Men något börsrally blev det inte. Obamas seger i presidentvalet prisades in på börserna redan innan det slutgiltiga resultatet. Istället var det nya dåliga nyheter om den amerikanska ekonomin som fick New York-börsen och Nasdaqbörsen att backa.
Kursfallen kom efter det att en rapport släppts som visade att ytterligare 157 000 amerikaner fått lämna sina jobb senaste månaden. Samtidigt redovisade världens största ståltillverkare Arcerolmittal fortsatt minskad produktion.
Barack Obama tar över ett land som sjunker allt djupare ned i ekonomisk kris.
Någon smekmånad blir det därför inte för Obama när han den 20 januari flyttar in i Vita Huset. Man får gå tillbaka till Franklin D Roosevelts dagar under 1930-talets depression för att hitta en lika stor utmaning för en nytillträdd amerikansk president som de problem Obama nu står inför:
Snabbt stigande arbetslöshet. Under 2009 spås arbetslösheten stiga till sex procent. Men det kan bli ännu värre då konjunkturen håller på att förvärras för flera branscher. Allra värst ute är den viktiga amerikanska bilindustrin med dess inhemska underleverantörer. Ökad arbetslöshet kan i sin tur förvärra de redan stora problemen på bostadsmarknaden.
Ett gigantiskt och skenande budgetunderskott. Nästa år väntas budgetunderskottet överskrida 1 000 miljarder dollar, motsvarande fem procent av USA:s bruttonationalprodukt, bnp.
Krigen i Irak och Afghanistan kommer dessutom fortsätta gräva djupa hål i statsbudgeten.
Det mesta talar ändå för att Obama blundar för det skenande budgetunderskottet och istället lanserar ett stimulanspaket på 200-300 miljarder dollar för att få fart på konsumtionen hos låg- och medelinkomsttagarna.
Samtidigt är risken stor att budgetunderskottet längre fram ökar så pass mycket att det blir ohanterligt och allt svårare att finansiera. Hittills har framför allt Kina finansierat USA:s underskott, men nu börjar även de asiatiska tillväxtekonomierna få problem.
Finanskrisen kan ta ny fart. Turbulensen på finansmarknaden har minskat sedan den amerikanska kongressen godkände det statliga räddningspaketet på 700 miljarder dollar. Samtidigt har centralbanken Federal Reserve sänkt styrräntan och ökat likviditeten på marknaden.
Men finanskrisen är långt ifrån över. Lågkonjunkturen gör nu att konkurserna ökar och att bankerna och bolåneinstituten riskerar nya kreditförluster. Det är därför högst osäkert om räddningspaketet kommer att räcka.
En sak är sig dock lik jämfört med tidigare ekonomiska kriser i modern amerikansk historia – än en gång är det hushållen som ska rädda landet.
Och dem är ingen liten maktfaktor. Den privata konsumtionen står för två tredjedelar av USA:s tillväxt, högre än i något annat land. Därför kommer Obama göra allt för att den amerikanska konsumenten får tillbaka förtroendet och återvänder till bilhallarna och stormarknaderna.
% är glada
% är likgiltiga