Dansk överhettning kan sprida sig över Sundet

Mellan 1993 och 2007 har antalet arbetslösa i Danmark minskat från 337500 till 90500. Sedan januari 2004 har arbetslösheten halverats. Det visar nya siffror från Danmarks Statistik.

Danmarks nationalbanksdirektör Nils Bernstein sitter i en rävsax. Den danska konjunkturen behöver dämpas. Men räntevapnet är tveeggat. De danska bostadspriserna har redan börjat falla och bolånekrisen i USA visar på risken för att de svagaste bostadsköparna slås ut vid en räntehöjning. Danska regeringens löften om mer pengar till välfärd hotar samtidigt att elda på överhettningen ytterligare.

I juli saknade 3,3 procent av den danska arbetskraften jobb medan motsvarande svenska arbetslöshetssiffra låg på 5,0 procent. Här hemma fortsätter bostadspriserna att stiga medan svenska riksbanken signalerar om fler räntehöjningar.

I Skåne är ekonomin närmare ett danskt scenario än den något lugnare Stockholmsvarianten.

Den allt mer integrerade arbetsmarknaden gör att svenska och danska företag i många branscher slåss om samma arbetskraft. Det kan ge flera effekter – såväl goda som mindre önskvärda:

Integrationsprocessen över Öresund fick sitt genombrott i fjor. Den höga efterfrågan på arbetskraft på båda sidor Öresund gör att arbetsmarknaderna nu definitivt måste klassas som integrerade för all framtid.

Lönebrasan tar fart på allvar när det blir huggsexa om arbetskraften. Räkna med högre lönehöjningar i Skåne än det svenska riksgenomsnittet. Det gäller inte minst för de personer som är aktiva och spelar ut svenska och danska arbetsgivare mot varandra. De första pendlarna som började utnyttja Bron har ett försprång i lönekampen.

Höjda löner betyder höjda kostnader som oroar företagsledningarna. De svagaste företagens löneläge kan drivas upp på en nivå som gör att de riskerar att slås ut när lågkonjunkturen så småningom gör entré. Under nästa lågkonjunktur kan det uppdrivna löneläget vända stämningen i Öresundsregionen från euofori till en molande baksmälla. Men på lång sikt gynnas regionens ekonomi av integratonen och av att de svagaste bolagen får lämna plats för mer livskraftiga framtidsföretag.

Inflationen riskerar att drivas upp av de höjda lönekostnaderna. Men här pratar vi mer om nationella effekter än om integrationen över Sundet. Riksbankens räntebeslut baseras på svenska inflationsförväntningar och den internationella utvecklingen. En överhettad dansk ekonomi höjer inte de svenska räntorna.