Tillsammans med kollegan Jaap Hartsen fick han uppdraget att utreda möjligheterna att låta mobiltelefoner kommunicera trådlöst med annan elektronisk utrustning.
Året var 1995. Ericsson gjorde egna mobiler, men sålde dåligt.
– Företaget var angeläget om att hitta produkter som kunde stärka vår position på telefonmarknaden. På den tiden handlade mycket om idéer som kunde göra oss mer konkurrenskraftiga.
Utgångspunkten för uppdraget var att hitta utrymmessnål och billig teknik som drog lite batteri.
– Alla funktioner skulle vara integrerade i ett chip. Annars var det inte intressant. Dessutom var det tvunget att vara energisnålt. Annars var det dödsdömt på marknaden, berättar Sven Mattisson.
Efter flera års utvecklingsarbete kunde han presentera en prototyp med namnet ”Multi-Communicator Link”. Lösningen blev så lyckad att ledningen inom Ericsson snabbt insåg att även andra företag kunde vara intresserade av tekniken. Med en trådlös standard för hela elektronikbranschen öppnade sig en helt ny värld av produkter.
– Vår utgångspunkt var en trådlös teknik som ersatte sladdar lokalt, med en räckvidd på några meter eller lite mer, säger Sven Mattisson.
Ericsson tog kontakt med elektronikjätten Intel i USA för samarbete. I inledningsskedet fanns det till och med problem att få höjdarna på Intel att ens titta på tekniken. Men när väl det amerikanska företaget insett potentialen väcktes intresset.
– Vi hade fått fram en radio i ett chip som kostade under fem dollar att tillverka. Det hade ingen trott varit möjligt.
Det var också under diskussioner mellan svenskar och amerikaner som det udda namnet Bluetooth föddes. Sven Mattisson gillar vikinganamn – här hövding Harald Blåtand – och hos Intel hittade han en amerikansk kollega med samma svaghet för vikingatiden. Att namnet inte för ett ögonblick går att härleda till själva tekniken spelar ingen roll. Det väcker istället nyfikenhet.
Namnfrågor är centrala när det gäller hemelektronik. Produkterna ska säljas över hela världen och namnet måste fungera i jordens alla hörn. Näst bäst namnförslag var ”Flirt” – närkontakt utan att vidröra.
Bluetooth introducerades 1998 men det har tagit tid för tekniken att vinna mark. Den har ansetts krånglig att använda och väl dyr att installera i enkla massprodukter.
Idag ser det annorlunda ut. Över tiotusen företag är anslutna till Bluetooth-tekniken. Mer än varannan mobiltelefon som tillverkas är utrustad med Bluetooth och tekniken finns installerad i en bra bit över två miljarder prylar.
Företagen bakom tekniken räknar med att Bluetooth snart blir samlingsbegreppet för all lokal trådlös teknik oavsett vad konkurrerande lösningar heter. På samma vis som Melitta blivit en ren synonym för kaffefilter.
– Visst har tekniken utvecklats mycket sedan vi började jobba med den. Men i grund och botten är det ändå vår lösning allting bygger på. Det lär väl bli mitt stora bidrag till teknikutvecklingen, säger Sven Mattisson.
83% är glada
0% är likgiltiga