Inflationen äter upp din bankränta

Text: Jan Andersson
Publicerad 26 maj 2008 23.30 Uppdaterad 27 maj 2008 16.39

Ekonomi.
Inflationsspöket är inte dött. Inflationen ser istället ut som det verkliga hotet mot världsekonomin om finansoron nu är på väg att förpassas till skuggorna.

Det bådar inte gott för hushållskassan där de ökade levnadskostnaderna redan har börjat märkas ordentligt.


Under det senaste året har skenande olje- och matpriser nästan fördubblat inflationstakten. Den svenska inflationstakten, mätt som konsumentprisindex, KPI, var 3,4 procent i april. Det är väl över Riksbankens inflationsmål på två procent trots ett toleransintervall på +/- 1 procentenhet.


Men ännu värre är att inflationstakten är den högsta på 15 år. Det tvingade Riksbanken att tvärtemot förväntningarna höja den svenska styrräntan mitt under brinnande finanskris i början av året.


Risken är överhängande för ytterligare räntehöjningar snarare än för sänkningar senare i år. I synnerhet om den svenska ekonomin fortsätter att gå bra och finansoron dämpas.


Även om räntehöjningar på sikt förväntas dämpa inflationen har de omedelbart en motsatt påverkan. Det märks främst på höjda bostadskostnader. De rörliga bolånen brukar normalt följa styrräntan men ligga cirka en procentenhet högre.


Banksparandet, som ökar i Sverige, hotas av inflationen. Trots att många banker lockar med högre räntor på inlåningskontona urholkas avkastningen av inflationen.


Med 3,4 procents inflation blir årsavkastningen på ett sparbelopp på 100 000 kronor måttliga 345 kronor, motsvarande 0,345 procent, efter skatt även med Kaupthing Banks bästa ränta på 5,35 procent.


I ett internationellt perspektiv kan den svenska inflationen ändå betraktas som ett i-landsproblem. Värst drabbade är världens fattigaste länder där inflation och höjda matpriser har skapat hungerkravaller bland befolkningen.


Till en del beror inflationen annars på att en stor del av världens befolkning har fått det bättre. Högre löner i länder som Indien och Kina medför inte bara att vi i västländerna får betala mer för produkter som tillverkas där utan även ökad konkurrens om livsmedel, energi och konsumtionsvaror. Enligt regeln om tillbud och efterfrågan innebär ökad konkurrens högre pris på den eftertraktade varan.


Också i oljeländerna, som har rekordinkomster på de höga oljepriserna, ökar inflationen. Högre hyror och matpriser bidrog till att öka inflationen hos världen största oljexportör, Saudiarabien, till 10,5 procent i april, vilket är den högsta nivån på 30 år.


Chefen för den Europeiska Centralbanken, ECB, Jean-Claude Trichet och hans vicechef Lukas Papademos uttalade sig i helgen i tidningsintervjuer om hur problemen med ökade mat- och råvarupriser riskerar att föra Europa in i en utdragen period av hög inflation samtidigt som den ekonomiska tillväxten dämpas.


I USA har centralbanken trots hög inflation tvingats till upprepade räntesänkningar för att bekämpa finanskris och vikande konjunktur. Andelen marknadsanalytiker som i befarar stagflation, det vill säga hög inflation utan ekonomisk tillväxt, har ökat till 85 procent. Det visar en stor undersökning gjord av investmentbanken Merrill Lynch.

Större eller mindre text



Media:
1 läsare har reagerat på denna artikel

0% är glada

0% är likgiltiga

100% är nyfikna

0% är arga


Hur reagerar du på "Inflationen äter upp din bankränta"?
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu