NEW YORK. President George W Bush gjorde vad han kunde för att lugna de alltmer ilskna och oroliga USA-väljarna.
– Demokrater och republikaner kommer att gå samman och anta en räddningsplan,
förklarade han i ett kort uttalande från Vita huset.
Om inte hans begärda stödpaket på 700 miljarder dollar – 4¿600 miljarder
kronor – antas är risken att finanskrisen inte bara förvärras utan också
leder till politiskt kaos i USA.
Det var i första hand en republikansk revolt som fällde den preliminära
uppgörelse som träffades i kongressen i torsdags.
Enigheten kollapsade under det extraordinära möte president Bush kallat till i
Vita huset med såväl kongressledare som de två presidentkandidaterna,
demokraten Barack Obama och republikanen John McCain.
Under förhandlingarnas gång kräver dessutom finanskrisen nya offer.
USA:s största sparbank, Washington¿¿Mutual med 2¿239 bankkontor, har kapsejsat efter att ha spekulerat fel i dåliga bolån. Sedan myndigheterna ingripit säljs nu en del av tillgångarna till storbanken JP Morgan Chase. Detta är den största bankkraschen i USA:s historia.
Riskerade inte president Bush att förvärra krisen genom sitt känslosamma
tal natten till torsdag?
Jo, det normala skulle ha varit att försöka ge lugnande besked just för att
motverka panikreaktioner. Men Bush hade inget val. Det finns en stor ilska
bland vanliga väljare som riskerar att förlora jobb och bostäder. Många
ledamöter i kongressen har varit tveksamma till att rösta för ett
räddningspaket som av många uppfattats som hjälp till Wall Street.
Men skulle kongressen stoppa krispaketet ökar risken för ännu större
skadeverkningar i hela världsekonomin. Bush var inmålad i ett hörn utan
manöverutrymme.
Kommer den ekonomiska krisen att överskugga presidentvalet?
Helt säkert kommer de ekonomiska frågorna nu att dominera valdebatten.
Väljarna vill ha åtgärder mot krisen och bryr sig nu mindre om vad som
händer i Irak och andra krishärdar. Utrikespolitiken och andra frågor faller
i skymundan.
Varför ska presidentkandidaterna blandas in i Bushs krispaket?
Situationen är så allvarlig att man vill visa en nationell samling. Det finns
kraftfull symbolik i att alla politiska ledare samlas över partigränserna.
Därtill är George W Bush så försvagad att han saknar auktoritet att driva
ett genom ett krispaket när det finns invändningar i kongressen. De åtgärder
som ska vidtas är heller inte riskfria. Genom att ha med demokraterna och
Barack Obama i båten skaffar sig Bush, McCain och republikanerna ett visst
skydd mot framtida kritik om saker och ting går snett. Ansvarsbördan kan
fördelas.
Gynnas Obama eller McCain av krisen?
Obama har ett bättre utgångsläge. Opinionsmätningarna visar att USA-väljarna
nu har större förtroende för demokraternas förmåga att sköta ekonomin och
Obamas kapacitet att styra USA undan finanskrisen. Det är ett problem för
McCain att han partipolitiskt förknippas med en impopulär president som får
hård kritik.
Ekonomi är heller inte McCains starka sida. Han föredrar att valdebatten
fokuserar på säkerhetspolitiken i vetskap om att väljarna ser honom som en
mer pålitlig militär överbefälhavare än Obama. McCains problem understryks
av det drastiska greppet att suspendera valkampanjen. Det är en chansning.
Han kan framstå som en ledare som sätter nationens intressen främst men
också beskyllas för att exploatera en allvarlig kris för politisk vinning.
Lennart Pehrson
% är glada
% är likgiltiga