Även dieseln blev dyrare. Literpriset höjdes i båda fallen med 10 öre.
Dagsnoteringen på 13,29 kronor för en liter 95-oktanig bensin och 14,19 för en liter diesel är ändå en bra bit under rekordet på 14,09 respektive 14,99 kronor litern som tangerades för en dryg vecka sedan.
Anledningen till prishöjningarna är att råoljepriset åter vände uppåt under torsdagen efter att ha rasat med drygt 20 dollar per fat. Nu spekulerar investerarna i att priset hade fallit för mycket från rekordnivån strax under 150 dollar per fat.
Om det handlar om en ny vändning uppåt efter trendbrottet för två veckor sedan är dock för tidigt att säga. Oljan är sedan länge en bristvara och därför är den mycket priskänslig för alla spekulationer om begränsningar i tillförseln. Det kan handla om allt från politiska konflikter till stormar, strejker, sabotage eller olyckshändelser vid oljeanläggningarna. Hoten behöver inte ens vara verkliga – det räcker med farhågor för att spekulationerna ska föra oljepriset mot nya höjder.
Bakom den nya prisuppgången ligger förnyad oro för utvecklingen i förhållandet Iran–USA–Israel och en tänkbar blockering av den viktiga oljetransportleden genom Hormuz-sundet i Persiska viken, liksom nya hot mot pipelines, raffinaderier och produktionsanläggningar i det afrikanska oljelandet Nigeria.
Det var bland annat minskad oro för detta som låg bakom prisfallet i förra veckan tillsammans med att orkanen Dolly inte drabbade oljeplattformarna i Mexikanska golfen.
Men därtill kommer dock även reella förväntningar om minskad efterfrågan i USA som en följd av landets ekonomiska problem. USA konsumerar cirka en fjärdedel av all bensin i världen och lagren ligger nu i överkant av genomsnittet för de sista fem åren, och även lagren av diesel och olja för uppvärmning är större än normalt.
Under första halvåret minskade den amerikanska konsumtionen av fordonsbränslen med 3 procent, vilket är det kraftigaste fallet på 17 år.
Smärtgränsen är i många fall passerad för de amerikanska bilisterna sedan bensinpriset gått över den magiska gränsen 4 dollar per gallon. Det motsvarar ungefär 6,50 svenska kronor och är mindre än vad svenska och många andra europeiska bilister betalar i skatt på bensinen.
Det är inte mer än fyra år sedan det svenska bensinpriset passerade
tiokronorsgränsen och två år sedan som dieseln för första gången blev dyrare
än bensinen. Först i år har dieselpriset på allvar etablerat sig på den
högre nivån. Det höga dielselpriset beror till stor del på att Kina och
Indien konsumerar stora mängder diesel.
Enligt en undersökning som gjorts av Motormännens Riksförbund har det svenska
bensinpriset gått upp med 17,5 procent medan dieseln blivit 38 procent
dyrare på ett år. Intresseorganisationen har jämfört priserna per den 2 juli
med samma tidpunkt förra året.
Den svenska prishöjningen ligger ungefär på genomsnittet för Västeuropa. I
Östeuropa är prishöjningarna generellt större än i väst, men de faktiska
drivmedelspriserna är fortfarande lägre.
Mest har priset ökat i Ukraina där diesel i år kostar 64 procent mer än förra
året, men fortfarande bara 8,74 kronor litern, medan bensinpriset steg med
39 procent till 8,36 kronor litern. Minsta prisökningen har Spanien,
Storbritannien och Rumänien där såväl bensin som diesel blivit 11 procent
dyrare.
Allra mest kostar bensin och diesel i oljelandet Norge där literpriset enligt
undersökningen var 16,18 respektive 16,59 kronor. I likaledes
oljeproducerande Ryssland var priset som en jämförelse 6,50 respektive 6,31
kronor litern.
0% är glada
0% är likgiltiga