MALMÖ. I onsdags efterlyste vice riksbankschef Lars Nyberg en avgift på bankomatuttag för att få ner kontanthanteringen i samhället, något som nu alltså Nordea planerar att genomföra.
Kontanthanteringen kostar idag konsumenterna runt elva miljarder kronor i form av högre priser på varor och tjänster, enligt en studie från Riksbanken.
– Vi kan tänka oss att införa en sådan avgift för att minska kontanthanteringen som idag kostar handeln och bankerna stora pengar, en kostnad som konsumenterna i slutändan får betala. De nya bankkorten med chipteknik är dessutom så pass säkra att fler borde betala med kort istället för kontanter, säger Christian Clausen.
Nordeas vd vill dock inte spekulera i hur mycket det ska kosta i framtiden att ta ut pengarna från en bankomat.
Under våren har det varit regelbundna spekulationer kring att Nordea ska gå samman med antingen SEB eller Handelsbanken.
Christian Clausen tror också på nya bankfusioner de kommande åren, men väljer att ligga lågt när det gäller Nordeas roll.
– Jag utesluter inget för vår del. Men jag tror det dröjer ett tag innan vi får se några stora bankfusioner. Först måste branschen få kontroll över den pågående kreditkrisen innan man kan sätta sig ner och på allvar diskutera några samgåenden, säger han.
Kortsiktigt är det istället tillväxt genom egen kraft som gäller för Nordea, inte minst i Polen och Ryssland.
I Polen har Nordea för närvarande ett hundratal bankkontor och målet är att fördubbla antalet inom två år.
Men det har blivit allt svårare att hitta lokaler i attraktiva lägen till de polska bankkontoren.
– Vi öppnar i snitt en nytt bankkontor i veckan i Polen och det har blivit tuffare att hitta lämpliga lokaler. Att hitta kompetent personal är däremot betydligt enklare. Men jag tror ändå att vi lyckas hålla vår polska expansionsplan, säger Christian Clausen.
Omkring hälften av de cirka 3¿000 nyanställningar som Nordea planerar att genomföra under året hamnar också i Polen, Ryssland och Baltikum. I siffran ingår även cirka 350 anställda hos Svensk Kassaservice som förs över till Nordea i samband med övertagandet vid halvårsskiftet.
Vid årsstämman i april blev tre kvinnor fyra i Nordeas styrelse. Men i den sju personer starka ledningen är endast en kvinna, norskan Gunn Waersted, trots att omkring 60 procent av Nordeas anställda är kvinnor och sannolikt hälften av kunderna är kvinnor.
Christian Clausen erkänner också att den svaga kvinnorepresentationen i Nordeas allra högsta ledning är ett problem.
– Det är ett problem att vi bara har en kvinna i ledningen. Men vi jobbar aktivt med att få in fler kvinnor på ledande poster så att vi får en större bas att rekrytera från till koncernledningen. Bland annat har vi ett internt mentorprogram för att lyfta fram fler kvinnor i ledande positioner. Dessutom har vi en policy att av tre slutkandidater till ett chefsjobb ska minst en vara kvinna.
0% är glada
20% är likgiltiga