NEW YORK. JP Morgan Chase – en av USA:s största banker – gick på måndagen med på att höja budet på Bear Stearns från 2 till 10 dollar per aktie. Det innebär att Bear Stearns, en av de anrika firmorna på Wall Street, nu värderas till runt 1,19 miljarder dollar. Det är fortfarande bara en bråkdel av vad firman ansågs vara värd innan krisen slog till.
JP Morgan Chase och dess vd Jamie Dimon har ansatts av mycket hård och bitter kritik från Bear Stearns aktieägare och anställda som tvingats se hur deras tillgångar raderats ut. Många av de 14000 anställda är delägare. De riskerar att förlora sina jobb samtidigt som deras pensionssparande försvinner i affären.
Genom att höja budet hoppas JP Morgan Chase att inte bara dämpa missnöjet utan även hålla undan tänkbara rivaler som skulle kunna lockas att utnyttja situationen med ett mer generöst erbjudande.
JP Morgan Chase tar nu också på sig en något större riskbörda. Banken tar ansvar för 1 miljard dollar av de förluster som sannolikt måste tas eftersom det ännu inte är klarlagt exakt hur sårbara Bear Stearns tillgångar är. USA:s centralbank, Federal Reserve, garanterar resten upp till 30 miljarder dollar.
Det var för drygt en vecka sedan Federal Reserve tvingades gripa in när det stod klart att riskfyllda finansiella instrument kopplade till bolånekrisen med hög hastighet förde Bear Stearns mot ruinens brant. Farhågor om att panikreaktioner snabbt kunde sprida krisen till andra delar av finanssektorn fick centralbanken att orkestrera en räddningsaktion. Resultatet blev att JP Morgan Chase kunde ta över Bear Stearns för vad som i sammanhanget betraktades som en struntsumma på 236 miljoner dollar.
USA:s finanskris ser också ut att hamna högt på den politiska dagordningen de kommande veckorna. I USA-kongressen tas initiativ till olika former av politiska ingripanden. Hillary Clinton, som fortfarande hoppas vinna den demokratiska nomineringen inför presidentvalet, krävde på måndagen att president George W Bush tillsätter en nationell kommission som kan ta fram åtgärdsförslag för att lösa bolånekrisen och ”återupprätta förtroendet för USA-ekonomin”.
% är glada
% är likgiltiga