storföretagsindexet S&P 500 med 30 procent.
100% är glada
0% är likgiltiga