Räntekrisen hot mot 150 000 hushåll

Bankerna fortsätter att justera upp boräntorna och boendekostnaderna smyger sig allt närmare smärtgränsen. Trots att även hushållens inkomster har ökat innebär de höjda räntorna en betydande kostnadsökning. Inte minst därför att prisuppgången på bostäder, som köpts under de senaste åren har finansierats med i motsvarande grad högre lån.

Man räknar dock inte med någon bolånekris i stil med den som hotar i USA eftersom den svenska lånemarknaden är stabilare än den amerikanska.

Gemensamt är dock att de extremt låga räntorna tidigare kan ha lockat många att köpa ett boende som de egentligen inte har råd med på normala räntenivåer. De låga boräntorna har dessutom bidragit till stigande bostadspriser som i sin tur har fungerat som en falsk säkerhet.

Det är något att tänka på för den som funderar på att köpa sin första bostad på en marknad där priserna sannolikt kan ligga på topp just nu.

När den svenska fastighetsbubblan sprack i början av 1990-talet var det många som fastnade i en karusell med stigande räntor och fallande bostadspriser. Då finns det inte längre någon prisökning att utnyttja för att öka belåningsgraden och betala de allt högre räntorna. I värsta fall återstod bara att lämna huset till banken.

I spåren av bolånekrisen i USA kan den amerikanska centralbanken, Fed, av försiktighetsskäl komma att sänka räntan. Men den Europeiska centralbanken väntas fortsätta med sina höjningar och den svenska Riksbanken lär följa samma mönster.

Enligt Riksbankens senaste prognos kommer reporäntan som styr den rörliga boräntan att stiga snabbare än vad man tidigare har trott. Under hösten väntas banken höja räntan med totalt 0,50 procentenheter till 4,0 procent.

Under nästa år väntas ytterligare höjningar till 4,5 procent. Sannolikt kommer nästa räntehöjning med 0,25 procentenheter vid Riksbankens penningpolitiska möte den 6:e september. Men Riksbankens dilemma är att bromsa en hotande inflation utan att samtidigt vålla en kris på bostadsmarknaden.

Riksbankens räntehöjningar drar upp den rörliga boräntan, som ligger cirka en procentenhet över reporäntan. Samtidigt anpassas även de bundna räntorna så att både rörliga och bundna boräntor kommer att stiga till cirka 5,50 procent under 2008.

Det kan ännu finnas en viss fördel i att binda räntorna på 1–4 år, enligt Sbab:s senaste konjunktur- och ränterapport. Men räntefördelen blir relativt liten i relation till osäkerheten i prognosen. För den femåriga bundna boräntan väger det jämnt gentemot det förväntade genomsnittet för den rörliga räntan under de kommande fem åren.