Invandrare tar dyra lån när banken nobbar

När banken nobbar kan lån från släkten vara ett alternativ. En annan möjlighet är Almis mikrolån – säkerhet behövs inte men räntan är betydligt högre än bankernas.

Problemet för utlandsfödda att få banklån har stötts och blötts under många år men i praktiken har väldigt lite hänt.

En rapport från Svenskt Näringsliv (”Kusinen eller banken”) visar att bankerna är tveksamma att stötta företag i traditionella branscher med låg lönsamhet som till exempel restaurang, livsmedelsbutiker och taxi där många med utrikesbakgrund väljer att starta.

Enligt rapporten som kom i höstas ersätter lån av släkten ofta banklån för utlandsfödda.

– Men det är just för att det är så svårt för invandrare att få banklån som vi finns. Vår uppgift är att underlätta för invandrare att ordna finansiering, säger Darja Smisovsky på IFS Rådgivningscentrum i Skåne som riktar sig till invandrarföretagare.

IFS integrerades förra året med statliga Almi Företagspartner.

– Att invandrare har svårt att få banklån är inte konstigt. De har bott begränsad tid i Sverige och har inte hunnit spara ihop kapital. Men vi kan hjälpa till på många sätt och inte minst förmedla kontakter.

IFS hjälper sina kunder med sådant som språksvårigheter, upprätta affärsplan, presentera idéen för banken och liknande.

Almi introducerade i somras mikrolånet. Ett lån om max 100000 kronor utan krav på vare sig säkerheter eller medfinansiärer.

– Det utnyttjas nu flitigt av människor med utländsk bakgrund där just den personliga säkerheten annars är ett problem.

Mikrolånen har snabbt blivit en succé. Förra året förmedlare IFS i Skåne tjugo sådana lån, i år har de redan hunnit förmedla elva.

Räntenivån på mikrolånet varierar och är en förhandlingsfråga mellan låntagaren och Almi. Ju högre risk Almi anser sig ta, desto högre ränta.

Första året ligger räntenivån på runt 5 procent, andra året går det raskt upp till 8–9 procent eller till och med ännu högre beroende på hur marknadsräntan ser ut.